SÅ MYCKET KAN DITT FÖRETAG SPARA MED HÄLSOFÖREBYGGANDE ARBETE 

Hälsoförebyggande arbete

Hälsoförebyggande arbete innebär att skapa och implementera strategier som förbättrar de anställdas fysiska och mentala välbefinnande, vilket i sin tur kan öka produktiviteten, minska sjukfrånvaron och skapa en mer hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Förebyggande hälsa innebär inte bara att ta hand om sjukdomar när de uppstår, utan att proaktivt förebygga problem genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd för livsstilsförändringar.

Här är några praktiska åtgärder för att arbeta med förebyggande hälsa på arbetsplatsen:

1. Främja fysisk aktivitet:

  • Erbjuda gym eller träningspass: Genom att tillhandahålla träningsfaciliteter eller subventionerade gymkort kan arbetsgivaren uppmuntra anställda att vara fysiskt aktiva.
  • Aktiva pauser: Skapa tid och möjlighet för korta rörelsepauser, promenadmöten eller ”walk and talk” istället för stillasittande möten.

2. Främja hälsosam kost:

  • Hälsosamma alternativ i cafeterian: Byt ut sockerrika snacks mot frukt, grönsaker och hälsosamma måltider.
  • Utbildning om kost och näring: Erbjud föreläsningar eller information om hur bra kost påverkar energi och produktivitet.

metabola sydromet

3. Mental hälsa och stresshantering:

  • Stödprogram för mental hälsa: Erbjud samtalsterapi eller rådgivning för anställda som behöver stöd, samt utbildningar om stresshantering och mindfulness.
  • Flexibla arbetstider: Möjliggöra flexibla scheman för att balansera arbete och privatliv, vilket kan minska stress.

4. Ergonomi och arbetsmiljö:

  • Ergonomiska arbetsstationer: Investera i höj- och sänkbara skrivbord, bra stolar och rätt belysning för att minska risker för belastningsskador.
  • Arbetsmiljöinspektioner: Regelbundet granska arbetsmiljön för att identifiera och åtgärda ergonomiska problem.

Ekonomiska vinster med förebyggande hälsa:

  • Minskad sjukfrånvaro: Insatser för hälsa kan leda till betydande minskningar i sjukfrånvaro. Enligt studier kan företag som investerar i hälsofrämjande program minska sjukfrånvaron med upp till 30%.
  • Ökad produktivitet: När anställda är friska och mår bra, presterar de bättre. Hälsoinsatser kan leda till en produktivitetsökning på 10–15%.
  • Lägre kostnader för sjukvård: Företag som aktivt arbetar med förebyggande hälsa kan sänka sina kostnader för sjukvård och sjukförsäkringar. Enligt vissa uppskattningar kan varje investerad krona i förebyggande insatser ge en avkastning på mellan 2 och 4 kronor.

Kalkyl – Så mycket kan företaget spara

Om ett företag lyckas minska sjukfrånvaron med 10 dagar per år för 20 anställda med en månadslön på 45 000 kr, kan den totala besparingen uppgå till drygt 1 miljon kronor. *

Ett annat exempel är kostnaden för ”sjuknärvaro”. Med detta menas att folk är på plats men inte producerar det som krävs. Nedsatt funktion kan bero på smärta, koncentrationssvårigheter relaterat till hög stress och gränsfall till utbrändhet, lågt VO2max och allmän psykisk ohälsa. För ett företag med 400 anställda, där varje anställd har en månadslön på 45 000 kr och 25% av dem har minskad produktivitet på grund av smärta, kan företaget förlora 30 000 arbetstimmar per år till ett totalt värde av 12 miljoner kronor.** Detta är en kostnad som kan reduceras med hälsoförebyggande arbete.

Proaktivt hälsoarbete

Slutsats:

Genom att investera i förebyggande hälsa på arbetsplatsen kan företag inte bara förbättra de anställdas välbefinnande utan också spara betydande summor pengar genom lägre sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskade sjukvårdskostnader. Det viktiga att inse är att det arbete som görs innan ohälsa uppstår är ENORMT mycket mer kostnadseffektivt jämfört med att ta till insatser när redan ohälsa finns.

VILL DU VETA MER? BOKA DIGITALT MÖTE MED OSS

* IF Kalkylator
** Verksamt.se

 

DEN STORA STUDIEN OM PERSONALFÖRMÅNER 2024

”Den stora studien om personalförmåner 2024” undersöker synen på personalförmåner i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien, med deltagare från företag med över 50 anställda. Studien genomfördes av Pole Star Advisory i samarbete med Epassi och bygger på svar från 726 ledande befattningshavare och 2400 arbetstagare.

Huvudfokus och resultat:

  1. Anställdas uppfattning om personalförmåner: Det finns kulturella skillnader i hur förmåner används. I Norden använder de anställda oftast förmåner under egentid, medan i Italien prioriteras familjetid. Förmåner ses som viktiga vid val av nytt jobb, särskilt bland Gen Z, och kan till och med vara avgörande för om man tackar ja eller nej till ett erbjudande.
  2. Arbetsgivarnas syn på förmåner: Arbetsgivarna i alla länder är medvetna om förmånernas betydelse för att attrahera och behålla talanger, men svenska och finska arbetsgivare är något mindre övertygade än sina italienska och brittiska motsvarigheter. Trots ekonomiska utmaningar planerar många arbetsgivare att öka sina investeringar i förmåner, särskilt inom utbildning, mental hälsa och cykelförmåner. 
  3. Glappet mellan anställda och arbetsgivare: En stor skillnad framkommer mellan arbetsgivarnas uppfattning och de anställdas nöjdhet med förmånerna. 65,9 % av de svenska arbetsgivarna tror att deras anställda är nöjda, medan endast 39,3 % av de anställda håller med. Svenska arbetsgivare överskattar även sitt stöd för medarbetarnas fysiska och mentala välmående.

  4. Personligt välmående på arbetsplatsen: Att investera i anställdas välmående kan förbättra deras engagemang. Många svenska arbetsgivare ser detta som ett sätt att öka engagemanget, och denna tro har ökat sedan 2023. Flexibla arbetstider rankas högt av både arbetsgivare och arbetstagare, medan träning och hälsa är prioriterade områden för anställda.
  5. Effekten av mobila förmånsappar: Förmånsappar blir allt mer populära, särskilt i Sverige, där 85 % av arbetsgivarna erbjuder förmåner via appar. Appar anses göra det lättare att utnyttja förmåner, och yngre generationer, särskilt Gen Z, är mest aktiva i att använda dessa. Det finns dock en ovilja bland nordiska anställda att dela personlig information för att förbättra app-upplevelsen.
  6. Framtida utmaningar: Arbetsgivare står inför utmaningar kopplade till kostnadshantering och att tillgodose anställdas behov. Förändringar i skattepolitiken och hållbarhetskrav driver också utvecklingen, där många arbetsgivare efterfrågar mer hållbarhetsdata om förmåner.

Studien visar att personalförmåner är centrala för både arbetsgivarvarumärke och medarbetarupplevelse, särskilt bland yngre generationer. Arbetsgivare behöver anpassa sig till dessa förväntningar och förbättra kommunikationen kring förmåner för att öka medarbetarnas nöjdhet och engagemang.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA SARA

 

AKTIVITUS LANSERAR HEALTHY WORKPLACE

Healthy Workplace by Aktivitus

Aktivitus Healthy Workplace innebär att ett företag har ett strukturerat och målmedvetet arbetssätt mot en bättre hälsa, såväl fysisk som mental. Arbetet ska också ha pågått i minst två år och företaget ska ha en positiv utveckling i hälsotalen.

Genom att arbeta med modern, förebyggande och proaktiv friskvård blir en arbetsplats mer attraktiv, medarbetaren mer produktiv och företaget mer lönsamt.

Det förebyggande hälsoarbetet bidrar till att minska sjukfrånvaron och öka effektiviteten, vilket i sin tur leder till högre produktivitet och bättre resultat. Bättre resultat kan bidra till bättre arbetsförhållanden, högre löner, mer förmåner och företaget blir säkrat för framtiden.

En frisk arbetsplats lockar till sig talangfulla individer och behåller befintliga medarbetare, vilket bidrar till en hållbar tillväxt och långsiktig framgång.

Att arbeta förebyggande med mental och fysisk hälsa är inte bara en investering i företagets framgång, utan också en insats för samhället. När medarbetare mår bra, minskar belastningen på sjukvårdssystemet och produktiviteten i samhället ökar. Därför är det viktigt att företag tar ett samhällsansvar och ett helhetsgrepp på hälsa och arbetsmiljö och strävar efter att skapa en frisk och hållbar arbetsplats.

 – På Aktivitus tycker vi det är viktigt att sträva efter att vara en frisk, hållbar, förebyggande och framtidssäkrad arbetsplats och och därför uppmuntrar vi företag som strävar efter detta med utmärkelsen “Healthy Workplace aproved by Aktivitus”, säger Sara Lundqvist, VD Aktivitus.

Först ut att få utmärkelsen är de båda företagen Acorn Technology och Hogia.

LÄS MER OM AKTIVITUS HEALTHY WORKPLACE

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

HUR LÅNGT STRÄCKER SIG ARBETSGIVARENS ANSVAR?

Sara älskar att vare ute i naturen och vandra.

Idag vet vi att fysisk aktivitet och god kondition är avgörande för såväl vår fysiska som mentala hälsa. I studie efter studie får vi det bevisat och erkänt. Trots denna vetskap tycks vi ha svårt att omsätta den till handling i våra liv. I stället blir vi alltmer stillasittande i vår vardag.

 

Stress och press över allt, vi tillåter oss inte att leva ett hållbart liv. I en samtid där allt större krav ställs på oss som människor är den fysiska hälsan, förståeligt nog, ofta den som först prioriteras ned, och får tas om hand ”senare”. Det är svårt. Vardagsmotionen blir mer sällsynt och hälsoproblemen mer frekventa. Vi beställer både middag och matvaror utan att behöva gå utanför dörren och spenderar alltmer tid framför våra skärmar. 

Ju högre fysisk kapacitet desto högre prestation

Flertal studier har visat på vikten av god fysisk hälsa för att klara av att leverera på sitt arbete. Ju högre fysisk kapacitet – ju högre prestation, fokus, kreativitet och stresstålighet. Dessa är förmågor som dagens arbetsgivare förutsätter finns hos sina arbetstagare. Som i var anställningsannons framställs som hygienfaktorer. Men så ser det inte ut om vi ser till den stora befolkningen. Konditionen bland oss vuxna är så pass dålig att snart en minoritet anses ha tillräckligt god kondition för att klara av att på ett effektivt sätt genomföra sitt arbete under en åtta timmars arbetsdag.

En nypublicerad studie från GIH visar till och med att de med fysiskt krävande arbeten många gånger har sämre kondition än kontorsarbetare. Detta då de med fysiskt krävande arbeten sällan orkar träna i samma utsträckning efter arbetet och inte heller uppnår tillräckligt hög ansträngning för att få positiv träningseffekt under arbetstid. Det finns givetvis fler aspekter att ta in här, såsom utbildningsnivå, socioekonomisk bakgrund och fysiska förutsättningar. Oavkortat orsaker är det oroande trender vi tar del av.

Att skapa bättre förutsättningar

Det är svårt att undgå att reflektera över hur detta rent faktiskt påverkar bolagens resultat men kanske framför allt våra medarbetares välmående och livskvalitet när året slutligen ska summeras. I slutändan måste den egna hälsan givetvis bygga på ett personligt ansvar. Det ska vi aldrig frånta alla och envar. Men det är på sin plats att reflektera över huruvida vi som arbetsgivare kan och kanske bör skapa ännu bättre förutsättningar för våra medarbetares hälsa.

Arbetsgivare som driver förändring

Idag finns många goda exempel på arbetsgivare som driver förändring och tar ansvar för bolagets hälsa i ordets rätta bemärkelse. Som särskiljer sig och lockar talangfulla medarbetare till sig, tack vare modet att tänka nytt och mer. Där kvalitativa hälsotester, individuella hälsoplaner och progressionsmätningar erbjuds till alla.

Ställer vi oss frågan om hur långt vårt arbetsgivaransvar sträcker sig för våra medarbetares hälsa, innefattar det oftast inte målsättning om förbättrad fysisk förmåga hos personalen. Men, kanske bör det, inte bara hos framåtlutade, moderna och progressiva arbetsgivare göra det – utan hos alla. För medarbetarnas skull, och för bolagens lönsamhet och attraktivitet. Det finns givetvis alltid undantag från regeln och alla når inte en bättre hälsa av ökad fysisk aktivitet. Men för många kan det handla om en sådan liten sak som några få promenader i veckan.

Ett större arbetsgivaransvar i frågan bör handla om att bana väg för och tillåta medarbetare att på riktigt prioritera sin hälsa nu – och inte ”senare”.

 

Sara Danielsson Lundqvist, leg sjuksköterska, grundare och VD på Aktivitus.

Läs gärna reportaget om vår resa med vårt företag i Dagens Industri

Följ mig på LINKEDIN för mer inspiration.

VILL DU JOBBA MED FRISKVÅRD OCH HÄLSA KOSTNADSEFFEKTIVT? KONTAKTA SARA LUNDQVIST, VD AKTIVITUS

 

SÅ BOOSTAR DU DITT IMMUNFÖRSVAR

SÅ BOOSTAR DU DITT IMMUNFÖRSVAR

Visste du att du kan påverka ditt immunförsvar i olika riktningar? Här är fyra viktiga faktorer.

Ät variationsrikt och väl näringsrik mat. Desto mindre ditt totala energiintag är desto viktigare är det att vara noggrann. Detta beror på att totalmängden din kropp behöver av mineraler, vitaminer och fibrer enklare täcks om totala intaget är stort.

Rör på dig! Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för kroppen på flera sätt. Bland annat minskar risken för infektionssjukdomar och fysisk aktivitet kan även kopplas till minskad dödlighet och insjuknande i influensa och lunginflammation. Varva ditt stillasittande framför datorn med korta aktiviteter, även om du har ett träningspass inplanerat senare under dagen. Då boostar du dessutom din förmåga till fokus och koncentration.

Ge dig själv tillräckligt med sömn och vila. Lägg dig och stig upp på regelbundna tider och optimera för god sömn. Investera i en bra säng, sköna sängkläder och ha ett mörkt och svalt sovrum.

Drick måttligt med alkohol eller ingen alls. Alkohol försämrar sömnkvalitet vilket i sin tur försämrar din motståndskraft mot sjukdommar. Alkohol i större mängder försämrar även din återhämtningsförmåga efter långa och/eller hårda träningspass.

Läs gärna LIVSMEDELSEVERKETS råd om matvanor, hälsa och miljö

 
ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

AARSLEFF SATSAR PÅ HÄLSA

AAARSLEFF SATSAR PÅ HÄLSAN 

 
Nytt år 2023 brukar betyda nya möjligheter och för medarbetarna hos Aarsleff Ground Engineering innebär det bland annat ett friskvårdserbjudande med hälsotest och coaching hos Aktivitus.
 
Aktivitus är ett företag som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter med idrottsföreningar och privatpersoner, men som även arbetar med friskvård och hälsa mot företag. Från och med årsskiftet har Aarsleff inlett ett samarbete med Aktivitus för att friskvård ska vara och är en självklar del av Aarsleff.
 
– Aktivitus har ett tilltalande upplägg med tester och uppföljande coaching. Jag upplever att det är viktigt med uppföljande coachsamtal för att de målen som man önskar nå ska ha större chans att bli uppfyllda, säger Lars Gustafsson, VD och initiativtagare.
 
 
OM AARSLEFF GROUND ENGINEERING
Aarsleff Ground Engineering AB är ett självständigt specialistföretag inom grundläggning. Företaget grundades 2004 och är ett bolag inom Aarsleffkoncernen som ägs av ett av Danmarks ledande bolag inom anläggning, Per Aarsleff A/S.

 

Aktivitus lösning för individ och näringsliv: ”Aktivitus metod” där vi arbetar kontinuerligt med positiv förstärkning i samband med livsstilsförändringar. Vi förbättrar på detta sätt den fysiska och psykiska hälsan hos individen och sänker därmed sjukfrånvaro och sjuknärvaro vilket leder till bättre produktivitet och lönsamhet för bolaget. Har ni råd att fortsätta vara passiva?!

Läs mer om vår metod här

 

Kontakta oss idag FRAMGÅNGSRECEPT - så här går det till Ladda ner Artikel ur Dagens Industri dec 2022 (pdf)

REKOMMENDATIONER AV FYSISK AKTIVITET

Så här säger Folkhälsomyndigheten: All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter. Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande. Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls. Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Rekommendationer för barn och unga 6–17 år

Regelbunden fysisk aktivitet. Alla barn och unga 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Minskat stillasittande. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.

Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag. Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning. Fysisk aktivitet på hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan
.
Fysisk aktivitet på hög intensitet ger en markant ökad puls och andning. Sådana aktiviteter bör ingå minst tre dagar i veckan, liksom muskelstärkande och skelettstärkande fysisk aktivitet. Aktiviteterna kan ingå som en naturlig del i att leka, springa och hoppa, eller som en del i planerad motion och idrott i skolan eller på fritiden.

Aktivitus kommentar: Vi uppmuntrar en väldigt allsidig träning och undvik specialisering inom en idrott så länge det går. Barn och ungdomar mår bra av styrketräning, både tungt och explosiv men även med mer uthållighetsinriktning. Träning av snabbhet, koordination, balans, speluppfattning, taktik, teknik och mental inställning är fler saker som bör ingå. Uthållighetsträning genom långa medvetet lågintensiva distanspass och högintensiv strukturerad intervallträning är inget vi rekommenderar för barn och ungdomar. Naturlig intervall med tävlingsinslag och mer lekbetonad inställning eftersökes istället. Forskning visar att tillväxt av VO2max sker på samma sätt oavsett om barn/ungdomar tränar med stor träningsvolym eller med liten volym. Det är inget fel i att barn och ungdomar vänjer sig vid känslan av att vara trött och ta i men den fysiologiska anpassningen är tveksam innan de nått vuxen ålder. Barn är inte små vuxna. 

Rekommendationer för vuxna 18–64 år

Regelbunden fysisk aktivitet. Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Minskat stillasittande. Vuxna bör begränsa den tid som de tillbringar med att sitta stilla. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.

Pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 – 300 minuter per vecka. Vuxna bör varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet. Fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
Mer fysisk aktivitet. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås med ökad mängd fysisk aktivitet. Per vecka gäller det alltså än 300 minuter på måttlig intensitet, eller mer än 150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig- och högintensiv aktivitet i veckan.

Ökad mängd fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitet minskar även de negativa hälsoeffekterna av långvarigt stillasittande.

Muskelstärkande fysisk aktivitet minst två dagar i veckan. Vuxna bör också ägna sig åt muskelstärkande aktiviteter på måttlig eller hög intensitet under minst två dagar i veckan. Aktiviteterna bör involvera kroppens alla större muskelgrupper.

Aktivitus kommentar: Allt är bättre än inget som vanligt. Men varför nöja sig med lite när man med lite mer insats kan få hela fördelen? Frekvens, duration och intensitet styr hur vi påverkas av träningen. Dvs hur ofta, hur länge och hur hårt du kör. Generellt gäller att det är bättre att dela upp sin tid på fler pass än att köra allt på samma gång. Lägger du 3 tim i veckan på pulshöjande aktivitet så dela upp den på 6 tillfällen och vila en dag. Vi träffar ofta folk som springer eller cyklar till jobbet och de har förbluffande hög fysik och även uthållighet på lång distans, trots att de kanske bara har 15-30 min för att ta sig till sina jobb. Hemligheten ligger i HÖG frekvens. Och relativt hög intensitet. Så om du ändå rör på dig så se till att ta i ordentligt, men inte onödigt hårt. Promenader ger för fysiskt vältränade människor inget annat än steg i mobilen och det krävs mer intensitet för att få ytterligare hälsofördelar och bättre kondition.

När Aktivitus  jobbar med hälsa och friskvård på företag har vi alltid som mål att alla i personalen skall ha minst 35 i konditionstal (VO2max) då det finns statistik som pekar på att det finns en ”ohälsotröskel” kring just detta tal. Lyfter vi upp alla till över 40 så har vi eliminerat ohälsorisker med 90% samt att personalen orkar med att fokusera en hel dag på jobbet.

Fysisk kondition påverkar orken i vardagen, ditt allmänna välbefinnande och hälsan i ett längre perspektiv. En bra kondition har visat sig vara en viktig friskfaktor och skydda mot olika sjukdomsutfall (t.ex. högt blodtryck, diabetes, hjärt-/kärlsjukdom). Forskning visar att ett testvärde under 35 ml/kg/min innebär en ökad risk för att drabbas av ohälsa och även förtida död.

En promenad i normaltakt (5 km/h) under 10 min utan att bli så trött att du måste stanna kräver ett testvärde på minst 21 ml/kg/min. Jogging (8 km/h) under 10 min utan att bli så trött att du måste stanna kräver en minst 31 ml/kg/min. För att orka ett stillasittande kontorsarbete bör du ha ett testvärde på ca 35 ml/kg/min. En byggnadsarbetare eller städare bör ha ett testvärde på minst 40 ml/kg/min. En manlig elitidrottare i en konditionssport har ett testvärde på ca 70-90 ml/kg/min.

Slutsats: orkar du inte jogga i 10 min i 8 km/h (knappt över promenadfart) har du så dålig kondition att du löper risk att drabbas av ohälsa och för tidigt död.

Rekommendationer för vuxna 65 år och äldre

Regelbunden fysisk aktivitet. Alla vuxna 65 år och äldre bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Balansträning tre dagar i veckan. För att bevara fysisk funktion och förebygga fall bör äldre vuxna komplettera vardagliga rörelser med fysisk aktivitet som kombinerar balans, styrka och rörlighet tre eller flera dagar i veckan. Minskat stillasittande. Äldre vuxna bör begränsa den tid som de tillbringar med att sitta stilla. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.

Pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 – 300 minuter per vecka. Äldre vuxna bör varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig- och högintensiv aktivitet i veckan. Fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Mer fysisk aktivitet. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås med ökad mängd fysisk aktivitet. Per vecka gäller det alltså mer än 300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet, eller mer än 150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig- och högintensiv aktivitet i veckan.
Ökad mängd fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitet minskar även de negativa hälsoeffekterna av långvarigt sittande.

Muskelstärkande fysisk aktivitet minst två dagar i veckan. Äldre vuxna bör också ägna sig åt muskelstärkande aktiviteter på måttlig eller hög intensitet, minst två dagar i veckan. Aktiviteterna bör involvera kroppens alla större muskelgrupper.

Aktivitus kommentar: Vi tror att du som pensionär skall lyssna på kroppen men annars inte tänka på din ålder. Åldrandet sker till stor del genom att vi slutar ställa fysiska och psykiska krav på oss själva. Kroppen anpassar sig till lägre träningsbelastning men också till mer ”dötid” framför TV´n. Så det finns ingen anledning att sluta träna så som du gjort innan bara för att du fyllt 65. Vi har ofta personer på +65 som gör VO2max-tester och tränar inför den svenska klassikern på skidor, cykel, löpning och simning. Förövrigt ett perfekt upplägg som kräver en allsidigt tränad kropp.

Är du orolig för att du inte skall tåla så mkt träning så råder vi dig att göra ett Ultraljud och ett Arbets-EKG för att fastställa att frisk. Visar det inte på några avvikelser finns det inga ökade risker att träna hårt även om du fyllt 65.

Så, åldern är bara en siffra. Och du bromsar ditt åldrande om du rör på dig, använder ditt huvud, och äter sunt. Precis som du gjort innan. Och det är aldrig för sent att börja lägga till goda vanor.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

FYSISK AKTIVITET GÖR DIG HÖG PÅ HORMONER

FYSISK AKTIVITET GÖR DIG ”HÖG” PÅ HORMONER

Serotonin, dopamin, noradrenalin och endorfin är viktiga signalsubstanser och hormoner som har en stor påverkan på vårt välmående. Serotonin och dopamin är neurotransmittorer som spelar en viktig roll i reguleringen av humöret och beteendet, medan noradrenalin är en neurotransmittor som är involverad i kroppens stressrespons. Endorfin är ett hormon som frisätts när vi upplever glädje eller smärta, och det kan bidra till en känsla av välbefinnande och avslappning.

  • Serotonin och dopamin har en positiv inverkan på koncentrationsförmågan och kan bidra till en ökad vakenhet och entusiasm.
  • Noradrenalin är involverad i kroppens stressrespons och kan bidra till en ökad fokus och koncentration.
  • Endorfin kan bidra till en känsla av välbefinnande och avslappning, och kan dämpa smärta.

Vad betyder detta för dig? Vill du ha nytta av din ”trip” i vardagen kan det vara en bra idé att schemalägga din träning på morgonen så du kan få payback under resten av dagen. Alla ni som tränar vet ju att man kan gå och gräma sig inför ett pass man vet kommer bli jobbigt men att man samtidigt är Superman/Women efter passet och har hur mycket energi som helst. Kanske inte det man vill ha just när man skall gå och lägga sig? Men, det viktiga är trots allt att välja en tid som passar din livsstil och dina personliga behov så passet verkligen blir av!

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

SÅ PÅVERKAS DIN HÄLSA AV FYSISK AKTIVITET

SÅ PÅVERKAS DIN HÄLSA AV FYSISK AKTIVITET

Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner, t.ex. kan fysisk aktivitet påverka minne och koncentration och skydda mot depression och demens.

Fysisk aktivitet minskar risken för:
  • Förtida död, oavsett orsak
  • Hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke
  • Metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet
  • Cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer
  • Fall och benbrott, till exempel höftfraktur
  • Psykisk ohälsa, till exempel demens, depression

    Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

    De svenska riktlinjerna baseras på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande från 2020, och har anpassats till svensk kontext. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige.

    De generella rekommendationerna är:

    • All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
    • Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
    • Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
    • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

    Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga.

KÄLLA: Folkhälsomyndigheten

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

GRATTIS ALLA SOM HAR HÄLSOBINGO PÅ JOBBET

Grattis alla som har hälsobingo på jobbet – vi behöver röra oss mer.

Jag vill inte förringa din upplevelse av din ätstörning utan vill bara påtala att risken med inaktivitet och arbetsgivare som inte är med och tar ansvar får långt mycket större konsekvenser både för individen och samhället, skriver Sara Danielsson Lundqvist, sjuksköterska och VD för Aktivitus.

Det är tvärtom direkt farligt att inte motivera och inspirera till mer rörelse på arbetsplatsen. All forskning pekar åt samma håll, svenskarna blir allt fetare och konditionen sjunker för varje år. Risken för välfärdssjukdomar ökar och det är bara en tidsfråga innan sjukvården blir fullkomligt överbelastad av folk med beteende-förvärvad diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, blodpropp och inte minst depression som visat sig överrepresenterat bland människor som inte rör sig eller rör sig för lite.

Jag ser en stark trend i samhället där arbetsgivare börjat ifrågasätta den traditionella företagshälsovården som arbetar reaktivt med att behandla redan uppkomna krämpor och sjukdomar. Istället ökar efterfrågan på proaktiv friskvård där man, på individens villkor, skapar förändring med avsikt att höja hälsostatusen. Och, märk väl, då menar jag både den fysiska och den psykosociala hälsan då detta hänger ihop och inte ska skiljas åt.

Risken för välfärdssjukdomar ökar och det är bara en tidsfråga innan sjukvården blir fullkomligt överbelastad av folk med beteende-förvärvad diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, blodpropp och inte minst depression som visat sig överrepresenterat bland människor som inte rör sig eller rör sig för lite.

I mitt arbete träffar vi dagligen personer som fått hjälp att ta steget mot en bättre hälsa, som mår bättre än någonsin och som definitivt inte klarat omställningen och förändringen på egen hand. Personer som på ett år förbättrat konditionen med 25 procent och som tagit sig tagit sig från riskgrupp till friskgrupp. Som plötsligt orkar arbeta en åtta timmars arbetsdag och som orkar leka med sina barn på eftermiddagen. Detta tack vare en arbetsgivare som aktivt tar ansvar för och bryr sig om sina medarbetare. Som förstår att en tydlig hälsostrategi är en viktig del i bolagets positiva resultat och som har en avgörande betydelse vid nyrekrytering.

Individuell plan

Jag vill med ovan inte förringa din upplevelse av din ätstörning utan vill bara påtala att risken med inaktivitet och arbetsgivare som inte är med och tar ansvar får långt mycket större konsekvenser både för individen och samhället. Jag tycker absolut att man ska ha en individuell plan för varje enskild medarbetare där man möter upp och stöttar utifrån enskilda behov och önskemål. Att erbjuda en löpgrupp och förvänta sig att alla ska vara med och delta i denna är direkt förkastligt. Prova istället att erbjuda en promenadgrupp parallellt och se utfallet. Det viktiga är att folk rör på sig mer och sitter stilla mindre. Grattis till alla som arbetar på en arbetsplats där motion och träning uppmuntras – detta är framtidens arbetsplatser.

Sara Danielsson Lundqvist, sjuksköterska och VD för Aktivitus

Grattis alla som har Hälsobingo på jobbet! (Göteborgs-Posten 210223)

Kontakta Sara idag
X