SÅ MYCKET KAN DITT FÖRETAG SPARA MED HÄLSOFÖREBYGGANDE ARBETE 

Hälsoförebyggande arbete

Hälsoförebyggande arbete innebär att skapa och implementera strategier som förbättrar de anställdas fysiska och mentala välbefinnande, vilket i sin tur kan öka produktiviteten, minska sjukfrånvaron och skapa en mer hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Förebyggande hälsa innebär inte bara att ta hand om sjukdomar när de uppstår, utan att proaktivt förebygga problem genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd för livsstilsförändringar.

Här är några praktiska åtgärder för att arbeta med förebyggande hälsa på arbetsplatsen:

1. Främja fysisk aktivitet:

  • Erbjuda gym eller träningspass: Genom att tillhandahålla träningsfaciliteter eller subventionerade gymkort kan arbetsgivaren uppmuntra anställda att vara fysiskt aktiva.
  • Aktiva pauser: Skapa tid och möjlighet för korta rörelsepauser, promenadmöten eller ”walk and talk” istället för stillasittande möten.

2. Främja hälsosam kost:

  • Hälsosamma alternativ i cafeterian: Byt ut sockerrika snacks mot frukt, grönsaker och hälsosamma måltider.
  • Utbildning om kost och näring: Erbjud föreläsningar eller information om hur bra kost påverkar energi och produktivitet.

metabola sydromet

3. Mental hälsa och stresshantering:

  • Stödprogram för mental hälsa: Erbjud samtalsterapi eller rådgivning för anställda som behöver stöd, samt utbildningar om stresshantering och mindfulness.
  • Flexibla arbetstider: Möjliggöra flexibla scheman för att balansera arbete och privatliv, vilket kan minska stress.

4. Ergonomi och arbetsmiljö:

  • Ergonomiska arbetsstationer: Investera i höj- och sänkbara skrivbord, bra stolar och rätt belysning för att minska risker för belastningsskador.
  • Arbetsmiljöinspektioner: Regelbundet granska arbetsmiljön för att identifiera och åtgärda ergonomiska problem.

Ekonomiska vinster med förebyggande hälsa:

  • Minskad sjukfrånvaro: Insatser för hälsa kan leda till betydande minskningar i sjukfrånvaro. Enligt studier kan företag som investerar i hälsofrämjande program minska sjukfrånvaron med upp till 30%.
  • Ökad produktivitet: När anställda är friska och mår bra, presterar de bättre. Hälsoinsatser kan leda till en produktivitetsökning på 10–15%.
  • Lägre kostnader för sjukvård: Företag som aktivt arbetar med förebyggande hälsa kan sänka sina kostnader för sjukvård och sjukförsäkringar. Enligt vissa uppskattningar kan varje investerad krona i förebyggande insatser ge en avkastning på mellan 2 och 4 kronor.

Kalkyl – Så mycket kan företaget spara

Om ett företag lyckas minska sjukfrånvaron med 10 dagar per år för 20 anställda med en månadslön på 45 000 kr, kan den totala besparingen uppgå till drygt 1 miljon kronor. *

Ett annat exempel är kostnaden för ”sjuknärvaro”. Med detta menas att folk är på plats men inte producerar det som krävs. Nedsatt funktion kan bero på smärta, koncentrationssvårigheter relaterat till hög stress och gränsfall till utbrändhet, lågt VO2max och allmän psykisk ohälsa. För ett företag med 400 anställda, där varje anställd har en månadslön på 45 000 kr och 25% av dem har minskad produktivitet på grund av smärta, kan företaget förlora 30 000 arbetstimmar per år till ett totalt värde av 12 miljoner kronor.** Detta är en kostnad som kan reduceras med hälsoförebyggande arbete.

Proaktivt hälsoarbete

Slutsats:

Genom att investera i förebyggande hälsa på arbetsplatsen kan företag inte bara förbättra de anställdas välbefinnande utan också spara betydande summor pengar genom lägre sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskade sjukvårdskostnader. Det viktiga att inse är att det arbete som görs innan ohälsa uppstår är ENORMT mycket mer kostnadseffektivt jämfört med att ta till insatser när redan ohälsa finns.

VILL DU VETA MER? BOKA DIGITALT MÖTE MED OSS

* IF Kalkylator
** Verksamt.se

 

DEN STORA STUDIEN OM PERSONALFÖRMÅNER 2024

”Den stora studien om personalförmåner 2024” undersöker synen på personalförmåner i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien, med deltagare från företag med över 50 anställda. Studien genomfördes av Pole Star Advisory i samarbete med Epassi och bygger på svar från 726 ledande befattningshavare och 2400 arbetstagare.

Huvudfokus och resultat:

  1. Anställdas uppfattning om personalförmåner: Det finns kulturella skillnader i hur förmåner används. I Norden använder de anställda oftast förmåner under egentid, medan i Italien prioriteras familjetid. Förmåner ses som viktiga vid val av nytt jobb, särskilt bland Gen Z, och kan till och med vara avgörande för om man tackar ja eller nej till ett erbjudande.
  2. Arbetsgivarnas syn på förmåner: Arbetsgivarna i alla länder är medvetna om förmånernas betydelse för att attrahera och behålla talanger, men svenska och finska arbetsgivare är något mindre övertygade än sina italienska och brittiska motsvarigheter. Trots ekonomiska utmaningar planerar många arbetsgivare att öka sina investeringar i förmåner, särskilt inom utbildning, mental hälsa och cykelförmåner. 
  3. Glappet mellan anställda och arbetsgivare: En stor skillnad framkommer mellan arbetsgivarnas uppfattning och de anställdas nöjdhet med förmånerna. 65,9 % av de svenska arbetsgivarna tror att deras anställda är nöjda, medan endast 39,3 % av de anställda håller med. Svenska arbetsgivare överskattar även sitt stöd för medarbetarnas fysiska och mentala välmående.

  4. Personligt välmående på arbetsplatsen: Att investera i anställdas välmående kan förbättra deras engagemang. Många svenska arbetsgivare ser detta som ett sätt att öka engagemanget, och denna tro har ökat sedan 2023. Flexibla arbetstider rankas högt av både arbetsgivare och arbetstagare, medan träning och hälsa är prioriterade områden för anställda.
  5. Effekten av mobila förmånsappar: Förmånsappar blir allt mer populära, särskilt i Sverige, där 85 % av arbetsgivarna erbjuder förmåner via appar. Appar anses göra det lättare att utnyttja förmåner, och yngre generationer, särskilt Gen Z, är mest aktiva i att använda dessa. Det finns dock en ovilja bland nordiska anställda att dela personlig information för att förbättra app-upplevelsen.
  6. Framtida utmaningar: Arbetsgivare står inför utmaningar kopplade till kostnadshantering och att tillgodose anställdas behov. Förändringar i skattepolitiken och hållbarhetskrav driver också utvecklingen, där många arbetsgivare efterfrågar mer hållbarhetsdata om förmåner.

Studien visar att personalförmåner är centrala för både arbetsgivarvarumärke och medarbetarupplevelse, särskilt bland yngre generationer. Arbetsgivare behöver anpassa sig till dessa förväntningar och förbättra kommunikationen kring förmåner för att öka medarbetarnas nöjdhet och engagemang.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA SARA

 

SJU FÖRDELAR MED DET MÄNSKLIGA MÖTET INOM HÄLSOBEFRÄMJANDE ARBETE JÄMFÖRT MED DIGITALISERING, APPAR OCH AI.

Personliga mötet

På Aktivitus märker vi att konkurrensen ökar från digitaliseringen. Det mänskliga mötet hinns inte med eller blir för dyrt för den som skall betala för tiden. Detta är en utmaning för oss men samtidigt är det Aktivitus främsta USP. Det finns inget som slår en personlig relation när man jobbar med förändringsarbete, hälsa och coachning. För att underlätta för beslutsfattare så presenterar vi här ett gäng fördelar med det personliga mötet. Det är applicerbart på många situationer och tänkvärt i den tid vi lever nu när man inte ens lyfter telefonen utan drar ett mail eller ett DM istället. För att spara tid och/eller för att man själv har blivit en del i digitaliseringen…

1. Empati och relationer

Människor kan visa empati och förståelse på ett sätt som tekniken inte kan replikera fullt ut. När människor möts ansikte mot ansikte kan vårdgivare och patienter bygga starka relationer som skapar trygghet och ökar tilliten. Detta skapar en djupare förbindelse som motiverar patienter att följa sina hälsoplaner och känna sig sedda och förstådda.

2. Individualiserad respons

Även om AI och appar kan ge förslag baserade på statistik och data, saknar de den förmåga att fullt ut förstå människors unika omständigheter och känslomässiga behov. En mänsklig rådgivare kan göra subtila bedömningar och anpassa råd baserat på kontext, kultur och individuella preferenser, något som algoritmer har svårt att hantera utan omfattande data.

mänskliga mötet

3. Kommunikation och feedback i realtid

Människor kan omedelbart tolka kroppsspråk, tonläge och emotionella reaktioner, vilket gör att kommunikation och feedback blir mycket mer dynamisk och anpassningsbar än i en app eller via AI. Om en patient uttrycker tveksamhet eller oro kan en mänsklig coach eller läkare omedelbart anpassa sin strategi, medan appar ofta följer en förutbestämd väg.

4. Etisk och moralisk bedömning

Människor har en djupare förståelse för etiska och moraliska aspekter av hälsa. En mänsklig vårdgivare kan väga in både emotionella och sociala faktorer när de ger råd om behandlingar eller livsstilsförändringar, vilket inte alltid kan integreras i AI-baserade system som fokuserar på effektivitet och resultat baserat på siffror.

5. Motivation och stöd

Det mänskliga mötet skapar möjlighet för emotionellt stöd, vilket kan vara avgörande för personer som går igenom svåra hälsoutmaningar. Att få stöd av en person som lyssnar, ger uppmuntran och håller individen ansvarig är ofta mycket effektivare än att bara interagera med en app eller en algoritm. Många människor känner sig mer motiverade när de får positiv feedback från en verklig person, särskilt i stressiga eller emotionella situationer.

Mänskliga mötet

6. Förmåga att hantera komplexa fall

Mänskliga vårdgivare kan hantera komplexa hälsosituationer som inte följer standardmönster. Appar och AI-baserade system är ofta designade för att hantera generaliserade fall, men när det kommer till komplexa eller ovanliga hälsotillstånd är en erfaren läkare eller specialist bättre på att bedöma alla aspekter, inklusive de som kan vara svåra att kvantifiera i data.

7. Kulturell och social anpassning

En mänsklig interaktion tar hänsyn till individens kulturella och sociala sammanhang. Detta är särskilt viktigt i vård och hälsa, där olika kulturer har olika syn på hälsa, sjukdom och vård. AI och appar kan ibland sakna den nyanserade förståelsen för dessa sociala och kulturella faktorer som är avgörande för att skapa förtroende och effektiv behandling.

Sammanfattningsvis erbjuder det mänskliga mötet unika fördelar som empati, individuell anpassning, komplex bedömning och moraliskt stöd, vilket gör det till en oumbärlig del av hälsoarbetet, särskilt i kombination med digitala lösningar. Det är genom att integrera mänsklig interaktion med teknologi som vi kan få de bästa resultaten för både vårdgivare och patienter.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA SARA

 

SÅ ÖKAR DU NYTTJANDET AV FRISKVÅRDSBIDRAGET PÅ DIN ARBETSPLATS

Foto: Magnus Gotander

Att få dina anställda att utnyttja friskvårdsbidraget bättre kan leda till ökad hälsa och välbefinnande, vilket i sin tur kan bidra till högre produktivitet och lägre sjukfrånvaro. Här är några strategier du kan använda.

1. Öka medvetenheten

  • Informera regelbundet: Många anställda kanske inte är medvetna om hur mycket friskvårdsbidrag de har rätt till eller vilka aktiviteter som täcks. Skicka ut påminnelser via e-post, intranät eller fysiska anslag på arbetsplatsen.
  • Klargör vilka aktiviteter som är inkluderade: Se till att de anställda känner till hela listan över friskvårdsaktiviteter som täcks, exempelvis gymkort, yoga, massage, och även onlinebaserade träningsprogram.

2. Gör det enkelt att använda

  • Enkel administration: Gör processen för att få ersättning från friskvårdsbidraget så enkel som möjligt. Använd en digital plattform där de anställda lätt kan ladda upp kvitton och få snabb ersättning.
  • Direktbetalning till leverantörer: Om möjligt, erbjud en lösning där arbetsgivaren direkt betalar till friskvårdsleverantören för att minska steget för de anställda att behöva lägga ut pengar själva.

3. Skapa en friskvårdskultur

  • Friskvårdsambassadör: Utse en person eller ett team som kan vara drivkraften bakom friskvårdsinsatser. Denna person kan hålla koll på trender och nya möjligheter inom friskvård och motivera kollegorna att använda bidraget.
  • Uppmuntra kollegor att träna tillsammans: Gruppaktiviteter kan göra friskvård roligare och mer socialt. Arrangera gemensamma träningspass, promenader eller idrottstävlingar för att skapa en positiv gruppdynamik.
  • Utbildning och motivation: Erbjud workshops eller föreläsningar om hur fysisk aktivitet kan förbättra hälsa och välmående. Externa föreläsare kan också ge nya perspektiv och inspirera.

4. Visa fördelarna

  • Visa exempel: Låt anställda som redan utnyttjar friskvårdsbidraget dela sina erfarenheter. De kan inspirera andra genom att berätta hur friskvårdsaktiviteterna har förbättrat deras hälsa och arbetsliv.
  • Presentera resultat: Om företaget ser en minskad sjukfrånvaro eller ökad trivsel, koppla dessa resultat till användningen av friskvårdsbidraget och lyft fram det i interna kanaler.

5. Erbjud varierade alternativ

  • Bredare valmöjligheter: Säkerställ att det finns något för alla genom att erbjuda ett brett spektrum av aktiviteter. Inte alla anställda är intresserade av gym eller löpning, men kanske kan de vara intresserade av andra aktiviteter som meditation, dans eller vandring.
  • Samarbete med olika leverantörer: Skapa avtal med flera friskvårdsaktörer så att de anställda har ett större utbud att välja mellan, till exempel lokala gym, idrottsklubbar eller hälsoappar.

6. Belöna användning

  • Incitament: Överväg att belöna anställda som utnyttjar hela sitt friskvårdsbidrag. Det kan handla om små belöningar eller tävlingar för att motivera fler att delta.
  • Mål och utmaningar: Skapa interna friskvårdsutmaningar där anställda kan tävla om att vara den som utnyttjar bidraget bäst, eller sätt upp gemensamma mål som hela teamet kan sträva mot.

7. Föregå med gott exempel

  • Ledningen som förebild: När chefer och ledare aktivt använder friskvårdsbidraget, sänder det en stark signal till de anställda om att detta är något företaget värdesätter. Ledningen kan dela sina egna friskvårdsaktiviteter och hur de påverkat deras välbefinnande.

Genom att skapa en positiv, aktiv och inkluderande friskvårdskultur ökar chansen att fler anställda börjar utnyttja sitt friskvårdsbidrag.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA SARA

AKTIVITUS LANSERAR HEALTHY WORKPLACE

Healthy Workplace by Aktivitus

Aktivitus Healthy Workplace innebär att ett företag har ett strukturerat och målmedvetet arbetssätt mot en bättre hälsa, såväl fysisk som mental. Arbetet ska också ha pågått i minst två år och företaget ska ha en positiv utveckling i hälsotalen.

Genom att arbeta med modern, förebyggande och proaktiv friskvård blir en arbetsplats mer attraktiv, medarbetaren mer produktiv och företaget mer lönsamt.

Det förebyggande hälsoarbetet bidrar till att minska sjukfrånvaron och öka effektiviteten, vilket i sin tur leder till högre produktivitet och bättre resultat. Bättre resultat kan bidra till bättre arbetsförhållanden, högre löner, mer förmåner och företaget blir säkrat för framtiden.

En frisk arbetsplats lockar till sig talangfulla individer och behåller befintliga medarbetare, vilket bidrar till en hållbar tillväxt och långsiktig framgång.

Att arbeta förebyggande med mental och fysisk hälsa är inte bara en investering i företagets framgång, utan också en insats för samhället. När medarbetare mår bra, minskar belastningen på sjukvårdssystemet och produktiviteten i samhället ökar. Därför är det viktigt att företag tar ett samhällsansvar och ett helhetsgrepp på hälsa och arbetsmiljö och strävar efter att skapa en frisk och hållbar arbetsplats.

 – På Aktivitus tycker vi det är viktigt att sträva efter att vara en frisk, hållbar, förebyggande och framtidssäkrad arbetsplats och och därför uppmuntrar vi företag som strävar efter detta med utmärkelsen “Healthy Workplace aproved by Aktivitus”, säger Sara Lundqvist, VD Aktivitus.

Först ut att få utmärkelsen är de båda företagen Acorn Technology och Hogia.

LÄS MER OM AKTIVITUS HEALTHY WORKPLACE

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

FYSISK TRÄNING ÖVERSKRIDER MEDICINENS GRÄNSER

Fysisk träning anses vara som ett ”läkemedel” för 26 olika kroniska sjukdomar. I en artikel publicerad i Journal of Sport Health Sci argumenterar författarna för att alla arbetsgivare bör överväga om träning är mer än bara medicin. Om svaret är ja, så bör nästa fråga vara om man ska tillåta träning under arbetstid. Eftersom tidigare forskning har gett motstridiga resultat angående träning på arbetstid har man utvecklat ett nytt koncept, vilket denna artikel beskriver.

 

Artikeln summerar erfarenheterna från 15 olika studier där över 3 500 anställda har deltagit och testat en ny träningsmetodik kallad Intelligent Physical Exercise Training. Deltagarna kommer från olika yrkesgrupper såsom kontorsarbete, sjukvård, flygpersonal, städare och byggnadsarbetare, vilket innebär en varierad arbetsbelastning och arbetsmiljö.

Träningen, som utfördes under arbetstid, var anpassad efter individernas arbetsbelastning, hälsa och fysiska kapacitet. Det inkluderade olika former av konditionsträning, styrketräning och funktionell träning.

Resultaten visade statistiskt säkerställda fördelar för träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna när det gäller smärta från rörelseapparaten, med en minskning på upp till 80%. BMI, kroppsfett och kolesterol förbättrades också i flera träningsgrupper. Blodtrycket sjönk bland kontorsarbetare och sjukvårdspersonal. Konditionen och upplevd arbetsförmåga förbättrades mer i träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Slutligen ökade produktiviteten mer hos de som genomfört 70% av träningspassen jämfört med kontrollgrupperna.

Författarna betonar några viktiga faktorer för dessa resultat, inklusive individanpassningen av träningen och att träningen på arbetstid (1 timme per vecka) leddes av personliga tränare. De understryker även gruppchefens roll i att motivera över tid och utbildningen av hälsoinspiratörer för att främja träning på fritiden.

Studierna som presenteras är av hög vetenskaplig standard. Den breda representationen av olika yrken gör konceptet användbart inom många områden av arbetslivet. Att betona individanpassning är befriande och bryter med den ”one-size-fits-all”-mentalitet som många arbetsgivare har när det gäller friskvård. Det är hög tid att detta blir normen även inom arbetsplatsens hälsoprogram. Arbetsgivare som omfamnar detta kan förvänta sig minskade nivåer av sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Troligtvis kan vi också förvänta oss ökad kreativitet, förbättrad beslutsförmåga och minskad påverkan av hög stress.

KÄLLA

Sammanfattning: Exercise is more than medicine: The working age population’s well-being and productivity

Bakgrund: Fysisk aktivitet (FA) inkluderar muskelaktivitet under träning, manuellt arbete och fritidsaktiviteter inklusive sport. Det finns motstridiga resultat angående hälsoeffekter av FA som kan försämras med manuellt arbete och elitidrott, men förbättras när det utförs i måttlig utsträckning enligt internationella riktlinjer och kan dessutom öka välbefinnandet och produktiviteten.

Metoder: I Danmark har 15 randomiserade kontrollerade studier genomförts, där motion på arbetsplatsen introducerats med över 3500 deltagande arbetare. Interventionerna pågick från 10 till 52 veckor och erbjöd cirka 1 timmes veckovis övervakad träning under arbetstid enligt konceptet intelligent fysisk träning (IPET), som är baserad på evidensbaserade träningsprinciper inom idrottsvetenskap och anpassad till arbetsmiljön, arbetstagarnas hälsotillstånd och fysiska kapacitet. Frågeenkäter och hälsokontroller inklusive blod- och muskelprov utfördes vid baseline och uppföljning. Arbetsgrupperna inkluderade: kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella tekniker, städpersonal, vårdpersonal, byggare och stridsflygare/helikopterpiloter.

Resultat: I alla arbetsgrupper dokumenterades signifikanta förbättringar av hälsoresultaten. Dessa var specifika för arbetsgruppen: nacksmärta minskades bland kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella laboratorietekniker, vårdpersonal samt stridsflygare. Kardiorespiratorisk fitness – en hälsoriskindikator för kardio-metabola sjukdomar – förbättrades bland kontors- och datorarbetare, vårdpersonal och byggare. Dessutom påvisades andra förbättringar såsom ökad muskelstyrka och balanskontroll. Viktigt är att produktiviteten ökade med förbättrad muskelstyrka och minskat BMI.

Slutsats: IPET förbättrar hälsan om ett träningsprogram med evidensbaserad effektivitet genomförs av expertutbildade med stöd från arbetsgivaren. Därmed dokumenterades förbättrade hälsoutfall i varje studiegrupp och effektstorlekarna var kliniskt relevanta. Kostnadseffektivitetsberäkningar indikerar acceptabel kostnad i förhållande till besparingar på sjukvårdskostnader och förlorad produktivitet.

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

FYSISK TRÄNING PÅVERKAR DIN MENTALA HÄLSA POSITIVT

Psykisk hälsa

Fysisk träning och mental hälsa är tätt sammankopplat. Fysiskt träning påverkar din mentala hälsa positivt. Mår kroppen bra mår knoppen bra är ett gammalt talesätt som faktiskt stämmer otroligt bra.

Fysisk träning har en betydande positiv inverkan på mental hälsa och välbefinnande. Här är fem sätt på vilka träning kan påverka mental hälsa positivt:

  1. Minskar stress och ångest: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska känslor av stress och ångest genom att frigöra endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, som ger en känsla av välbefinnande och lugn.
  2. Förbättrar humöret: Träning ökar produktionen av serotonin och dopamin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och minska risken för depression. Regelbunden träning kan även bidra till att hantera och förebygga depression.
  3. Ökar självkänslan och självförtroendet: Genom att uppnå träningsmål och förbättra fysisk prestation kan individen uppleva en ökning av självkänsla och självförtroende. Detta kan leda till ökad självacceptans och en positiv syn på sig själv.
  4. Förbättrar sömnen: Träning kan hjälpa till att reglera sömnmönster och förbättra sömnkvaliteten. Människor som regelbundet tränar tenderar att sova bättre och känna sig mer utvilade och energiska under dagen.
  5. Ökar kognitiv funktion och mental skärpa: Fysisk aktivitet stimulerar blodflödet till hjärnan, vilket kan förbättra kognitiva funktioner såsom koncentration, minne och inlärning. Regelbunden träning kan även minska risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar.

För att uppnå dessa fördelar är det rekommenderat att träna regelbundet, helst minst 3-4 gånger i veckan under minst 30 minuter åt gången. Träningsintensiteten och varaktigheten kan variera beroende på individens fysiska kondition och målsättningar, men generellt sett bör träningen vara tillräckligt ansträngande för att höja pulsen och öka andningen.

Fysisk träning har visat sig vara effektivt för att lindra olika former av psykisk ohälsa, inklusive depression, ångest, stressrelaterade tillstånd och ADHD. Genom att integrera regelbunden träning i sin livsstil kan människor uppleva betydande förbättringar i sin mentala hälsa och välbefinnande.

Läs fler tips för bättre hälsa här.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

Källa: Epassi

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

SÅ ÖKAR NI NYTTJANDET AV FRISKVÅRDSBIDRAGET

Aktivitus Membership

Friskvårdsbidraget utgör en förmån utan skatteeffekter för arbetsgivare att erbjuda sina anställda. Det primära målet är att främja hälsa, energi och välbefinnande hos medarbetarna, vilket förväntas resultera i minskad sjukfrånvaro och ökad trivsel samt engagemang på arbetsplatsen.

 

Erbjud ett generöst friskvårdsbidrag

Ge dina anställda ett generöst friskvårdsbidrag. Som arbetsgivare har du möjligheten att erbjuda upp till 5 000 kronor skattefritt i friskvårdsbidrag per år. Det är du som arbetsgivare som beslutar om storleken på bidraget.

Enligt data från Epassi, baserat på över 1 000 arbetsgivare, ligger genomsnittet på cirka 2 500 kronor per år per anställd. Statistiken visar tydligt att ett högre bidrag ökar engagemanget bland personalen, vilket i sin tur leder till friskare och mer alerta medarbetare.

I Den Stora Studien om Personalförmåner 2023 frågade Epassi anställda runt om i landet varför de inte utnyttjade sitt friskvårdsbidrag. En majoritet angav att ”Summan räcker inte för att täcka kostnaden för de tjänster jag är intresserad av” som den främsta anledningen till att de inte tog del av bidraget. För att säkerställa att detta inte hindrar utnyttjandet av friskvårdsbidragen inom er organisation, bör ni överväga att justera förmånsvärdet och eventuellt höja det vid behov.

 

Gör det enkelt att använda bidraget

För att få fler att använda bidraget är det viktigt att den administrativa delen är så enkel som möjligt för medarbetaren. Med Epassi, Benify, Wellnet eller liknande som friskvårdspartner är det enkelt att nyttja friskvårdsbidraget – för både medarbetare och arbetsgivare. Medarbetarna behöver inte lägga ut egna pengar eller samla på kvitton och organisationen behöver inte spendera tid och resurser på att administrera dessa utlägg för personalstyrkan. Du som arbetsgivare slipper alltså kvittoadministrationen, får allt samlat på en faktura, och kan följa personalens användning och statistik i realtid.

 

Informera medarbetarna hur de nyttjar sitt bidrag

Är informationen om hur man utnyttjar friskvårdsbidraget lätt att hitta i er organisation? Ingen har energi att söka igenom hela intranätet, så se till att eventuella riktlinjer och instruktioner är enkelt åtkomliga.

Det är också viktigt att regelbundet påminna medarbetarna om att de har tillgång till dessa medel. En vanlig anledning till att förmånliga erbjudanden inte utnyttjas är helt enkelt att man inte är medveten om deras existens. En framgångsfaktor för att maximera användningen av friskvårdsbidraget är att kontinuerligt påminna och skapa medvetenhet kring förmånen.

Enligt data från Epassi, baserat på över 900 000 användares användning av bidraget, visar det sig att användningen ökar när medarbetarna får regelbundiga uppdateringar om sitt saldo genom Epassis inspirationsmail. Detta stöds även av resultat från Den Stora Studien om Personalförmåner 2023: 75% av Sveriges arbetstagare anser att påminnelser i förmånsappar är en betydande fördel som hjälper dem att planera sin förmånsanvändning.

 

Prioritera hälsa genom en Temadag med Aktivitus

Ett rekommenderat tillvägagångssätt för att motivera personalen att ta del av friskvårdsbidraget och främja en aktiv livsstil är att arrangera en temadag om motion och hälsa i samarbete med Aktivitus.

Under denna dag kan ni inkludera:

  • Inspirerande föreläsningar
  • Utbildningar
  • Hälsotester (Aktivitus)
  • Tävlingar
  • Prova-på-träning

Ju mer medarbetarna engagerar sig desto större fördelar får du som arbetsgivare tillbaka. Det är en investering i både medarbetarnas hälsa och företagets välmående.

 

Se till så att bidraget endast går till godkända friskvårdsaktiviteter

Friskvårdsbidraget omfattar ett brett spektrum av aktiviteter – från fotboll, CrossFit och skidåkning till judo, ridning, golf, tennis och personlig träning. Dessutom ingår andra hälsofrämjande aktiviteter såsom stresshantering, massage, kostrådgivning och rökavvänjning i bidraget.

Det kan dock verka som att möjligheterna är oändliga när det gäller att använda bidraget, men det finns vissa begränsningar för vad som faktiskt räknas som friskvård. Därför är det viktigt att arbetsgivare är medvetna om vad som är tillåtet och att sprida denna information till medarbetarna för att undvika missförstånd. Här har vi sammanställt information om vad som inkluderas i friskvårdsbidraget. Ta del av den och vidarebefordra gärna till alla medarbetare för att säkerställa att alla är informerade om reglerna.

Genom att använda ett system som eliminerar risker och förenklar processen för medarbetarna ökar chansen att bidraget faktiskt används. Med Epassi som friskvårdspartner, som har ett stort antal anslutna leverantörer, blir det dessutom enkelt för medarbetarna att endast använda bidraget till godkända aktiviteter och undvika eventuella missförstånd.

 

Utse en hälsoinspiratör på arbetsplatsen

Ge en redan motiverad medarbetare möjligheten att leda vägen! När en kollega är hälsointresserad blir det lättare att inspirera resten av arbetsgruppen. Utse därför en hälsoinspiratör på arbetsplatsen.

Att vara hälsoinspiratör innebär att förmedla kunskap och inspiration om hälsa, inte bara för att förebygga sjukdom utan också för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

Källa: Epassi

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

SÅ HÅRT MÅSTE DU TRÄNA FÖR ATT FÅ EFFEKT

Idag finns det flera vetenskapliga studier som belyser de positiva effekterna av fysisk aktivitet på olika kognitiva förmågor. I en omfattande svensk studie, där forskare analyserade mönstringsdata från över en miljon individer, upptäcktes att en bättre kondition vid mönstringen korrelerade med förbättrad problemlösningsförmåga 10 till 36 år senare.

Forskning har även visat att att vara fysiskt aktiv under medelåldern kan skydda mot kognitiv nedgång och demens senare i livet. Interventionstudier på äldre vuxna över 65 år, som inte tidigare varit fysiskt aktiva, har visat att sex till tolv månaders konditionsträning kan ha en betydande effekt på olika kognitiva funktioner, inklusive minnesförmågan.

Ett flertal studier har demonstrerat att förbättringar i konditionsnivån hos både unga och äldre personer kan associeras med ökade volymer i hippocampus, en hjärnregion som är avgörande för minnet och som är särskilt påverkad vid demenssjukdomar.

I experiment på djur har aerob träning visat sig främja bildandet av nya nervceller och blodkärl i hippocampus, vilket troligtvis också sker hos människor. Även om forskning på träningens effekter på barns hjärnors utveckling är begränsad, finns indikationer på att aerob kapacitet hos barn i åldrarna nio till tio år kan vara kopplad till större volymer i striatum och förbättrad exekutiv kontroll, vilket är en viktig kognitiv funktion under den åldern.

Hjärnans plasticitet påverkas av konditionsträning

Plasticitet kan beskrivas som hjärnans livslånga förmåga att förändras som respons på förändringar i en människas miljö för att hjärnfunktionen skall fungera bättre. När vi utför konditionsträning, så kallad aerobisk träning eller pulsträning, frigörs en mängd tillväxtfaktorer som i sin tur kan påverka hjärnans plasticitet.

När man talar om plasticitet och träning så brukar man tänka i termer av positiva plastiska förändringar, till exempel att hjärnan skapar nya kopplingar mellan nervceller, reparerar skador eller förändrar nivåer av diverse signalsubstanser för att förbättra funktionen.

Det är just frågor som relaterar till hjärnans plasticitet som forskare försöker förstå bättre. Vad är det som händer i kroppen när vi utför konditionsträning och vilka är de faktorer som förklarar träningens positiva effekter på den kognitiva funktionen? Och hur mycket fysisk aktivitet behövs egentligen för att få dessa effekter?

 

Projektet PHIBRA

Projektet PHIBRA (PHysical Influences on BRain in Aging) initierades för att utforska effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess minnesfunktioner hos äldre individer.

För att uppnå detta mål, deltog frivilliga försökspersoner som lottades till två olika träningsgrupper. En grupp genomförde individuellt anpassad pulsbaserad konditionsträning tre gånger i veckan under sex månader, medan den andra gruppen genomförde lågintensiv cirkelträning med fokus på styrka, balans och smidighet under samma tidsperiod.

Forskarna utförde omfattande mätningar av deltagarnas syreupptagningsförmåga, hjärnstruktur, blodflöde och dopaminsystem både före och efter träningsperioden. De använde även ett omfattande kognitivt testbatteri för att bedöma olika aspekter av kognitiva funktioner.

Resultaten visade att konditionsträning hade en generell positiv effekt på deltagarnas kognitiva funktioner. Denna effekt blev tydligast när man kombinerade tester som mätte episodminne, exekutiva funktioner och mental snabbhet.

Forskarna noterade också att deltagarnas syreupptagningsförmåga spelade en viktig roll för deras hjärnstruktur och dopaminsystem. Deltagare med bättre kondition hade tjockare hjärnbark i främre hjärnområden, vilket är viktigt för planering och informationsbearbetning. Dessa deltagare hade även fler tillgängliga dopaminreceptorer i striatum, som är viktigt för kognitiva funktioner, belöningssystemet och motorik.

Efter sex månader kunde forskarna observera att deltagare som förbättrade sin syreupptagningsförmåga även hade ökningar av hippocampus volym samt förändrad funktionell koppling till andra hjärnområden som är viktiga för kognitiv funktion.

________________________________________________________________________________________________________________

Referenser

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

 

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

FÄRRE SJUKHUSINLÄGGNINGAR MED ÖKAD KONDITION

Personer som bibehåller eller ökar sin kondition har minskad risk för framtida sjukhusinläggningar. Framför allt om de tidigare legat på sjukhus. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

En forskningsstudie från Göteborgs universitet har identifierat att personer som bibehåller eller förbättrar sin kondition har en minskad risk för framtida sjukhusinläggningar, särskilt om de har haft tidigare sjukhusvistelser. Studien omfattade 91 140 individer och fann att regelbunden fysisk aktivitet, i samband med konditionsutveckling, är kopplad till positiva hälsoeffekter, inklusive en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Forskningen, publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, använde två upprepade hälsoprofilbedömningar inom företagshälsovården, inklusive konditionstester på cykel, mätning av vikt, längd och blodtryck, samt frågor om levnadsvanor och hälsoupplevelser. Studien jämförde förändringar i kondition mellan de två bedömningarna med data om efterföljande sjukhusinläggningar från nationella register, både generellt och för hjärt-kärlsjukdom, över en period av i genomsnitt sju år.

Påtagliga kopplingar till konditionen

Resultaten visar att personer med bibehållen kondition hade 7 procent färre sjukhusinläggningar oavsett orsak under uppföljningstiden, medan de med förbättrad kondition hade 11 procent färre, jämfört med dem vars kondition försämrades. För de som tidigare varit inlagda på sjukhus var skillnaderna ännu större, med upp till 14 procent färre sjukhusinläggningar vid bibehållen eller ökad kondition jämfört med vid försämrad kondition.

För sjukhusinläggningar på grund av specifikt hjärt-kärlsjukdom kopplades bibehållen kondition till 9 procent färre inläggningar och ökad kondition till 13 procent färre, jämfört med vid försämrad kondition. Hos dem som tidigare varit inlagda på sjukhus och bibehållit eller ökat sin kondition var sjukhusinläggningarna för hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden motsvarande 20 procent färre.

Resultat med tydlig bäring på vården

Resultaten, som är justerade för förändringar i kost, rökning och upplevd stressnivå, betonar vikten av förbättrad kondition som en central målsättning inom förebyggande åtgärder inom hälso- och sjukvården.

Studien utfördes av forskare från Sahlgrenska akademin och Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, Centrum för livsstilsintervention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, och HPI Health Profile Institute, med Frida Griffin som förstaförfattare.

Medförfattare inkluderar Sofia Paulsson, Elin Ekblom Bak och Mats Börjesson, och resultaten anses ha direkta implikationer för vården och samhällskostnader genom att minska sjukhusinläggningar och därmed den förväntade belastningen på sjukvården.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

KONTAKTA SARA LUNDQVIST, VD AKTIVITUS SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

X