Att leva ett långt och hälsosamt liv har varit en dröm för många genom historien. Medan genetiska faktorer spelar en roll, visar forskning att livsstilsval, som kost, fysisk aktivitet, sömn och sociala relationer, har en betydande inverkan på vår livslängd och livskvalitet. Denna text utforskar dessa faktorer och diskuterar hur de påverkar vår hälsa och vårt åldrande, samt vilka tekniker och behandlingar som kan bidra till att förlänga livet.
Kostens betydelse
Kosten är en av de mest avgörande faktorerna för vår hälsa och livslängd. En balanserad kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn och hälsosamma fetter har visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ2 och andra kroniska sjukdomar. Växtbaserad kost, som innehåller mycket antioxidanter, vitaminer och mineraler, kan bidra till att skydda cellerna från skador som annars kan påskynda åldrandeprocessen. Att begränsa intaget av socker, rött kött och processade livsmedel kan också minska inflammationen i kroppen, vilket är kopplat till många åldersrelaterade sjukdomar.
Träningens roll
Regelbunden fysisk aktivitet är avgörande för att bibehålla kroppens funktioner och förhindra sjukdomar. Träning hjälper till att stärka hjärtat, förbättra blodcirkulationen, öka muskelmassan och bibehålla en hälsosam kroppsvikt. Dessutom har fysisk aktivitet visat sig förbättra hjärnans hälsa genom att öka blodflödet och stimulera produktionen av neurotillväxtfaktorer, vilket kan skydda mot kognitiv nedgång. Styrketräning är särskilt viktigt för att motverka sarkopeni, en åldersrelaterad förlust av muskelmassa, vilket är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos äldre.
Sömn och återhämtning
Sömn är avgörande för kroppens återhämtning och reparation. Under sömnen genomgår kroppen flera viktiga processer, som att reparera skadade celler, konsolidera minnen och reglera hormoner. Brist på sömn kan leda till en ökning av stresshormonet kortisol, som i sin tur kan bidra till inflammation och försvaga immunförsvaret. Kronisk sömnbrist har också kopplats till en ökad risk för sjukdomar som hjärtsjukdomar, fetma och diabetes typ2, vilket kan förkorta livslängden.
Sociala relationer och ensamhet
Att vara socialt aktiv och ha starka relationer är lika viktigt som kost och motion för ett långt liv. Forskning har visat att ensamhet och social isolering kan ha allvarliga negativa effekter på hälsan, inklusive ökad risk för hjärtsjukdomar, depression och demens. Ensamhet har liknats vid att röka 15 cigaretter om dagen när det gäller dess påverkan på dödligheten. Att upprätthålla nära relationer och ha en stark social krets kan däremot minska stress och förbättra den mentala hälsan, vilket bidrar till ett längre och friskare liv.
Det metabola syndromet och dess påverkan
Metabolt syndrom är en samling riskfaktorer som inkluderar högt blodtryck, högt blodsocker, överskott av kroppsfett runt midjan och onormala kolesterolnivåer. Detta syndrom ökar risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och stroke, och är en betydande bidragande faktor till förkortad livslängd. Metabolt syndrom är starkt kopplat till livsstilsfaktorer, som dålig kost och brist på fysisk aktivitet, och kan i stor utsträckning förebyggas och hanteras genom hälsosamma livsstilsval.
Biologiska funktioner och åldrande
Åldrandet är en komplex process som påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer. En central mekanism i åldrandet är förkortningen av telomerer, de skyddande ändarna på kromosomerna. Varje gång en cell delar sig, förkortas telomererna, och när de blir för korta kan cellen inte längre dela sig och dör eller blir dysfunktionell. Oxidativ stress och inflammation kan påskynda telomerförkortning, vilket leder till snabbare åldrande. Dessutom påverkar förändringar i DNA, som mutationer och epigenetiska förändringar, hur gener uttrycks och kan leda till försämrad cellfunktion och ökad risk för sjukdomar.
Biohacking och livsförlängande behandlingar?
Biohacking, som innebär att använda olika tekniker och strategier för att optimera kroppens funktioner, har blivit alltmer populärt. Vissa biohackare experimenterar med kosttillskott, fasta, kallbad och andra metoder för att förbättra hälsan och förlänga livet. En annan intressant utveckling är forskning kring behandlingar som syftar till att bromsa åldrandet. Exempel på detta inkluderar hyperbar syrgasbehandling, som tros kunna förlänga telomerer och förbättra cellreparation, samt metoder som simulerar syrebrist för att stimulera kroppens anpassningsförmåga och därmed förbättra hälsan.
Diskussion: Att leva friskt – Inte bara länge
Slutligen är det viktigt att betona att livslängd inte bara handlar om att addera år till livet, utan också om att säkerställa att de extra åren är fyllda med god hälsa och livskvalitet. Att leva länge men i dålig hälsa minskar möjligheten att njuta av livet och bidrar till en större börda för både individen och samhället. Därför är det avgörande att inte bara fokusera på livsförlängande tekniker och behandlingar, utan också på att upprätthålla en hälsosam livsstil genom hela livet. Detta inkluderar att äta rätt, vara fysiskt aktiv, sova ordentligt, upprätthålla sociala kontakter och hantera stress. Genom att göra detta kan vi inte bara leva längre, utan också leva bättre.
Harvardstudien – Fem enkla råd
De flesta av oss skulle gärna få ett längre och friskare liv, och det verkar som det finns inom räckhåll. Flera forskningsstudier, bland annat en stor studie från Harvard, tyder på att du kan förlänga ditt liv med 10–15 år med 5 enkla åtgärder för en mer hälsosam livsstil. I den Harvardstudien, som löpte över 34 år och omfattade över 120 000 personer, indikerades att män som uppfyllde alla 5 punkter adderade 12 år i snitt och kvinnor 14 år i livslängd.
Men det mest intressanta är att man kan få fler friska år. Här indikerar studien att du relativt enkelt kan få 10 fler friska år i din livstid, med allt vad det medför i form av livskvalitet. Inte minst i relationen med dina nära och kära.
Du är nog svårt att klara av alla 5 åtgärder perfekt, men alla borde relativt enkelt kunna nå åtminstone 5 fler friska år.
De 5 åtgärderna är:
Rök inte
Ät hälsosamt
Motionera minst 30 minuter per dag
Håll en hälsosam vikt
Konsumera måttligt med alkohol
Vad som inte ingår i Harvardstudien är dessutom de väl klarlagda positiva effekterna på både livslängd och livskvalitet som ett psykiskt välmående medför.
Hjärtfrekvensvariabilitet kan hjälpa dig i din träning och vardag. HRV, eller hjärtfrekvensvariabilitet, är ett mått som används för att bedöma variationen i tidsskillnaden mellan hjärtslagen. Det innebär att hjärtat inte slår med en konstant hastighet, utan att det finns små variationer mellan varje slag.
Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV)
Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) används för att mäta kondition och trötthet, för att bedöma deras beredskap för träning och förhindra överträning.
Vad är hjärtfrekvensvariabilitet (HRV)?
HRV är tiden mellan varje hjärtslag, vilket kallas R–R-intervall. Tiden mellan hjärtslagen är inte konstant utan varierar. HRV har blivit alltmer populärt eftersom forskning har visat dess koppling till idrottsprestationer och återhämtning. Ursprungligen mättes HRV med ett elektrokardiogram (EKG), men nu kan det också mätas pålitligt med smartphone-appar kombinerat med pulsmätare eller pulssensorer. Det mest pålitliga måttet för HRV inom idrott är RMSSD (root-mean-square difference of successive normal R–R intervals).
HRV är inte bara viktigt för idrottare, utan också inom medicin. Det har visat sig kunna förutsäga dödlighet efter en hjärtinfarkt och är kopplat till hjärtsvikt, diabetesneuropati, depression, och plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
Hur används HRV för att bedöma återhämtningsstatus?
HRV ger viktig information om hur det autonoma nervsystemet (ANS) fungerar. En ökning i HRV indikerar en positiv anpassning och bättre återhämtning, medan en minskning i HRV reflekterar stress och sämre återhämtning. Det autonoma nervsystemet består av det sympatiska nervsystemet (SNS) och det parasympatiska nervsystemet (PSNS). SNS aktiverar kroppen i stressiga situationer genom att bland annat öka hjärtfrekvensen och blodflödet till musklerna, medan PSNS minskar hjärtfrekvensen och främjar återhämtning efter stress.
HRV påverkas inte bara av fysisk stress utan även av mental och kemisk stress. Exempelvis kan arbetsrelaterad stress, komplexa beslut, offentliga tal och alkohol påverka HRV negativt. Eftersom HRV kan mäta ANS-funktionen på ett icke-invasivt sätt, används det ofta för att övervaka systemisk trötthet och återhämtning hos idrottare.
Påverkar HRV prestationer?
HRV används ofta inom idrotten för att identifiera optimala träningsperioder och övervaka återhämtning samt potentiell överträning. Att övervaka HRV kan hjälpa tränare att avgöra när en idrottare är bäst återhämtad och mest mottaglig för träning. HRV-styrd träning, där träningsintensiteten justeras baserat på HRV-mätningar, har visat sig förbättra löpförmågan mer än förplanerad träning.
Forskning visar också att HRV kan vara en markör för att förutsäga sjukdomar, särskilt andningsinfektioner hos elitidrottare. Det finns dock ännu ingen stark evidens för att HRV kan förutsäga skador hos människor.
Hur påverkas HRV av träning?
HRV ökar vanligtvis efter uthållighetsträning på grund av en ökning i parasympatisk modulering, vilket innebär att hjärtat blir effektivare och hjärtfrekvensen minskar vid vila. Detta speglar en förbättrad hjärt-kärlhälsa och en ökning i slagvolymen, vilket innebär att hjärtat kan pumpa mer blod med varje slag.
Är HRV en pålitlig och giltig mätmetod?
HRV är en tillförlitlig metod för att mäta ANS-funktionen. Förutom EKG, har även pulsmätare, pulssensorer, ringar och vissa smartklockor visat sig vara pålitliga för att mäta HRV. Ultra-korta mätningar på en minut kan ge pålitliga HRV-mätningar och kan utföras i liggande, sittande eller stående position.
Behövs mer forskning om HRV?
Fortsatt forskning behövs för att förstå HRV fulla potential, särskilt dess relation till sjukdomar, skador och dess effektivitet inom styrke- och kraftutveckling. Forskning bör också undersöka HRV pålitlighet i olika populationer, inklusive barn och äldre.
HRV i din vardag?
Då HRV visar på variationer och hur ”beredd” du är så kan du lära dig att styra ditt liv så du håller dig inom din ”zon”. Du kan lära dig vad som bidrar till onormal HRV-status och hantera detta för att undvika det. En del behöver siffror på hur stressad man är och hur faktiskt dålig sömn och brist på avkoppling inte är bra för dig. Men det viktiga att förstå är att det finns enormt stora skillnader mellan siffrorna i sig mellan olika individer. Så man måste utgå från sidan personliga siffror och inte dra förhastade slutsatser efter för kort tid.
”Normala” siffror?
Viktigast med HRV
Du kan bara utgår från ditt normalspann och förändring utifrån det. De flesta mätplattformar (Ex Garmin, auraring etc hjälper dig med det automatiskt. Det som är intressant är förändringen utifrån ditt normalspann.
Sänkt HRV är i regel ett tecken på återhämtningsbehov orsakat av hård/mycket träning, stress, dålig sömn, medicinering, alkohol mm. Sänkt HRV indikerar att du inte kan förvänta dig optimal prestation, men det går absolut att träna ändå.
Plötsligt avsevärd ökning i HRV kan vara teckan på kardiovaskulära problem. Verifiera mätningen/sök specialisthjälp. Känns allt bra i övrigt, behöver man inte gripas av panik. Men det är inte normalt med en tydlig plötslig ökning utanför normalspann. Säg att du normalt ligger mellan 60-75 och nattmätningar helt plötsligt ligger på 110 upprepat ska kollas upp
Sammanfattning
Intresset för hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) har ökat i takt med teknologins utveckling och möjligheten att mäta HRV på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en smartphone. HRV reflekterar variationen i tiden mellan varje hjärtslag, även kallad R–R-intervall eller inter-beat intervall. HRV-styrd träning har visat sig vara effektivare för att utveckla aerob kapacitet än förplanerad träning, men den är inte en pålitlig förutsägelse av överträning. HRV kan även förutsäga sjukdom hos elitidrottare, men dess förmåga att förutsäga skador är ännu inte validerad hos människor. Modern teknologi, såsom smartphone-appar, pulsmätare, ringar och pulssensorer, har visat sig vara pålitliga för att mäta HRV. HRV kan mätas exakt under korta perioder, som en minut, i både liggande, sittande och stående position. Men med fördel mäts HRV under hela dygnet och medelvärden blir mer stabila.
Pinna GD, Maestri R, Torunski A, Danilowicz-Szymanowicz L, Szwoch M, La Rovere MT, Raczak G. Heart rate variability measures: a fresh look at reliability. Clin Sci (Lond). 2007 Aug;113(3):131-40. [PubMed]
Flatt AA, and Esco MR. Validity of the ithleteTM Smart Phone Application for Determining Ultra-Short-Term Heart Rate Variability. Journal of Human Kinetics volume 39/2013, 85-92. [PubMed]
Heathers JAJ. Smartphone-enabled pulse rate variability: An alternative 2 methodology for the collection of heart rate variability in 3 psychophysiological research. Int J Psychophysiol. 2013 Sep;89(3):297-304. [PubMed]
Aubert AE, Seps B, and Beckers F. (2003). Heart Rate Variability in Athletes. Sports Med 2003; 33 (12): 889-919. [PubMed]
Bellenger CR, Fuller JT, Thomson RL, Davison K, Robertson EY, Buckley JD. Monitoring Athletic Training Status Through Autonomic Heart Rate Regulation: A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Med, Ahead of Print. [PubMed]
Bigger JT Jr; Fleiss JL; Steinman RC; Rolnitzky LM; Kleiger RE; Rottman JN. (1992). “Frequency domain measures of heart period variability and mortality after myocardial infarction”. Circulation. 85 (1): 164–171. [PubMed]
Kleiger RE, Miller JP, Bigger JT Jr, Moss AJ (1987). “Decreased heart rate variability and its association with increased mortality after acute myocardial infarction”. Am J Cardiol. 59 (4): 256–262. [PubMed]
Bilchick KC, Fetics B, Djoukeng R, Fisher SG, Fletcher RD, Singh SN, Nevo E, Berger RD. Prognostic value of heart rate variability in chronic congestive heart failure (Veterans Affairs’ Survival Trial of Antiarrhythmic Therapy in Congestive Heart Failure). Am J Cardiol. 2002 Jul 1;90(1):24-8. [PubMed]
Risk M, Bril V, Broadbridge C, Cohen A. Heart rate variability measurement in diabetic neuropathy: review of methods. Diabetes Technol Ther. 2001 Spring;3(1):63-76. [PubMed]
Intervju med My Bark om träning vid stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom
Vill du berätta kort om vem My är?
Jag är 37 år och jobbar som marknadskommunikatör och Art Director på ett belysningsföretag för tunga fordon. Jag bor tillsammans med min man Mikel och katten Grädden i centrala Göteborg.
Hur länge har du arbetat med Aktivitus och Tove som din coach? Hur ser ert samarbete ut?
Jag började samarbeta med Tove förra våren/sommaren. Jag gillar att träna och utmana mig själv men pannbenet var oftast starkare än vad jag fysiskt och mentalt klarar av vilket gjorde att jag ofta var sjuk och skadad. Jag ville hitta en mer hållbar träningsnivå och där har Tove varit otroligt bra. Hon funkar lite som broms och har en filosofi som fungerar i livspusslet.
Vad har du för träningsbakgrund? Och vad har du haft för mål med din träning?
Som tonåring spelade jag otroligt mycket golf och tävlade runt om i Sverige. Efter studenten flyttade jag till Texas för att studera på college och spela golf för skolans damlag genom ett stipendium. Jag har aldrig varit bra på uthållighet men tyckte det var så roligt när jag och en golfkompis bestämde oss för att göra Tjejklassikern för 2 år sedan. Fördelen när man är ny på något är att motivationen är enorm och framstegen blir rätt stora på kort tid. Dessutom upplevde jag att det är extremt lärorikt att vara nybörjare i en sport och man blir otroligt ödmjuk för situationen. Jag gillade att träna flera olika grenar och upplevde att det var mer hållbart för kroppen än att jag bara spelade golf, eller bara gymmade, och jag hittade framförallt simningen och cyklingen som personliga favoriter.
Vill du sätta ord på vad som hände i höstas?
I höstas tog det stopp helt enkelt. Jag hade haft ett intensivt år bakom mig på jobbet och hade flaggat både på våren och efter sommarsemestern att vi måste minska belastningen om jag skulle orka. Vi är ingen stor marknadsavdelning utan jag är den som jobbar heltid och sedan har jag två marknadschefer, en i UK och en i Sverige, vardera på 50 resp. 70%. I USA, där en tredjedel av bolaget ligger, är det VD:n som lämnar önskemål om marknadsaktiviteter. Det finns helt enkelt inte någon jag kan lämna videoredigering, hemsideuppdatering, konceptutveckling, trycksaksproduktion, formgivning etc. till. Balanserat med det hade jag tränat för mycket under vintern och var bra sliten och förkylningar avlöste varandra. Jag var oftare sjuk än vad mina brorsbarn var som går på förskola. Jag var sliten och det spelade ingen roll hur mycket jag sov, jag kände mig aldrig utvilad ändå.
När Tove och jag började samarbeta i början av sommaren, gav det ett lyft och jag tyckte att jag mådde bättre. Jag genomförde träningen och kände mig mer som mig själv igen även om jag hade svårt att släppa tankarna på jobbet. Träningen blev andningspausen i jobbkarusellen.
Så efter sommaren visste jag att det skulle vara mycket och både jag och min chef var medvetna om belastningen men att den skulle ta slut efter årets sista mässa i november. Det vi inte visste då var att han skulle drabbas av en nervsjukdom, Miller Fischers syndrom, och vistas på sjukhus i en månad och sedan vara sjukskriven. Min kalender, som redan var full, blev överfull och jag minns samtalet som kom en lördagsmorgon och det var som att någon la hela jorden på mina axlar. Jag ville visa att jag klarade av att rodda mer eller mindre en marknadsavdelning på ett globalt företag själv.
Det hemska i kråksången är att trots att det mailades ut om att inget utom de absolut nödvändiga uppgifterna fick nå mig så hjälpte det inte. Jag kände mig som ett jagat djur, fast i en fälla och det hjälpte inte att springa fortare. Jag kom på mig själv med att äta frukost framför datorn, skippa fikan, på lunchen åkte jag till gymmet 2 dagar i veckan och resten av lunchtiden var snabbt ner till matsalen, värma maten, stirra som ett kolli ut i tomma intet och för att sedan slänga i mig maten på 5-10min och återvända till att göra listan. Jag tror att alla såg vart det barkade men ingen verkade hitta nödbromsen, allra minst jag.
Mentalt tänker man “bara en vecka till, bara en dag till”. Att man där och då ska inse att man måste sänka ambitionen, kraven och prestigen är extremt svårt för en prestationsmänniska som mig. Dessutom har ju alla andra vant sig vid att man svarar snabbt på mail, är bra bollplank och samtidigt brukar leverera på hög nivå – ja, då är det svårt för andra att sänka sina krav också.
Det kom en helg och jag var sjuk igen och det spelade ingen roll att jag vilade. Sträckan till soffan på 20 m var som Mount Everest och huvudet snurrade som att lägenheten hade samma syrehalt som på toppen av samma berg. Det var då min man Mikel sa, du är inte sjuk. Du är utbränd. När han sa det tänkte jag: Äntligen! Någon som bekräftade det jag tänker. Men jag var ju ändå tvungen att göra klart den där animationen till videoväggen på 2×2 m till mässan. Mindre än en vecka kvar och vi kunde ju inte ha en tom, svart vägg som ekade tom. Jag satt och grät under hela onsdagsförmiddagen som var fylld av möten. Mikrofonen var mutad och jag lyckades haspla ur mig korta svar när det krävdes och skyllde på att jag lät konstigt p g a förkylningen. Samma eftermiddag bokade jag tid till vårdcentralen för att be om att bli sjukskriven. Jag fick en tid 2,5 vecka senare.
Hur det blev med filmen? Givetvis klippte jag klart den. Det tog dubbelt så lång tid än vad det brukar och tårarna strömmade ner för kinderna utan att jag kunde stoppa det. Fredag eftermiddag checkade jag ut.
När jag väl fick träffa en läkare så var det inget snack. Jag skulle sjukskrivas. Punkt slut. Jag fick sömntabletter, eftersom jag kunde vakna på natten flera gånger och jag fick ångestdämpande tabletter som skulle göra att jag slappnade av och som skulle göra att huvudet inte gick i spinn med alla tankar. Tankar om att jag var svag. Jag var klen. En riktig mes som inte klarade av att göra mitt jobb. Första helgen var det värst. När man väl börjar slappna av är det som man öppnar Pandoras box. Jag hade ångestattacker och kände hur jag hyperventilerade. Grät och sov om vartannat samtidigt som jag kände mig drogad. Tabletterna är inte starka och skulle jag ta en idag hade det inte hänt mycket, men där och då så var det beviset på hur slut jag var.
Träningens betydelse för My under utmattningen?
Efter ca 1 vecka från att läkaren sjukskrev mig började jag göra mina träningspass igen. För många av er skulle det inte anses som träningspass, men där och då var 30min rull på cykeln nog för att behöva sova på eftermiddagen. Jag tror att det är lätt att tänka att “den här mesträningen kommer inte ge mig något”. Men jag hävdar att det är fel! Träningen är en del av min identitet och skulle jag inte röra mig alls så skulle jag sannolikt känna mig ännu mer värdelös än vad jag redan gjorde. Dessutom gillade jag känslan av att ha något att hänga upp dagen på. Vägen tillbaka hade antagligen varit längre, jag hade varit sjukskriven längre och jag hade antagligen hamnat i en depression, vilket är rätt vanligt i samband med utmattning, om jag inte hade tränat. Tove agerade psykolog, medmänniska och coach i ett och vi stämde av varje vecka om hur det kändes med träningen och livet. En otroligt viktig del i mitt tillfrisknande. Simning, löpning, cykling snurrades under veckan men alla pass kortades ner eftersom återhämtningen är/var viktigast och intensiteten fick inte överstiga Z2.
Så mår My idag Idag mår jag väldigt mycket bättre och det är till och med vänner som sagt att nu är gamla My tillbaka. Jag började jobba igen i januari, efter ca 3 mån sjukskrivning och jobbmängden ökar ungefär med 25%/månad efter avstämning med läkare. Under tiden så har jag också gått hos en psykolog vid ett par tillfällen för att lära mig hur jag inte ska hamna här igen. Detta är något som provocerar mig något oerhört! Visst att jag är en prestationsmänniska och gärna ger allt och lite till. Men var är företagets ansvar? De borde lära sig att inte utnyttja ambitiösa och drivna personer. Se över arbetsbelastningen överlag och se vad olika personal behöver!
Jag ställde ett ultimatum för att komma tillbaka. Det skulle anställas en marknadsansvarig i USA och det skulle tillsättas en produktchef. Vi kan väl säga att det inte riktigt blivit några positioner tillsatta men andra har tagit över ansvaret. Alla är väldigt försiktiga med att ge mig uppgifter, vilket passar bra för då hinner jag med det jag ska göra. Dock upplever jag att förståelsen för vad vårt arbete på marknadsavdelningen innebär är lika obefintligt som innan. Snäva deadlines gör mig stressad eller om mötesbokningar trillar in en efter en under en eftermiddag. Men jag har blivit bättre på att säga ifrån att nu är kalendern full eller att jag måste få tid att göra uppgiften också. Sedan är det ju guld värt att stänga av aviseringar på dator och mail, för att inte tala om olika fokuslägen på telefonen. Varför gjorde jag inte det tidigare?! Hett tips!
Tips från My till dig som känner att du närmar dig behovet av nödbromsen eller är sjukskriven Det är en superkraft att inse sina begränsningar lika mycket som att vara superwoman eller superman. Livet är för kort att vara alla andra till lags. För vem pushar du dig? Oftast när man öppnar sig om vad man upplever eller har varit med om så är det betydligt fler än du tror som varit i samma situation. Var snäll mot dig själv och fundera över: Vad tycker jag är roligt?
De flesta människor känner sig stressade i perioder och stress kan vara positiv där vi skärper till våra sinnen samt i perioder presterar bättre. Men i dagens samhälle är det många av oss som påverkas negativt av stress och dras med in i en ohållbar situation. Stressrelaterad psykisk ohälsa, som utmattningssyndrom, påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Skillnaden mellan att ”bara vara stressad” och drabbas av en stressrelaterad ohälsa är att stressbelastningen är mer ihållande och uttalad med flertal symtom under flera månaders tid. De som diagnostiseras med utmattningssyndrom har upplevt sin situation i över 6 månader där den ökade stressbelastningen skapar vanmakt över situationen. Symtomen kan delas in i fysiska, kognitiva och psykiska där vi nedan listar några av dessa.
Träning har flertalet bra effekter för en individ drabbad av stressrelaterad ohälsa. Viktigast är att träning ger energi och gör dig gladare genom olika processer i kroppen där träning vetenskapligt påvisats reducera oro och nedstämdhet samt sänker stressnivåerna och ger dig bättre motstånd mot stress. Hjärnan påverkas positivt genom nybildning av hjärnceller, förstärkta minnesprocesser i hippocampus och skapande av BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor), ett signalprotein som främjar nervtillväxt med flertal positiva effekter. Din kognitiva förmåga, det vill säga tankeprocesser, och minnet påverkas positivt. Fysisk aktivitet förbättrar även sömnen och immunförsvaret. Så tveka inte att ta en 30 minuters promenad, en cykel- eller löptur de dagar du upplever stress på jobbet eller i vardagen – det gör dig dubbel eller kanske trippel gott!
Rekommendationer träning för att minska stress, oro och nedstämdhet
Generellt sett rekommenderas 150-300 min/vecka av pulshöjande aktivitet på måttlig intensitet (12-13 i skattning på Borgskalan), eller 75-150 min/vecka av pulshöjande aktivitet på hög intensitet (14-17 i skattning på Borgskalan). Till detta minst 2 ggr/vecka av muskelstärkande aktiviteter, dvs. styrketräning. Viktigt är minskat stillasittande i vardagen, även för alla oss som tränar.
Specifika rekommendationer vid oro, ångest och depression:
Omedelbara effekter av minskad oro och ångest har påvisats av 30-60 minuters träning oavsett intensitet, samt 15-30 minuter av hög intensitet. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig minska risken för ångestsymtom där promenad, löpning och cirkelträning med inslag av muskelstärkande aktivitet har visat effekt då det genomförts 2-4 gånger/vecka under 6 veckor till 3 månader.
Vi på Aktivitus hjälper dig att få ner stressnivåerna med hjälp av träning och individuell stöttning i motiverande samtal. I vår Membershiptjänst skräddarsyr vi träning efter dina behov, och finns som en fast hand i tillvaron. Vi arbetar även med Fysisk aktivitet på recept (FaR) som går att få utskrivet hos vårdinstanser.
HRV, eller hjärtfrekvensvariabilitet, är ett mått som används för att bedöma variationen i tidsskillnaden mellan hjärtslagen. Det innebär att hjärtat inte slår med en konstant hastighet, utan att det finns små variationer mellan varje slag.
Vad är HRV?
HRV är ett användbart verktyg inom hälsa och träning eftersom det ger insikter om autonoma nervsystemets funktion och hur kroppen reagerar på olika stimuli. För att tolka HRV-värden är det viktigt att förstå att högre HRV återspeglar en bättre balans och flexibilitet i det autonoma nervsystemet. Det innebär att kroppen har förmågan att anpassa sig till olika krav och stressorer på ett effektivt sätt. Å andra sidan, lägre HRV kan indikera en mindre flexibilitet och en möjlig obalans i det autonoma nervsystemet, vilket kan vara kopplat till stress och hälsoproblem.
Hjärtat styrs av ditt autonoma nervsystem (ANS), det vill säga den del som du inte kan styra. ANS har två delar som kallas det sympatiska och parasympatiska systemet. Det sympatiska systemet är aktivt när du är stressad. Det är den delen av nervsystemet som aktiverar alla varningssignaler. Det parasympatiska systemet är i sin tur lugnare och igång när du är avslappnad och inte är på väg att bli attackerad av rovdjur. När det sympatiska systemet är aktivt brukar pulsen öka och slå i mer regelbundet tempo. Det innebär att HRV sjunker.
När det parasympatiska systemet i sin tur är aktivt sjunker pulsen och slår för att uppfylla kroppens behov, men inte efter ett lika strikt schema som när det sympatiska systemet styr. Det innebär att HRV ökar. Därför är HRV en bra indikator på balansen mellan aktiviteten i de två systemen av det autonoma nervsystemet och är därmed en indirekt mätning av stress. Högre HRV innebär lägre belastning.
Hur mäts HRV?
Data som används för att beräkna din HRV registreras av pulssensorn på klockans baksida (eller via pulsband). Den här sensorn använder reflekterat ljus för att detektera pulsvågens blodflöde när den pumpas av hjärtat och flödar genom blodkärlen. Det innebär att enheten tekniskt sett undersöker vågens variabilitet som väsentligen återspeglar pulsvariabiliteten i den här analysen och användningsscenariot.
Tolkning av HRV
För att tolka personliga HRV-värden kan man jämföra dem med tidigare mätningar för att identifiera eventuella förändringar över tid. Det är också viktigt att ta hänsyn till individuella faktorer såsom ålder, kön och fysisk kondition. Att samarbeta med en läkare eller specialist inom området kan vara fördelaktigt för att få en mer djupgående tolkning av HRV-värden och eventuella hälsoimplikationer.
HRV och träningsbelastning
Träningsbelastning kan påverka HRV på olika sätt beroende på individens träningsnivå och typ av träning. Efter en intensiv träningspass eller period kan HRV-värdena temporärt minska. Detta beror på den fysiologiska stressen som träningen innebär för kroppen. Men på lång sikt kan regelbunden träning förbättra HRV genom att öka den autonoma nervsystemets flexibilitet och minska stressnivåerna.
Stress och HRV
Stressbelastning är en faktor som starkt kan påverka HRV. Höga nivåer av kronisk stress kan leda till en minskning av HRV och en obalans i det autonoma nervsystemet. Det är viktigt att identifiera och hantera stress på ett hälsosamt sätt för att upprätthålla en god HRV och övergripande hälsa. Metoder som meditation, avslappningstekniker och regelbunden fysisk aktivitet kan vara användbara för att minska stress och förbättra HRV.
Sömn och HRV
Sömnkvaliteten spelar också en roll i HRV. En god natts sömn är avgörande för att återhämta kroppen och upprätthålla en balans i det autonoma nervsystemet. Otillräcklig eller dålig sömn kan påverka HRV negativt och öka risken för hälsoproblem. Det är viktigt att prioritera regelbunden sömn av god kvalitet för att främja en hälsosam HRV.
Wearables och HRV
Det finns en rad olika produkter på marknaden som mäter HRV. Garmin är en av dem och använder Firstbeat´s grundforskning om HRV. Det finns många olika statistiska metoder som beskriver HRV, men funktionen HRV-belastningstest i Garmin (som tidigare kallades för träningsbelastning) gör livet mycket enklare. Det visar belastningen på en enkel och tydlig skala från 0–100 som är utformad för att vara ett annat verktyg som bedömer och hur kroppen hanterar träningsbelastning och övrig stress. Exempel på klockor från Garmin med HRV-mätning.
HRV status
Även HRV-status (enligt Garmin) ger en mycket bra bild av balans mellan träning, stress och sömn. Klockan mäter under 2-3 veckor inledningsvis upp normalvärden som sedan används som bas.
När din HRV-status är balanserad innebär det att ditt genomsnittliga HRV över natten under 7 dagar ligger inom ditt personliga standardintervall. En balanserad HRV-status anger vanligtvis att din kropp upprätthåller homeostas, en dynamisk biologisk jämvikt associerad med optimal funktion. En obalanserad HRV-status innebär att aktuellt 7-dagars medelvärde för HRV ligger utanför ditt personliga standardintervall. Observera att en obalanserad HRV-status kan vara antingen högre eller något lägre än ditt standardvärde.
Eftersom högre HRV-värden vanligtvis associeras med parasympatisk dominans i ditt autonoma nervsystem är det lätt att anta att högre alltid är bättre när det gäller bra återhämtning. Så är inte alltid fallet. Allt fler bevis visar på ett samband mellan onormalt höga HRV-värden med avseende på ditt personliga standardvärde och funktionell överdriven träning, särskilt när överträningen uppnås genom stora mängder fysisk aktivitet med låg intensitet. I dessa situationer arbetar ditt parasympatiska system hyperaktivt mot målet att återställa homeostas. Om ditt 7-dagars medelvärde för HRV faller påtagligt under standardvärdet omklassificeras din HRV-status från obalanserad till låg.
Ditt personliga standardvärde är dynamiskt och ändrar sig långsamt med tiden genom att följa trender i dina normala HRV-värden över natten. Om ditt personliga standardvärde hamnar under åldersbaserade standarder som associeras med god hälsa klassificeras din HRV-status som dålig. När detta inträffar visas inte längre ditt standardintervall. Detta för att undvika situationer där din HRV kan anses vara både balanserad och lägre än hälsosamma normer.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan HRV ge viktig information om kroppens balans, stressnivåer och återhämtningsförmåga. Genom att tolka HRV-värden tillsammans med andra relevanta faktorer, som träningsbelastning, stressbelastning och sömn, kan man få en bättre förståelse för sin övergripande hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att komma ihåg att HRV-värden kan variera mellan individer och att samråda med en professionell kan hjälpa till att tolka resultaten på ett mer personligt sätt.
Signalsubstanser spelar en avgörande roll i vårt humör, välbefinnande och hur vi känner oss. Serotonin, adrenalin, dopamin, noradrenalin och kortisol är några av de viktigaste signalsubstanserna som påverkar vår mentala hälsa och fysiska välbefinnande. Genom att förstå deras funktion och sambandet med fysisk träning och hälsa kan vi få en bättre insikt i hur vi kan förbättra vårt mående.
Serotonin
Serotonin är en signalsubstans som ofta associeras med glädje, lugn och välbefinnande. Det är involverat i reglering av sömn, aptit och stämningsläge. Träning kan öka nivåerna av serotonin i hjärnan och därmed förbättra vårt humör. Regelbunden fysisk aktivitet kan fungera som en naturlig metod för att öka serotoninproduktionen och minska risken för depression och ångest. Hög intensitet eller stor mängd ger bäst effekt. Upplevs inte träningen som ansträngande i någon form kommer inga ”kickar” infinna sig!
Adrenalin
Adrenalin är en signalsubstans som frisätts som en respons på stress eller fara. Det ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket och ger oss en ökad energinivå. Under fysisk träning frisätts adrenalin, vilket ger oss en känsla av upprymdhet och energi. Detta kan bidra till att förbättra vår uthållighet och prestationsförmåga under träning. Nervositet innan ett träningspass är ett bra tecken på att passet är tillräckligt utmanande för att frisätta adrenalin. Deltagande i ett lopp är en annan perfekt lösning för dig som söker en kick.
Dopamin
Dopamin är en signalsubstans som är kopplad till belöningssystemet i hjärnan. Det är involverat i motivation, belöning och känslor av tillfredsställelse. Träning frisätter dopamin, vilket ger oss en känsla av glädje och tillfredsställelse, ibland kallad ”träningshög”. Detta kan vara en av anledningarna till att träning kan vara beroendeframkallande för vissa människor. Genom regelbunden träning kan vi öka produktionen av dopamin och därmed förbättra vårt välmående och vår motivation att fortsätta träna. Återigen, passet måste tänja gränserna för att ge bra effekt på dina dopamin-nivåer. Du blir inte fysiskt beroende av ett pass som inte utmanar din fysik. Desto djupare du får gräva desto finare blir ”belöningen” när du klarat av ditt pass.
Noradrenalin
Noradrenalin är en signalsubstans som är involverad i stressresponsen och fokus. Under fysisk träning frisätts noradrenalin för att hjälpa oss att vara alerta, fokuserade och förbättra vår kognitiva funktion. Det kan bidra till att öka vår energinivå och koncentration under träning. Du blir ”ett med passet” och du lär dig fokusera på det du gör. Träning som gör det omöjligt att tänka på vardagen i övrigt är bra. Du är ”här och nu” annars går det överstyr. En sport som kräver full koncentration och är fysiskt utmanande är att föredra. Men även sporter utan fysiska krav kan fungera.
Kortisol
Kortisol är ett hormon som frisätts som svar på stress. Förhöjda nivåer av kortisol kan vara skadliga för vår hälsa och välbefinnande på lång sikt. Träning kan fungera som en stressavlastning och hjälpa till att minska nivåerna av kortisol i kroppen. Genom regelbunden träning kan vi balansera kortisolnivåerna och minska risken för negativa effekter av förhöjda kortisolnivåer, såsom sömnproblem, viktökning och känslomässig obalans. En hård arbetsdag med mycket stress bygger upp höga nivåer av både kortisol, noradrenalin och adrenalin som gör dig förberedd på ”flykt eller attack”. Ett träningspass ”ventilerar ur” kroppen och nivåerna återställs till det normala. Om du inte får användning av dina förhöjda nivåer blir det skadligt på lång sikt. Du gasar och bromsar på samma gång.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis spelar signalsubstanser som serotonin, adrenalin, dopamin, noradrenalin och kortisol en viktig roll i hur vi mår och känner oss. Genom regelbunden fysisk träning kan vi påverka produktionen och frisättningen av dessa signalsubstanser, vilket kan leda till förbättrat humör, minskad stress och ökat välbefinnande. Att inkludera fysisk aktivitet som en del av vår hälsosamma livsstil kan vara en effektiv strategi för att främja både vår fysiska och mentala hälsa. Läs vidare och fördjupa dig.
Kom dock igår att ”mellanmjölksträning” som inte kräver så mycket vilja, svett och tårar inte ger samma kickar som där du verkligen får gräva djupt i ditt mentala och fysiska inre!
Optimal anspänning för prestation är ett begrepp som används för att beskriva den optimala nivån av anspänning som krävs för att uppnå bästa möjliga prestanda. Det är ett viktigt begrepp inom sportpsykologi som hjälper idrottare att förstå hur de ska hantera stress och anspänning för att prestera på sitt bästa. Optimal anspänning för prestation är ett komplext begrepp som involverar både fysiska och psykologiska aspekter. Det är viktigt att förstå hur man kan hantera anspänning för att uppnå bästa möjliga prestanda.
Hur man uppnår optimal anspänning för prestation: En guide till positiv stress
Att uppnå optimal anspänning för prestation är en viktig del av att prestera på högsta nivå. För att uppnå detta måste du förstå hur du kan använda positiv stress för att få ut det bästa av dig själv.
Först och främst är det viktigt att förstå skillnaden mellan positiv och negativ stress. Negativ stress är den typ av stress som kan leda till ångest och depression, medan positiv stress är den typ av stress som kan hjälpa dig att prestera bättre. Det är viktigt att förstå att positiv stress är en nödvändig del av att prestera på högsta nivå. För att uppnå optimal anspänning för prestation måste du först förstå hur du kan använda positiv stress till din fördel.
Hur man undviker negativ stress för att uppnå optimal anspänning för prestation
För det andra är det viktigt att ha realistiska förväntningar på sig själv och att inte överbelasta sig med för mycket arbete. Det är också viktigt att ha ett stödsystem som man kan vända sig till när man känner sig stressad. För det tredje är det viktigt att ha en positiv inställning och att fokusera på det som är viktigt. Det är också viktigt att ta tid för att göra saker som man tycker om och som ger en känsla av välbefinnande. Genom att använda dessa strategier kan man hjälpa till att hantera stress och undvika att den blir negativ. Genom att hålla stressen på en hälsosam nivå kan man uppnå optimal anspänning för prestation.
Inverterade U-hypotesen: Hur man använder optimal anspänning för att förbättra prestation
Inom psykologin betecknar stress de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar med resultatet att kroppen är förberedd att möta tuffa situationer med hjälp av fokus, styrka, uthållighet och höjd vakenhet. Genom att utsöndra olika hormoner reagerar kroppen på förändringar i sin omgivning. Många tror att begreppet stress enbart beskriver negativa situationer och sammanhang – vilket inte är sant. Snarare kan de utsöndrade hormoner även ge dig ny energi och styrka. Det finns faktiskt två sorter av stress: Disstress och Eustress
Eustress eller ”positiv stress” är en variant av stress som kroppen kan använda i positivt syfte och som motivationshjälp. Eustress leder till att du ser fram emot nya utmaningar och att du utvecklar lust att vara aktiv. Kroppens egna lyckohormon endorfin utsöndras och du känner dig gladare och fylld med energi. Ett tydligt syfte i livet kan vara ett sätt att utveckla Eustress. Att få balans i livet och kunna hantera goda och dåliga erfarenheter är i detta sammanhang mycket viktigt. Här kan familj och vänner vara till stor hjälp.
Upplever du däremot stress över en längre period utan att kunna skapa aktiv återhämtning och avkoppling kan denna slå om till ”negativ stress” eller Disstress. Utmaningar upplevs då som något negativt och betungande och det kan kännas svårt att hitta vägar ut ur den onda spiralen av stress, prestationsångest och dålig självförtroende. Permanenta stressituationer är mycket utmattande och personen som lider av Disstress kan tappa nästan all motivation. Detta i sin tur kan leda till högt blodtryck, att personen lätt blir andfådd samt mer allmän anspänning.
Det låter säkert enklare än det är men ett bra sätt att undvika negativ stress är att hålla huvudet kallt då det kommer till utmanande uppgifter – särskilt sådana som skapar ångest eller oro. Blunda, andas djupt och acceptera situationen som den är i fall du inte kan ändra den. Lite stress kan till och med vara positiv för arbetsprocessen och kan hjälpa dig att hålla fokus. Se fram emot resultatet av ditt arbete och förvandla på så sätt Disstress i Eustress.
Optimal anspänning för prestation är ett begrepp som används för att beskriva den optimala nivån av anspänning som krävs för att uppnå bästa möjliga prestanda. Det är ett viktigt begrepp inom sportpsykologi som hjälper idrottare att förstå hur de ska hantera stress och anspänning för att prestera på sitt bästa. Optimal anspänning för prestation är ett komplext begrepp som involverar både fysiska och psykologiska aspekter. Det är viktigt att förstå hur man kan hantera anspänning för att uppnå bästa möjliga prestanda.
Hur man uppnår optimal anspänning för prestation: En guide till positiv stress
Att uppnå optimal anspänning för prestation är en viktig del av att prestera på högsta nivå. För att uppnå detta måste du förstå hur du kan använda positiv stress för att få ut det bästa av dig själv.
Först och främst är det viktigt att förstå skillnaden mellan positiv och negativ stress. Negativ stress är den typ av stress som kan leda till ångest och depression, medan positiv stress är den typ av stress som kan hjälpa dig att prestera bättre. Det är viktigt att förstå att positiv stress är en nödvändig del av att prestera på högsta nivå.
För att uppnå optimal anspänning för prestation måste du först förstå hur du kan använda positiv stress till din fördel. Först och främst är det viktigt att förstå att positiv stress är en nödvändig del av att prestera på högsta nivå. Det är viktigt att förstå att positiv stress är en nödvändig del av att prestera på högsta nivå, men det är också viktigt att förstå att det finns en gräns för hur mycket positiv stress du bör ha. För mycket positiv stress kan leda till överansträngning och utmattning, så det är viktigt att hålla sig inom rimliga gränser.
Genom att förstå hur du kan använda positiv stress för att uppnå optimal anspänning för prestation kan du prestera på högsta nivå. Det är viktigt att förstå att positiv stress är en nödvändig del av att prestera på högsta nivå, men det är också viktigt att förstå att det finns en gräns för hur mycket positiv stress du bör ha. Det är också viktigt att försöka hitta sätt att hantera stress som är specifika för dig, och att fokusera på det som är viktigt för att prestera på högsta nivå. Genom att följa dessa steg kan du uppnå optimal anspänning för prestation.
Hur man undviker negativ stress för att uppnå optimal anspänning för prestation
För att uppnå optimal anspänning för prestation är det viktigt att undvika negativ stress. Det finns ett antal strategier som kan användas för att hjälpa till att hantera stress och undvika att den blir negativ.
För det andra är det viktigt att ha realistiska förväntningar på sig själv och att inte överbelasta sig med för mycket arbete. Det är också viktigt att ha ett stödsystem som man kan vända sig till när man känner sig stressad.
För det tredje är det viktigt att ha en positiv inställning och att fokusera på det som är viktigt. Det är också viktigt att ta tid för att göra saker som man tycker om och som ger en känsla av välbefinnande.
Genom att använda dessa strategier kan man hjälpa till att hantera stress och undvika att den blir negativ. Genom att hålla stressen på en hälsosam nivå kan man uppnå optimal anspänning för prestation.
Inverterade U-hypotesen: Hur man använder optimal anspänning för att förbättra prestation
Inom psykologin betecknar stress de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar med resultatet att kroppen är förberedd att möta tuffa situationer med hjälp av fokus, styrka, uthållighet och höjd vakenhet. Genom att utsöndra olika hormoner reagerar kroppen på förändringar i sin omgivning. Många tror att begreppet stress enbart beskriver negativa situationer och sammanhang – vilket inte är sant. Snarare kan de utsöndrade hormoner även ge dig ny energi och styrka. Det finns faktiskt två sorter av stress: Disstress och Eustress
Eustress eller ”positiv stress” är en variant av stress som kroppen kan använda i positivt syfte och som motivationshjälp. Eustress leder till att du ser fram emot nya utmaningar och att du utvecklar lust att vara aktiv. Kroppens egna lyckohormon endorfin utsöndras och du känner dig gladare och fylld med energi. Ett tydligt syfte i livet kan vara ett sätt att utveckla Eustress. Att få balans i livet och kunna hantera goda och dåliga erfarenheter är i detta sammanhang mycket viktigt. Här kan familj och vänner vara till stor hjälp.
Upplever du däremot stress över en längre period utan att kunna skapa aktiv återhämtning och avkoppling kan denna slå om till ”negativ stress” eller Disstress. Utmaningar upplevs då som något negativt och betungande och det kan kännas svårt att hitta vägar ut ur den onda spiralen av stress, prestationsångest och dålig självförtroende. Permanenta stressituationer är mycket utmattande och personen som lider av Disstress kan tappa nästan all motivation. Detta i sin tur kan leda till högt blodtryck, att personen lätt blir andfådd samt mer allmän anspänning.
Det låter säkert enklare än det är men ett bra sätt att undvika negativ stress är att hålla huvudet kallt då det kommer till utmanande uppgifter – särskilt sådana som skapar ångest eller oro. Blunda, andas djupt och acceptera situationen som den är i fall du inte kan ändra den. Lite stress kan till och med vara positiv för arbetsprocessen och kan hjälpa dig att hålla fokus. Se fram emot resultatet av ditt arbete och förvandla på så sätt Disstress i Eustress.
