En genomgång av fem forskningsstudier visar att svordomar under träning konsekvent förbättrade fysisk prestation.
Studiedetaljer
I samtliga fem studier ökade svordomar den fysiska prestationen. De mätbara förbättringarna gällde bland annat kraftutveckling, greppstyrka, antal armhävningar och uthållighet i olika isometriska övningar.
I testförhållandet med svordomar instruerades deltagarna att upprepa ett svärord de själva skulle kunna använda vid exempelvis en smärtsam händelse (som att slå i huvudet eller tån). I kontrollförhållandet fick de istället upprepa ett neutralt ord, exempelvis ett ord som beskriver ett bord eller som lät likadant och hade samma antal stavelser som svärordet.
Studierna inkluderade totalt 319 deltagare (184 kvinnor och 135 män), där de flesta kvinnor var universitetsstudenter.
Att svära, eller använda förbjudna ord, har länge varit en del av mänsklig kommunikation.
De exakta mekanismerna bakom svordomars positiva effekt på fysisk prestation är ännu inte helt klarlagda, men flera teorier finns. En av de mest framstående hypoteserna är att svordomar ökar psykologisk upphetsning, vilket kan påverka både mental och emotionell aktivering (exempelvis genom ökad spänning eller upphetsning). Studier visar att svordomar ökar känslomässig intensitet, och skapar en distinkt neural aktivitet jämfört med annan typ av tal.
Psykologisk upphetsning hänger ofta ihop med fysiologiska förändringar, såsom variationer i hjärtfrekvens och blodtryck vid emotionella stimuli.Därmed kan metoder som höjer psykologisk upphetsning även påverka fysisk prestation.
Lyssna på musik har till exempel visat sig påverka motivation, humör och känslan av kraft eller trötthet. På samma sätt kan svordomar skapa emotionella tillstånd som gör att en person anstränger sig mer under fysiska uppgifter, vilket i sin tur förbättrar prestationen.
En annan möjlig psykologisk mekanism bakom svordomars prestationshöjande effekt är ökad ”state disinhibition” – det vill säga att personen i fråga blir mindre återhållsam och kan prestera mer fritt och kraftfullt. Svordomar har kopplats till ökad riskbenägenhet, psykologiskt ”flow”, självförtroende och distraktion från trötthet.
Slutligen kan svordomar ha en smärtlindrande effekt (hypoalgesi), vilket skulle kunna bidra till förbättrad fysisk uthållighet. Flera studier visar att svordomar höjer smärttröskeln och ökar smärttoleransen, exempelvis genom att personer klarar av att hålla handen i isvatten under längre tid.
Aktivitus kommentar:
Detta är ett försök till en objektiv genomgång av fakta. Huruvida man skall ta lärdom av detta är en annan fråga. Att uppträda artigt, vänligt och hänsynstagande och inkluderande är något vi förespråkar. Att sätta i system att använda svordomar under träning för att optimera prestation kommer antagligen uppfattas som stötande av andra. Du kommer troligtvis få negativa kommentarer av andra som är kontraproduktiva. Och som kommer göra att du tappar fokus. Du kommer kanske också genom detta spä på en negativ spiral som gör dig mindre roligt att umgås med, ffa under träning. Och träningssällskap är bra, både för motivation och prestation. Troligtvis kommer du uppfattas som störande för allmänheten men folk kommer antagligen tro, eftersom dina svordomar kommer på ett konstlat sätt, du har Tourettes Syndrom.
Ansvaret ligger till syvende och sist hos den enskilda individen.
VO2max, den maximala syreupptagningsförmågan, minskar naturligt med åldern. Men vad orsakar denna minskning, och vad kan du göra för att bromsa eller motverka den? Genom att förstå de fysiologiska och strukturella förändringarna som sker kan du anpassa din träning för att maximera din syreupptagningsförmåga långsiktigt.
– Enligt statistik på gruppnivå har äldre människor lägre VO2max men tittar man på individnivå har vi genom att följa våra adepter under tiotals år kunnat se att VO2max kan bibehållas med rätt typ av träning, säger Mattias Lundqvist , grundare på Aktivitus samt regerande svensk mästare på cykel i Herrar 50.
Faktorer som påverkar VO2max
VO2max beror på hur mycket syre kroppen kan ta in, transportera och utnyttja i arbetande muskler. Fyra huvudfaktorer påverkar denna kapacitet:
Hjärtminutvolymen, mängden blod som hjärtat pumpar per minut, påverkas av:
Slagvolym: Minskad elasticitet i hjärtmuskeln och ökat motstånd i blodkärlen minskar slagvolymen.
Maxpuls: Den sjunker naturligt med åren, delvis på grund av försämrad elektrisk ledningsförmåga i nervsystemet.
Syreextraktion: Minskad blodgenomströmning i musklerna och färre mitokondrier leder till sämre syreupptag. En minskad arteriovenös syregradient innebär att mindre syre tas upp av musklerna, vilket kan bero på sämre blodflöde och minskad mitokondriell funktion.
2. Blodflöde till musklerna
Jämfört med yngre idrottare har äldre personer lägre blodflöde till skelettmuskler i vila, vid submaximal och maximal träning.
Studier visar att:
Blodflödet i vila kan vara upp till 25 % lägre hos äldre jämfört med yngre idrottare.
Vid submaximal träning kan blodflödet vara 25 % lägre.
Vid maximal ansträngning kan skillnaden uppgå till 29 %.
Blodflödet till stora muskelgrupper, såsom ben och höfter, minskar mer än blodflödet till mindre muskler som underarmarna. Detta har en direkt inverkan på uthållighet och kraftproduktion.
3. Kapillärtäthet
En av de viktigaste anpassningarna vid uthållighetsträning är utvecklingen av kapillärnätverket runt muskelfibrerna. Hos äldre idrottare förblir kapillärtätheten generellt tillräcklig, så det är inte en primär faktor att rikta träningen mot.
4. Mitokondriell densitet och funktion
Mitokondrier är cellernas kraftverk och ansvarar för energiutvinning. Med åldern minskar antalet och funktionen av mitokondrier, vilket leder till lägre ATP-produktion och minskad uthållighet.
Studier visar att oxidativ kapacitet per mitokondrievolym minskar markant hos äldre idrottare, vilket leder till mindre effektiv energiproduktion.
Återhämtning: Viktigt att planera in tillräckligt med vila mellan hårda pass.
Sömn: 7-9 timmar per natt är avgörande för återhämtning.
Stresshantering: Minskad livsstress förbättrar sömn och immunförsvar, vilket leder till bättre träningsresultat.
Kost: Tillräckligt med kalorier, kolhydrater och protein (±1,6-2,0 g/kg kroppsvikt/dag) är viktigt för muskelmassa och mitokondriell funktion.
Viktkontroll: En sund kroppssammansättning prioriteras för att gynna syreupptagningsförmågan.
Slutsats
VO2max minskar med åldern på gruppnivå, men genom smart träning och goda vanor och en hälsosam livsstil kan du bromsa denna minskning nästan helt upp till 50 års ålder. Fokusera på hård uthållighetsträning, styrketräning och återhämtning för att behålla en hög syreupptagningsförmåga och bibehålla en aktiv livsstil.
– En minskning på gruppnivå av VO2max beror troligtvis på att äldre människor inte tränar lika hårt, länge och ofta. Anledningen till det beror troligtvis på att skador hindrar dem, återhämtningen är begränsad och att motivationen inte finns längre för att utmana sig själv, menar Mattias Lundqvist.
– Så fokusera på dessa tre faktorer, träna säkert och i en skonsam sport som inte belastar strukturen så hårt i kroppen och som ger hög puls under lång tid. Egentligen allt annat än löpning. Löpning i sig är viktigt för bentätheten men den skall inte vara den enda konditionsträningen för en äldre person som vill bibehålla konditionen och som vill minimera skaderisken. Optimera återhämtning genom mycket sömn, bra mat, och ett lyckligt liv med bra socialt nätverk.
– Samt hitta dina inre drivkrafter. Vad motiverar dig att ta i? Troligtvis räcker inte vetskapen om att du förblir frisk och kan leva längre utan det behövs mer en direkt motivation och andra utmaningar. Omge dig med snabba träningskompisar som du måste hålla en viss standard för att hänga med, anmäl dig till lopp som kräver MYCKET av dig, hitta små tävlingar i vardagen (bli INTE en farlig fartdåre i din cykelpendling inne i storstaden!!) mot dig själv och andra och varför inte göra regelbundna tester av VO2max för att veta, avslutar Mattias Lundqvist.
Pulsbaserad träning är en metod där intensiteten i träningen styrs av hjärtfrekvensen. Genom att använda en pulsmätare kan man anpassa träningen efter sin egen kropp och sina mål, vilket gör träningen mer effektiv och individanpassad.
Fördelar med att träna med puls
Individuell anpassning – Eftersom varje persons hjärta arbetar olika effektivt, hjälper pulsbaserad träning till att säkerställa att träningen är optimal för den enskilda individen.
Optimerad fettförbränning och uthållighet – Träning i rätt pulszon kan hjälpa till att maximera fettförbränningen eller förbättra den aeroba kapaciteten.
Undvik överträning – Genom att ha koll på pulsen kan man undvika att träna för hårt och minska risken för skador och utmattning.
Mätbara framsteg – Genom att följa pulsen över tid kan man se förbättringar i hjärtats effektivitet och uthållighet.
Nackdelar med pulsbaserad träning
Individuella variationer – Två personer med samma maxpuls kan ha olika pulszoner på grund av skillnader i hjärtfunktion och konditionsnivå. Genom en Tröskeltest med laktatmätning kan man dock fastställa exakta fysiologiskt korrekta träningszoner.
Yttre faktorer påverkar pulsen – Stress, sömn, vätskebalans och temperatur kan påverka pulsen och därmed träningens intensitet.
Teknikberoende – En pulsmätare eller klocka krävs för att mäta och analysera pulsen, vilket kan vara en kostsam investering. Dock har tekniken kommit långt idag så en mätare för 1500:- kan räcka långt.
Individuella pulszoner och maxpuls
Även om två personer har samma maxpuls kan deras pulszoner skilja sig åt. Detta beror på individuella faktorer som hjärtats slagvolym, träningsbakgrund och genetiska förutsättningar. En person med större slagvolym kan arbeta mer effektivt vid en lägre puls än någon med mindre slagvolym. Desto bättre uthållighetstränad en person är desto högre upp och närmare maxpuls ligger träningszonerna.
Maxpulsen i sig varierar också mellan individer och påverkas främst av genetiska faktorer, snarare än träningsnivå. Den sjunker något med åldern men kan inte direkt påverkas genom träning. En vanlig uppskattning( som baseras på en stor grupp människor med stora individuella skillnader) av maxpuls är formeln 220 minus ålder, men den kan variera med ± 30 slag per minut.
Varför sjunker arbetspuls och vilopuls vid träning?
När man blir mer vältränad sker flera fysiologiska anpassningar i hjärt-kärlsystemet:
Ökad slagvolym – Hjärtat blir starkare och kan pumpa mer blod per slag, vilket gör att det inte behöver slå lika ofta för att transportera syre.
Förbättrad syreupptagningsförmåga – Musklerna blir mer effektiva på att ta upp och använda syre, vilket minskar behovet av hög hjärtfrekvens.
Ökad kapillärbildning – Fler små blodkärl utvecklas, vilket förbättrar syretillförseln till musklerna och minskar belastningen på hjärtat.
Dessa anpassningar leder till en lägre vilopuls och en lägre arbetspuls vid samma träningsintensitet, vilket är tecken på en förbättrad kondition och hjärthälsa.
Sammanfattningsvis är pulsbaserad träning en effektiv metod för att optimera sin träning och förbättra sin hälsa. Genom att förstå hur puls fungerar och hur den förändras med träning kan man maximera sina resultat och träna på ett smartare sätt.
På Aktivitus har vi alltid förespråkat pulsbaserad träning då det tar bort den stress som kan uppstå då man blir fast vid fart eller watt. Med puls kan man istället styra träning med tid och faktisk intensitet. Man planerar och utvärderar sin träning i timmar och minuter i respektive pulszon och ser hur den totala träningsbelastningen i puls x tid samverkar med prestationsförmågan.
Så snabbt tappar du kondition och styrka när du inte tränar.
Ibland kan det vara nödvändigt att minska träningsmängden, vare sig det beror på skada, sjukdom eller en hektisk vardag. Lyckligtvis krävs inte mycket träning för att behålla din fysiska kapacitet, särskilt om du fokuserar på hög intensitet. Men hur snabbt tappar du kondition och styrka vid ett träningsuppehåll, och hur lite träning räcker för att bibehålla din nivå? Rent generellt gäller att ju mer kroppen är van att träna, dvs desto högre total träningsbelastning du är under, desto djupare blir fallet och desto snabbare blir fallet.
Kondition och träningsuppehåll
Om du är vältränad har du mer att förlora vid ett uppehåll. Studier visar att idrottare med hög maximal syreupptagningsförmåga (VO2-max) tappar mer av sin kapacitet än mindre tränade individer. Dock tar det vanligtvis 2–4 veckors uppehåll innan VO2-max börjar försämras.
Korta uppehåll (<4 veckor) kan minska VO2-max med 4–14 %.
Längre uppehåll (>4 veckor) kan resultera i en försämring på 6–20 %.
Hur påverkas prestationsförmågan vid träningsuppehåll
Prestationsförmågan påverkas av flera faktorer. Redan efter två dagars inaktivitet, exempelvis vid sängliggande efter ett benbrott, börjar blodvolymen minska. Efter en månad kan blodvolymen ha sjunkit med cirka 10 %, men därefter stabiliseras den. När blodvolymen minskar måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa ut blod till musklerna, eftersom slagvolymen också minskar. Utöver detta påverkas även musklernas storlek. Efter två veckors inaktivitet kan muskelmassan minska med ungefär 8 %. Samtidigt minskar antalet enzymer och kapillärer i musklerna, vilket ytterligare försämrar prestationsförmågan.
En positiv aspekt är dock att löpekonomin inte verkar påverkas av ett kortare träningsuppehåll. Studier visar att en paus på 14 dagar inte leder till någon försämring av löpekonomin.
Mitokondrier är cellernas energiproducerande enheter och spelar en central roll i uthållighet och prestationsförmåga. När du tar en paus från träning kan mitokondrierna minska både i antal och effektivitet. Forskning visar att:
Efter 1 vecka: Mitokondriernas aktivitet kan börja minska, men förändringarna är fortfarande relativt små.
Efter 2 veckor: Mitokondriell densitet och enzymaktivitet kan minska med 20–25 %. Detta innebär att musklernas förmåga att producera energi försämras.
Efter 3–4 veckor: Mitokondrievolymen kan minska med upp till 50 %, vilket leder till en tydligt försämrad uthållighet.
Efter flera månader: Utan träning återgår mitokondriehalten till nivåer som liknar en otränad persons.
Den goda nyheten är att mitokondrier kan byggas upp igen relativt snabbt vid återupptagen träning, särskilt med högintensiv intervallträning och uthållighetsträning. För mycket träning är inte heller gynnsamt för mitokondrier, så det gäller att hitta en balans.
Styrka och muskelmassa vid träningsuppehåll
Muskler bryts ständigt ner och byggs upp, och kroppen strävar efter att behålla den muskelmassa som behövs för de dagliga aktiviteterna.
Total inaktivitet, som vid sängliggande eller gipsning, kan leda till en muskelförlust på 0,5–0,6 % per dag.
Muskelstyrkan kan minska med 0,3–4,2 % per dag vid fullständig inaktivitet.
Korta uppehåll på några veckor påverkar däremot sällan muskelstyrkan eller massan nämnvärt.
En studie visade att personer som tränade i cykler – sex veckor styrketräning följt av tre veckors uppehåll – ökade lika mycket i styrka och muskelmassa som de som tränade kontinuerligt i 24 veckor.
Nyckeln: Hög intensitet
Forskning visar att träning med hög intensitet är avgörande för att bibehålla styrka och kondition under perioder med minskad träningsvolym. Om du måste dra ner på träningen, prioritera att:
Lyfta tunga vikter eller träna till failure för att bibehålla styrkan.
Hålla träningsintensiteten så hög som möjligt för att bevara din VO2-max.
Genomföra minst två pass per vecka med oförändrad intensitet för att bibehålla uthålligheten.
Hur lite träning krävs?
För yngre vuxna (20–35 år) kan så lite som ett set per muskelgrupp per vecka vara tillräckligt för att behålla styrkan, medan äldre personer (60–75 år) kan behöva 2–3 set per muskelgrupp och minst två pass per vecka.
När det gäller uthållighet har forskare funnit att:
Två högintensiva pass per vecka kan vara tillräckligt för att bibehålla kortvarig uthållighet (~4–8 minuters arbete).
För längre uthållighetsarbete (~1–3 timmar) är det viktigt att inte sänka intensiteten, även om volymen kan minskas med en tredjedel.
Vardagsaktivitet spelar roll
Din generella aktivitetsnivå påverkar också hur kroppen reagerar på träningsuppehåll. Ju mer aktiv du är i vardagen, desto mindre negativ inverkan har ett minskat träningsschema.
Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta studier är gjorda på motionärer snarare än elitidrottare. Forskning på elitfotbollsspelare har visat att deras fysiska kapacitet och kroppssammansättning försämras under säsongsuppehåll – trots att de fortsätter träna.
Sammanfattning
Om du behöver dra ner på träningen under en period, fokusera på att:
Bibehålla intensiteten, särskilt vid konditionsträning och styrketräning.
Träna minst två pass i veckan med hög intensitet.
Hålla dig aktiv i vardagen för att minimera förluster i styrka och kondition.
Genom att anpassa träningen smart kan du behålla din fysik även under perioder med mindre träning!
Att få dina anställda att utnyttja friskvårdsbidraget bättre kan leda till ökad hälsa och välbefinnande, vilket i sin tur kan bidra till högre produktivitet och lägre sjukfrånvaro. Här är några strategier du kan använda.
1. Öka medvetenheten
Informera regelbundet: Många anställda kanske inte är medvetna om hur mycket friskvårdsbidrag de har rätt till eller vilka aktiviteter som täcks. Skicka ut påminnelser via e-post, intranät eller fysiska anslag på arbetsplatsen.
Klargör vilka aktiviteter som är inkluderade: Se till att de anställda känner till hela listan över friskvårdsaktiviteter som täcks, exempelvis gymkort, yoga, massage, och även onlinebaserade träningsprogram.
2. Gör det enkelt att använda
Enkel administration: Gör processen för att få ersättning från friskvårdsbidraget så enkel som möjligt. Använd en digital plattform där de anställda lätt kan ladda upp kvitton och få snabb ersättning.
Direktbetalning till leverantörer: Om möjligt, erbjud en lösning där arbetsgivaren direkt betalar till friskvårdsleverantören för att minska steget för de anställda att behöva lägga ut pengar själva.
3. Skapa en friskvårdskultur
Friskvårdsambassadör: Utse en person eller ett team som kan vara drivkraften bakom friskvårdsinsatser. Denna person kan hålla koll på trender och nya möjligheter inom friskvård och motivera kollegorna att använda bidraget.
Uppmuntra kollegor att träna tillsammans: Gruppaktiviteter kan göra friskvård roligare och mer socialt. Arrangera gemensamma träningspass, promenader eller idrottstävlingar för att skapa en positiv gruppdynamik.
Utbildning och motivation: Erbjud workshops eller föreläsningar om hur fysisk aktivitet kan förbättra hälsa och välmående. Externa föreläsare kan också ge nya perspektiv och inspirera.
4. Visa fördelarna
Visa exempel: Låt anställda som redan utnyttjar friskvårdsbidraget dela sina erfarenheter. De kan inspirera andra genom att berätta hur friskvårdsaktiviteterna har förbättrat deras hälsa och arbetsliv.
Presentera resultat: Om företaget ser en minskad sjukfrånvaro eller ökad trivsel, koppla dessa resultat till användningen av friskvårdsbidraget och lyft fram det i interna kanaler.
5. Erbjud varierade alternativ
Bredare valmöjligheter: Säkerställ att det finns något för alla genom att erbjuda ett brett spektrum av aktiviteter. Inte alla anställda är intresserade av gym eller löpning, men kanske kan de vara intresserade av andra aktiviteter som meditation, dans eller vandring.
Samarbete med olika leverantörer: Skapa avtal med flera friskvårdsaktörer så att de anställda har ett större utbud att välja mellan, till exempel lokala gym, idrottsklubbar eller hälsoappar.
6. Belöna användning
Incitament: Överväg att belöna anställda som utnyttjar hela sitt friskvårdsbidrag. Det kan handla om små belöningar eller tävlingar för att motivera fler att delta.
Mål och utmaningar: Skapa interna friskvårdsutmaningar där anställda kan tävla om att vara den som utnyttjar bidraget bäst, eller sätt upp gemensamma mål som hela teamet kan sträva mot.
7. Föregå med gott exempel
Ledningen som förebild: När chefer och ledare aktivt använder friskvårdsbidraget, sänder det en stark signal till de anställda om att detta är något företaget värdesätter. Ledningen kan dela sina egna friskvårdsaktiviteter och hur de påverkat deras välbefinnande.
Genom att skapa en positiv, aktiv och inkluderande friskvårdskultur ökar chansen att fler anställda börjar utnyttja sitt friskvårdsbidrag.
Aktivitus Healthy Workplace innebär att ett företag har ett strukturerat och målmedvetet arbetssätt mot en bättre hälsa, såväl fysisk som mental. Arbetet ska också ha pågått i minst två år och företaget ska ha en positiv utveckling i hälsotalen.
Genom att arbeta med modern, förebyggande och proaktiv friskvård blir en arbetsplats mer attraktiv, medarbetaren mer produktiv och företaget mer lönsamt.
Det förebyggande hälsoarbetet bidrar till att minska sjukfrånvaron och öka effektiviteten, vilket i sin tur leder till högre produktivitet och bättre resultat. Bättre resultat kan bidra till bättre arbetsförhållanden, högre löner, mer förmåner och företaget blir säkrat för framtiden.
En frisk arbetsplats lockar till sig talangfulla individer och behåller befintliga medarbetare, vilket bidrar till en hållbar tillväxt och långsiktig framgång.
Att arbeta förebyggande med mental och fysisk hälsa är inte bara en investering i företagets framgång, utan också en insats för samhället. När medarbetare mår bra, minskar belastningen på sjukvårdssystemet och produktiviteten i samhället ökar. Därför är det viktigt att företag tar ett samhällsansvar och ett helhetsgrepp på hälsa och arbetsmiljö och strävar efter att skapa en frisk och hållbar arbetsplats.
– På Aktivitus tycker vi det är viktigt att sträva efter att vara en frisk, hållbar, förebyggande och framtidssäkrad arbetsplats och och därför uppmuntrar vi företag som strävar efter detta med utmärkelsen “Healthy Workplace aproved by Aktivitus”, säger Sara Lundqvist, VD Aktivitus.
Cirka 30% av den svenska befolkningen har pollenallergi. Immunsystemet för dig som drabbas reagerar på proteiner som finns i pollen och sporer. Kroppen bildar då allergiantikroppar och du utvecklar en känslighet. Symtomen är många där de vanligaste visar sig som astmatiska besvär, hosta och retade luftrör, huvudvärk, klåda i hals och gom, nysningar, nästäppa, trötthet, rinnande eller kliande ögon.
För oss som älskar att träna och gärna utomhus ställs livet på sin spets under pollensäsong. En undersökning från YouGov på uppdrag av Sanofi visar att pollenallergi har en betydande inverkan på svenskarnas träningsvanor under pollensäsongen. Nästan en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av denna allergi, vilket gör det svårt för många att fortsätta träna som vanligt. Undersökningen avslöjar att så många som 41% av pollenallergikerna minskar sin träningsfrekvens under denna period, medan 31% anpassar sin träning på olika sätt för att hantera sina allergisymtom.
Majoriteten av de drabbade väljer att ta receptfria (44%) eller receptbelagda (29%) läkemedel för att lindra sina symtom så att de kan fortsätta träna. Andra strategier inkluderar träning efter regn, inomhusträning, och att träna vid tidpunkter på dygnet då pollenhalten är lägre.
Pollenallergi
Överläkare Lars Gottberg från allergimottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm betonar bristen på information om hur man hanterar träning och pollenallergi. Han poängterar vikten av att ge människor verktyg för att leva ett normalt liv trots sina allergisymtom.
Symtom som kliande, rinnande och röda ögon (72%), kliande näsa och nysningar (64%), rinnsnuva (53%), trötthet (48%) och nästäppa (45%) är vanliga bland pollenallergiker. Trots detta är det uppmuntrande att över tre fjärdedelar av dessa personer vanligtvis motionerar regelbundet, och nästan hälften tränar flera gånger i veckan eller dagligen utanför pollensäsongen. Det är därför avgörande att kunna planera och anpassa sin träning för att hantera allergisymtomen och upprätthålla en aktiv livsstil.
Aktivitus har intervjuat före detta elitcyklisten Emil Lindgren kring hans pollenallergi och hur han hanterat den. Under intervjun listar vi några tips på hur du med pollenallergi kan anpassa din träning under pollensäsong.
Kort om Emil Lindgren. Vem är idrottaren Emil Lindgren och vad gör du idag?
Emil Lindgren heter jag och för de flesta så är jag Proffscyklisten Emil. Under de senaste 20 åren så har jag tävlat som professionell mountainbikecyklist och dessförinnan tävlade jag flitigt i ungdoms- och juniorklass.Jag har lyckats vinna det mesta som går att vinna nationellt samt varit en utav de högst rankade cyklisterna i världen under några år. Numera är jag ”pensionerad” och håller på att utforska ”livet efter karriären”. Det vinklas om från prestation på cykel till diverse andra jobb inom cykelbranschen. Som tur är så har jag åtaganden som gör att jag måste hålla mig i form och ni kommer se mig med nummerlapp då och då ändå, jag älskar ju att tävla.
När märkte du av din pollenallergi?
Jag har alltid haft problem med pollen och framförallt björk. Jag är ganska högljudd vad gäller mina bekymmer då jag tycker det är viktigt att låta andra få möjligheten att förstå vad ”felet” är. Från toppform till bottform över en natt när pollensäsongen är igång. Jag fick ej veta hur det kan kännas när jag var ung och önskar att någon hade sagt till mig att jag kanske har bekymmer med pollen istället för att säga att jag var mentalt svag när resultaten gick från topp till bott precis när det gällde som mest då världscupen alltid drog igång när pollen kom.
Hur påverkar pollenproblematiken dig under träning och hur justerar du för att få träningen att fungera?
Jag har satt siffror på det hela då jag loggat min träning etc. i många år. För mig så tappar jag oerhört mycket i återhämtning. Pulsen känns som ca 15-20 slag högre rent generellt och jag tappar ca 30-60 watt på tröskeln. Största bekymret är dock återhämtningen efter anstormning. Jag har testat det mesta med får bieffekter som gör att jag numera ej gör något åt det utan accepterar att det är skit en stund. Träningsmängden sjunker rejält några veckor.
Tävling – har du fått justera din tävlingsplanering under våren/försommaren, eller hur har du som prestationsidrottare agerat för att fortsätta kunna prestera?
Jag har bitit ihop och hoppats på högre makter, regn och annat. Det har aldrig varit enkelt utan det har gått lite som det får gå. Som cyklist har vi flertalet viktiga tävlingar i april och maj som jag helt enkelt inte kunde missa. Så det var bara att bita ihop.
Fysisk aktivitet är bra samt används i behandlande syfte för individer som utvecklat astma och allergi kan leda till astma om den inte behandlas och tas hänsyn till. Hur tänker du kring detta?
Fysisk aktivitet är helt klart det bästa mot alla krämpor. Jag själv fick diagnosen ansträngningsastma kring 2010 och det gav mig ytterligare lite mer förståelse för hur min kropp fungerar. Jag tycker generellt det pratat väldigt lite om denna problematik och önskar att det pratandes mer om ämnet. Jag är övertygad om att det finns många där ute som mår dåligt vissa perioder av året p.g.a yttre förutsättningar men ej har en aning om att viss hjälp kan behövas för att må bra. Det gäller inte bara idrottare.
Vad har du för tips till tränande individer som är drabbade av pollenallergi?
Mitt bästa tips är att prata med varandra. Ge uttryck för hur just du känner dig. Kanske kan du hjälpas av att få höra hur andra gör. Jag själv gör väldigt lite åt problemen då medicin gör så jag får bekymmer med mitt hjärta. Jag får helt enkelt bita ihop.
Tips och råd för att hantera din pollenallergi
Förutom att prata om problematiken kring pollen och bita ihop finns det några bra saker att göra för att få träningen att fortgå samt fungera bättre:
Håll koll på väder- och pollenprognos. Träna direkt efter regn samt på tider på dygnet då pollenhalterna är som lägst, många gånger på morgonen.
Anpassa ditt träningsprogram och var flexibel. När du har en bra ”pollendag” kör på med de tuffare passen. Var lyhörd på kroppen! Tröttheten kan komma plötsligt men också vända snabbt – fånga den bra dagen.
Träna inomhus, fortsätt med effektiva trainer- eller Zwift-pass på cykel samt kör tuffare löppass på löpband inomhus. Prata med din coach så guidar vi dig.
Tveka inte att kontakta vården och undersöka din pollenallergi för att få hjälp att hantera säsongen så optimalt som det går.
Slutligen gör som Emil Lindgren – prata om det, för du är inte ensam – nästan var tredje svensk lider av att knopparna brister som Karin Boye så fint uttryckte det.
Att cykla långlopp på Mountainbike är extremt uthållighets- och konditionskrävande och kan vara antingen underbart eller ett rent helvete beroende på hur förberedd du är och hur du tar dig an uppgiften!
Den viktigaste biten är att din kropp är van att sitta på cykeln länge. Det spelar ingen roll om du har bra flås om du får skavsår i baken, kramp i underarmarna och nackspärr, då är det inget roligt alls. Det är en plåga som i bästa fall kan upplevas som skön när den är över. Så se till att köra med bra material och bra kläder av hög kvalitet om är inkörda av dig. Och vänj dig vid cykling, antingen i den vardagliga pendlingen året om (bra för miljön!!) eller under längre tid (minst 2 månader) med regelbunden cykelträning inne eller ute. Under själva loppen sedan finns det tips för energi, taktik, teknik, uppvärmning, ”ligga på rulle” och mental inställning men i detta inlägg skall vi ägna oss enbart åt träning.
Här skall vi lista tre pass som har visat sig vara bra som förberedelse för ett långlopp på Mountainbike
Pass 1 – Naturlig intervall
Värm upp minst 10 min Zon2/Zon3 + 4 st 15sek spurter på MAX. Kör sedan intervall på stig (gärna teknisk slinga) som tar 2-3 min. Kör 8 x 2-3 min/ lika lång aktiv vila som intervalltiden. Målet är Zon 5 , men pulsen kommer att variera med terrängen beroende på hur din tekniska förmåga är. Borg: 17-19
Underlag: Välj terräng som ställer medelsvårt tekniskt krav. Tekniskt underlag men tillräckligt lätt för att du ska kunna hålla flyt, tryck och fart hela varvet. Avsluta passet med 10-20 min Zon2.
Pass 2 – Tröskelträning i terräng
Värm upp minst 10 min Zon2/Zon3 + 4 st 15sek spurter på MAX. Detta pass innehåller längre intervaller på lite lägre intensitet än pass 1. Målpuls är Zon 4 men pulsen kommer att variera med terrängen och gå ner lite i Zon 3 men även upp i Zon 5 bitvis. Borg: 17. Underlag: Välj terräng som ställer medelsvårt tekniskt krav. Det kan vara en slinga med både grusväg, asfalt och stig. Kör med fördel på en rundslinga som blir ca 10min lång. Upprepa slingan 3-6 ggr och vila aktivt ca 5 min mellan varje varv. Tekniskt underlag men tillräckligt lätt för att du ska kunna hålla flyt, tryck och fart hela varvet. Ett tips är att använda Strava och/eller tidtagning så du kan klocka dig själv, tävla mot dig själv och se till så du orkar genomföra hela passet med bibehållen fart/intensitet. Du kan också spåra din egen prestation över tid och se om du utvecklas. Bra för motivationen! Samt se hur däcktryck och andra inställningar på cykeln kan påverka fart och puls. Avsluta passet med 15 min balans- och teknikövningar.
Pass 3 – Skogsdistans med spurter
Detta pass tränar upp din aeroba uthållighet så kroppen klarar längre tid på cykeln i mer stökig terräng. Du blir mer energieffektiv, lär dig dricka/äta, och får mental hårdhet att tåla långloppen. Passet kryddas också med inslag av anaerob träning för extra effekt. Kör i Zon 2 till Zon 4 i varierad terräng. Det kan vara grus, asfalt och stig i blandad kompott. Det viktiga är att vara ute i flera timmar och öka längden på passen i takt med att du blir mer vältränad. Tidigt på våren kan en timma kännas långt men efter ett tag kan du ha som mål att hålla dessa pass på 2-4 timmar och i extrema fall upp mot 5 timmar. Under passet skall du få i dig så mycket energi det bara går, 80-120 gram kolhydrat per timma, och minst 50 cl vätska per timma. Det gör inget om du stannar och tar pauser ibland, och väntar in polarna. Passet ger bra effekt ändå! Under passen skall du också, där underlaget medger lägga in spurter där du tar i absolut allt du kan i 20-40 sekunder. Dessa skall alltid avskiljas med minst 10 min ”vanlig” cykling mellan. Lägg in 2-3 spurter per timma.
SÖKER DU ETT PERONLIGT ANPASSAT TRÄNINGSPROGRAM MED PERSONLIG COACHING?
Aktivitus Membership är en löpande abonnemangstjänst där det ingår både fysiologiska tester, en personlig coach, individuellt träningsprogram och en rad övriga tjänster beroende på vilken nivå du väljer.
Fysisk träning anses vara som ett ”läkemedel” för 26 olika kroniska sjukdomar. I en artikel publicerad i Journal of Sport Health Sci argumenterar författarna för att alla arbetsgivare bör överväga om träning är mer än bara medicin. Om svaret är ja, så bör nästa fråga vara om man ska tillåta träning under arbetstid. Eftersom tidigare forskning har gett motstridiga resultat angående träning på arbetstid har man utvecklat ett nytt koncept, vilket denna artikel beskriver.
Artikeln summerar erfarenheterna från 15 olika studier där över 3 500 anställda har deltagit och testat en ny träningsmetodik kallad Intelligent Physical Exercise Training. Deltagarna kommer från olika yrkesgrupper såsom kontorsarbete, sjukvård, flygpersonal, städare och byggnadsarbetare, vilket innebär en varierad arbetsbelastning och arbetsmiljö.
Träningen, som utfördes under arbetstid, var anpassad efter individernas arbetsbelastning, hälsa och fysiska kapacitet. Det inkluderade olika former av konditionsträning, styrketräning och funktionell träning.
Resultaten visade statistiskt säkerställda fördelar för träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna när det gäller smärta från rörelseapparaten, med en minskning på upp till 80%. BMI, kroppsfett och kolesterol förbättrades också i flera träningsgrupper. Blodtrycket sjönk bland kontorsarbetare och sjukvårdspersonal. Konditionen och upplevd arbetsförmåga förbättrades mer i träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Slutligen ökade produktiviteten mer hos de som genomfört 70% av träningspassen jämfört med kontrollgrupperna.
Författarna betonar några viktiga faktorer för dessa resultat, inklusive individanpassningen av träningen och att träningen på arbetstid (1 timme per vecka) leddes av personliga tränare. De understryker även gruppchefens roll i att motivera över tid och utbildningen av hälsoinspiratörer för att främja träning på fritiden.
Studierna som presenteras är av hög vetenskaplig standard. Den breda representationen av olika yrken gör konceptet användbart inom många områden av arbetslivet. Att betona individanpassning är befriande och bryter med den ”one-size-fits-all”-mentalitet som många arbetsgivare har när det gäller friskvård. Det är hög tid att detta blir normen även inom arbetsplatsens hälsoprogram. Arbetsgivare som omfamnar detta kan förvänta sig minskade nivåer av sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Troligtvis kan vi också förvänta oss ökad kreativitet, förbättrad beslutsförmåga och minskad påverkan av hög stress.
Sammanfattning: Exercise is more than medicine: The working age population’s well-being and productivity
Bakgrund: Fysisk aktivitet (FA) inkluderar muskelaktivitet under träning, manuellt arbete och fritidsaktiviteter inklusive sport. Det finns motstridiga resultat angående hälsoeffekter av FA som kan försämras med manuellt arbete och elitidrott, men förbättras när det utförs i måttlig utsträckning enligt internationella riktlinjer och kan dessutom öka välbefinnandet och produktiviteten.
Metoder: I Danmark har 15 randomiserade kontrollerade studier genomförts, där motion på arbetsplatsen introducerats med över 3500 deltagande arbetare. Interventionerna pågick från 10 till 52 veckor och erbjöd cirka 1 timmes veckovis övervakad träning under arbetstid enligt konceptet intelligent fysisk träning (IPET), som är baserad på evidensbaserade träningsprinciper inom idrottsvetenskap och anpassad till arbetsmiljön, arbetstagarnas hälsotillstånd och fysiska kapacitet. Frågeenkäter och hälsokontroller inklusive blod- och muskelprov utfördes vid baseline och uppföljning. Arbetsgrupperna inkluderade: kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella tekniker, städpersonal, vårdpersonal, byggare och stridsflygare/helikopterpiloter.
Resultat: I alla arbetsgrupper dokumenterades signifikanta förbättringar av hälsoresultaten. Dessa var specifika för arbetsgruppen: nacksmärta minskades bland kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella laboratorietekniker, vårdpersonal samt stridsflygare. Kardiorespiratorisk fitness – en hälsoriskindikator för kardio-metabola sjukdomar – förbättrades bland kontors- och datorarbetare, vårdpersonal och byggare. Dessutom påvisades andra förbättringar såsom ökad muskelstyrka och balanskontroll. Viktigt är att produktiviteten ökade med förbättrad muskelstyrka och minskat BMI.
Slutsats: IPET förbättrar hälsan om ett träningsprogram med evidensbaserad effektivitet genomförs av expertutbildade med stöd från arbetsgivaren. Därmed dokumenterades förbättrade hälsoutfall i varje studiegrupp och effektstorlekarna var kliniskt relevanta. Kostnadseffektivitetsberäkningar indikerar acceptabel kostnad i förhållande till besparingar på sjukvårdskostnader och förlorad produktivitet.
Fysisk träning och mental hälsa är tätt sammankopplat. Fysiskt träning påverkar din mentala hälsa positivt. Mår kroppen bra mår knoppen bra är ett gammalt talesätt som faktiskt stämmer otroligt bra.
Fysisk träning har en betydande positiv inverkan på mental hälsa och välbefinnande. Här är fem sätt på vilka träning kan påverka mental hälsa positivt:
Minskar stress och ångest: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska känslor av stress och ångest genom att frigöra endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, som ger en känsla av välbefinnande och lugn.
Förbättrar humöret: Träning ökar produktionen av serotonin och dopamin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och minska risken för depression. Regelbunden träning kan även bidra till att hantera och förebygga depression.
Ökar självkänslan och självförtroendet: Genom att uppnå träningsmål och förbättra fysisk prestation kan individen uppleva en ökning av självkänsla och självförtroende. Detta kan leda till ökad självacceptans och en positiv syn på sig själv.
Förbättrar sömnen: Träning kan hjälpa till att reglera sömnmönster och förbättra sömnkvaliteten. Människor som regelbundet tränar tenderar att sova bättre och känna sig mer utvilade och energiska under dagen.
Ökar kognitiv funktion och mental skärpa: Fysisk aktivitet stimulerar blodflödet till hjärnan, vilket kan förbättra kognitiva funktioner såsom koncentration, minne och inlärning. Regelbunden träning kan även minska risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar.
För att uppnå dessa fördelar är det rekommenderat att träna regelbundet, helst minst 3-4 gånger i veckan under minst 30 minuter åt gången. Träningsintensiteten och varaktigheten kan variera beroende på individens fysiska kondition och målsättningar, men generellt sett bör träningen vara tillräckligt ansträngande för att höja pulsen och öka andningen.
Fysisk träning har visat sig vara effektivt för att lindra olika former av psykisk ohälsa, inklusive depression, ångest, stressrelaterade tillstånd och ADHD. Genom att integrera regelbunden träning i sin livsstil kan människor uppleva betydande förbättringar i sin mentala hälsa och välbefinnande.