Ju mer uthållighetstränad man är desto bättre är man på att utnyttja fett som bränsle, förutom kolhydrater som står för den allra största delen av energin.
En vältränad person kan använda stor andel fett som bränsle högt upp i puls medan en mindre tränad person nästan helt slutar bränna fett vid en förhållandevis låg puls. Kolhydratförrådet är starkt begränsat medan förrådet av fett är i princip obegränsat. En mindre tränad person har en lägre nyttjandegrad, dvs. denne kan inte utnyttja så stor procent av sin maxkapacitet då mjölksyraproduktionen gör det omöjligt att hålla denna höga ansträngning. Man blir begränsad av både mjölksyran (försämrad muskelfunktion) samt av att fettförbränningen avstannar helt vilket gör att kolhydratförråden (muskelglykogenet) tar helt slut innan man är i mål. En kolhydratomsättning på 250 gram/h och 100 gram fett/h är helt rimlig vid måttlig intensitet på en elitidrottare.
Det som sedan avgör hur fort det faktiskt går, om vi bortser från teknik, taktik och vilja, är hör stor ”motorn” är i kroppen. En elitidrottare på Ironmandistans har en syreupptagning (VO2max) som ofta ligger på över 70 ml/kg/min vilket gör att enorma mängder energi kan användas och omvandlas till rörelse.
Det optimala kombinationen är en jättemotor som kan varas hårt och länge och som samtidigt är bränslesnål och som kan använda fett som energikälla fast intensiteten ligger nära max. Motorn skall sitta i en människa som vet hur krafterna skall disponeras, när energi skall intas samt hur man tekniskt sett tar sig fram med minsta möjliga energikostnad. När alla mätarna visar rätt har vi en atlet i världsklass!
Ett tröskeltest (kärt barn har många namn) går ut på att man ökar arbetsbelastningen stegvis från nästan vila upp till nästan max. På slutet av varje steg mäts laktat via ett blodprov i fingertoppen. Puls och uppskattad ansträngning registreras också. En analys visar en så kallad laktatkurva som kopplas samman med puls, arbete och upplevd ansträngning. Detta ger en helhetsbild av en idrottares uthållighet samt korrekta intensitetszoner att dela upp träningen inom.
Mjölksyratröskeltest ( kallas också Laktattröskeltest )
Puls, fart, effekt, syreupptag samt laktat är objektiva referenser på din prestationsförmåga. Att optimera träning med hjälp av objektiva mätdata gör den mer effektiv. Kontinuerlig uppföljning ger kunskap om hur kroppen reagerar på träning samt vägledning till träningsmetoder och intensitet. Testdata ger också svar på vad som begränsar dig från att nå din fulla potential. Vi hittar din svagaste länk och förbättrar den.
Laktatkoncentration (mjölksyra) i blodet i relation till puls, fart och effekt ger en exakt och objektiv bild av hur kroppen reagerar på fysisk belastning. Det finns ett samband mellan laktat i blodet och uthållighet. Låg laktat betyder bra fettförbränning, dvs god uthållighet. Ökning av laktat visar att kroppen väljer inlagrat glykogen vilket inte är optimalt för uthållighet. En hög maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) i kombination med hög aerob nyttjande grad ger bra prestationsförmåga.