Träningstips

FETTFÖRBRÄNNING – SÅ FUNGERAR DET

Posted on by Aktivitus
FETTFÖRBRÄNNING
20
dec

Fettoxidation och kolhydratoxidation är två olika metaboliska processer som kroppen använder för att producera ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. Fettoxidation innebär omvandlingen av fettsyror till ATP genom en process som involverar citroncykeln och elektrontransportkedjan. Kolhydratoxidation innebär omvandlingen av kolhydrater till ATP genom glykolysen, citroncykeln och elektrontransportkedjan.

Energi för muskelkontraktion

När vi tränar drar sig musklerna samman och detta kräver energi i form av adenosintrifosfat (ATP). Kroppens ATP-lager är små, vilket gör det avgörande att ha system som snabbt kan återbilda ATP.

De fyra viktiga energisystemen:

  1. Fosfokreatin (PCr)
  2. Glykolys och mjölksyraproduktion
  3. Kolhydratoxidation
  4. Fettoxidation

Aerobt vs anaerobt?

Glykolys kallas ofta anaerob kolhydratmetabolism, medan oxidation är den aeroba komponenten. En vanlig missuppfattning är att glykolys sker när det inte finns syre i muskelcellen. Även om syretillförseln är kopplad till dessa metabola processer, finns syre i cellen, vilket innebär att processen inte är anaerob i den meningen. Dock involverar glykolys inte syre direkt.

Dessa system skiljer sig i hur snabbt de kan producera ATP. Vid högintensiv träning är ATP-behovet mycket stort, vilket signalerar att glykolysen måste accelerera, vilket leder till ökad kolhydratanvändning.

Slutprodukten av glykolys är pyruvat, som fungerar som bränsle för aerob metabolism. Om för mycket pyruvat bildas och inte kan tas om hand av aerob metabolism, omvandlas en del till mjölksyra. Detta hjälper till att hålla pyruvatnivåerna låga så att glykolysen kan fortsätta. Mjölksyreproduktionen är alltså hjälpsam, även om den senare kan leda till försurning av muskeln, vilket kan påverka muskelns funktion och orsaka smärta.

Varför det inte finns någon ”omkopplare” till fettmetabolism

Aerob metabolism drivs av acetyl-CoA, som kan bildas från både kolhydrater och fett. I mitokondrierna omvandlas pyruvat till acetyl-CoA, som sedan används i citronsyracykeln (Krebs cykel).

Acetyl-CoA kan också bildas genom nedbrytning av fettsyror via fettoxidation. När kolhydrater och fett har brutits ner till acetyl-CoA gör processen ingen skillnad på dess ursprung.

Det finns alltså ingen ”omkopplare” som aktiveras innan kolhydrater eller fett omvandlas till acetyl-CoA. Dessa processer är alltid aktiva och producerar acetyl-CoA från båda källorna.

Vid hög intensitet produceras mer pyruvat, vilket leder till att mer pyruvat omvandlas till acetyl-CoA. Vid lägre intensitet, med mindre ATP-behov och större tillgång på fettsyror, kommer mer acetyl-CoA från fett.

Källor till kolhydrater och fett för metabolism

Kolhydrater och fett kommer från olika källor:

  • Kolhydrater: Lagrade i levern, musklerna eller från kosten. Glukos från levern och kosten transporteras via blodet till musklerna. Vid ökad intensitet ökar användningen av både plasma-glukos och muskelglykogen, men muskelglykogen är den största och snabbaste källan.
  • Fett: Fett lagras i musklerna som intramuskulära triglycerider (IMTG) eller i fettvävnad och transporteras som fettsyror via blodet till musklerna. Fett från kosten är en mindre viktig energikälla under träning eftersom det tar lång tid att nå blodcirkulationen.

Träningsintensitet reglerar fettmetabolism

Fettoxidation från blodfettsyror och IMTG ökar från låg till måttlig intensitet men minskar vid högre intensitet. Maximal fettförbränning (FatMax) sker ofta vid cirka 65 % av VO2max, men detta varierar mellan individer.

Det sker ingen ”växling” från kolhydrater till fett. Båda processerna pågår samtidigt, men deras bidrag förändras beroende på intensiteten och träningsgraden (uthållighetsanpassningen hos individen)

Bilden nedan visar en standardperson men genom träning kan en person låta fett bidra med större procentandel fett i någon form högre upp i intensitet. Energi från fett kan ligga på 10 Kj/min upp till 90 % av VO2max på en Ironman-atlet till exempel.

Fefförbränning

Träningszoner kopplade till metabolism

På Aktivitus sätter vi dina träningszoner utefter vilken typ av förbränning som pågår. Därav kan två personer med samma maxpuls få helt olika träningszoner. Och en person kan få olika träningszoner i olika grenar på grund av att personen är olika tränad grenspecifik. Zon 2 innebär tex träning upp till det vi kallar aerob tröskel och den sammanfaller också med maximal fettförbränning på de allra flesta individer. En uthållighets-tränad person har ofta en väldigt bred Zon 2 då den personen kan använda fett som energikälla högt upp i intensitet. Och en otränad kan ibland ha en obefintlig Zon 2 då fettomsättning stannar av tidigt. Ffa innan personen kommer upp i något som kan liknas vid löpning. Zon 2 kan alltså innebära promenad för många.

Slutsatser om fettmetabolism

  • Det finns fyra energisystem som används samtidigt hela tiden.
  • Träningsintensiteten och ATP-behovet styr valet av energisubstrat.
  • Muskelglykogen levererar energi både via glykolys och oxidation.
  • Kolhydratanvändningen (plasmaglukos och muskelglykogen) ökar gradvis med intensiteten.
  • Muskelglykogen är den viktigaste energikällan vid hög intensitet.
  • Fettoxidation ökar från låg till måttlig intensitet och minskar vid hög intensitet.
  • En uthållighetstränad person kan använda fett vid betydligt högre intensitet än en mindre tränad.
  • Laktatkoncentration i blodet samt mängd koldioxid vid utandning ger en direkt indikation på val av energikälla.
  • Fett kommer från plasma (främst fettvävnad) och muskelns egna fettlager (IMTG).
  • Det finns ingen ”omkopplare” som gör att kroppen går från kolhydrat- till fettmetabolism eller tvärtom.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11782653/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14750010/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15212756/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14748459/

Friskvård

PERSONALFÖRMÅNER – HUR VIKTIGA ÄR DEM EGENTLIGEN?

Posted on by Aktivitus
Personalförmåner
13
dec

Aktivitus har tagit hjälp av vår samarbetspartner Epassi för att sammanställa överskådlig fakta och insikter bakom hur anställda resonerar kring förmåners betydelse på arbetsplatsen. Studien undersöker personalförmåners roll i organisationer med över 50 anställda i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien. Den inkluderar insikter från 726 arbetsgivare och 2400 anställda och bygger på onlineundersökningar genomförda under mars-april 2024. Studien fokuserar på personalförmåner utöver lagstadgade förmåner och analyserar skillnader i perspektiv mellan arbetsgivare och anställda.

1. Anställdas syn på personalförmåner

  • Förmåners betydelse för anställning och tillfredsställelse:
    • Över 50 % av anställda anser förmåner vara avgörande när de överväger ett jobb.
    • 43 % av svenska anställda skulle överväga att byta jobb för bättre förmåner, särskilt bland yngre generationer.
    • Förmåner påverkar starkt arbetsgivarens varumärke och medarbetarnas nöjdhet.
  • Populära förmåner:
    • Svenska anställda värderar fysisk hälsa, utbildningar och omfattande företagshälsovård högst.
    • Cykelförmånen är populärare än fordonsförmåner i Sverige, särskilt bland yngre.cyklist

2. Arbetsgivares investeringar och glappet mot anställdas behov

  • Förmånsbudgetar ökar:
    • 63,5 % av svenska arbetsgivare planerar ökade investeringar 2025, särskilt inom utbildningar, mental hälsa och cykelförmåner.
  • Glappet mellan upplevda och faktiska behov:
    • Endast 39 % av svenska anställda är nöjda med sina förmåner, medan 65 % av arbetsgivarna tror att de är det.
    • Arbetsgivare överskattar sina insatser för att stödja välmående, särskilt mentalt och fysiskt välmående.

3. Välmående och engagemang

  • Investeringar i välmående lönar sig:
    • 49 % av svenska anställda engagerar sig mer om arbetsgivaren investerar i deras välmående, vilket ökat engagemang enligt arbetsgivare.
    • Flexibla arbetstider och träningsmöjligheter är centrala för att stödja välmåendet.
  • Work-life balance:
    • 67 % av svenska arbetsgivare anser sig ansvariga för medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv. Endast 41 % av anställda håller med.välmående och engagemang

4. Effekt av mobila förmånsappar

  • Populära lösningar:
    • 85 % av svenska arbetsgivare erbjuder förmåner via mobilappar, en ökning från föregående år.
    • Appar uppmuntrar hälsosammare vanor och ökar nyttjandet av förmåner.
  • Generationsskillnader:
    • Gen Z använder appar mest och uppskattar centraliserade plattformar för förmåner.
    • Majoriteten av de anställda föredrar att alla förmåner samlas i en enda digital plattform.Mobilappar

5. Framtida utmaningar och hållbarhet

  • Kostnader och skattepolitik:
    • Arbetsgivare efterfrågar förändringar i skattepolitiken för att möjliggöra ökade investeringar.
    • Hållbarhetsdata efterfrågas alltmer för att informera beslut kring förmåner.
  • Anpassning till nya generationers krav:
    • Gen Z ställer högre krav på flexibilitet, användarupplevelse och hållbarhet kopplat till personalförmåner.

Slutsatser

  • Personalförmåner är avgörande för att attrahera och behålla talanger, men arbetsgivare behöver bättre förstå anställdas behov.
  • Investeringar i hälsa, välmående och digitala lösningar stärker engagemang och arbetsgivarvarumärke.
  • Framtida utmaningar inkluderar hållbarhet, skatteregler och att möta kraven från en alltmer teknikorienterad arbetsstyrka.

Källa: EPASSI Den stora studien om personalförmåner.

Personalförmåner

LADDA NER SAMMANFATTNING AV STUDIEN OM PERSONALFÖRMÅNER 2024
Aktivera JavaScript i din webbläsare för att slutföra detta formulär.
Ta emot Aktivitus Nyhetsbrev?
Träningstips

TRÄNINGSTRENDER 2025

Posted on by Aktivitus
Träningstrender 2025
13
dec

TRÄNINGSTRENDER 2025

Hälsa och träning fortsätter att vara i fokus när vi ser fram emot 2025. Vi kollar i spåkulan och kan konstatera att folk kommer anlita Aktivitus även 2025! I varje fall om man skall tro American College of Sports Medicine som varje år publicerar en välunderbyggt lista. Nedan presenteras tio träningstrender 2025 från listan och hur de kan gynna dig som tränar, samt hur Aktivitus kan stötta dig på varje område. Vi känner oss perfekt positionerade!

1. Bärbar teknik

Nyttan för individen: Bärbar teknik, som smartklockor och fitnessband, gör det enklare än någonsin att hålla koll på fysisk aktivitet, hjärtfrekvens, sömn och stressnivåer. Tekniken ger omedelbar feedback och motiverar till dagliga hälsosamma vanor.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus erbjuder avancerade fysiologiska tester och hjälper till att analysera data från bärbar teknik. Genom att kombinera insikter från enskildas data med vår expertis kan vi skapa skräddarsydda träningsplaner som maximerar effekten av den bärbara teknologin. Välj Membership Premium eller Supreme.

2. Mobila träningsappar

Nyttan för individen: Träningsappar erbjuder flexibilitet och tillgång till träningsprogram var som helst, när som helst. De flesta appar inkluderar guider, videor och återkoppling som hjälper användaren att hålla sig på rätt spår. Nummer två på träningstrender 2025.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus kan hjälpa individer att välja rätt appar baserat på deras behov och mål. Vi erbjuder också konsultation för att integrera dessa verktyg i en helhetsstrategi för hälsa och prestation. Välj Gratis rådgivning eller  Välj Membership Premium eller Supreme.

3. Träningsprogram för äldre vuxna

Nyttan för individen: För äldre vuxna kan träningsprogram förbättra rörlighet, balans och muskelstyrka, vilket minskar risken för fall och kroniska sjukdomar. Träning främjar även mental hälsa och social interaktion.

Hur Aktivitus kan bidra: Med anpassade program och tester kan Aktivitus hjälpa äldre att träna säkert och effektivt. Vi erbjuder mjuka starter och fokuserar på funktionell träning som stödjer dagliga aktiviteter. Välj Aktivitus Life.

Mattias Lundqvist

4. Träning för viktminskning

Nyttan för individen: Träning för viktminskning bidrar inte bara till att minska kroppsfett utan förbättrar även kardiovaskulär hälsa, energinivåer och självförtroende. En kombination av kondition och styrketräning ger de bästa resultaten.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus erbjuder hälsotester och metabola tester för att identifiera den mest effektiva träningsstrategin. Vi stöttar med kontinuerlig uppföljning och justeringar för att säkerställa framgång. Välj Aktivitus Life eller  Aktivitus Iform

5. Traditionell styrketräning

Nyttan för individen: Styrketräning bygger muskler, stärker skelettet och ökar basalmetabolismen. Det är en viktig del av ett balanserat träningsprogram och bidrar till långsiktig hälsa. Nummer fem på träningstrender 2025.

Hur Aktivitus kan bidra: Med våra styrketester och teknikanalyser hjälper vi kunder att optimera sina styrketräningspass. Vi erbjuder även personlig coachning för att förbättra teknik och minimera skaderisk. Välj Aktivitus Iform

Styrketräning

6. Högintensiv intervallträning (HIIT)

Nyttan för individen: HIIT är effektivt för att öka kondition och fettförbränning på kort tid. Det är perfekt för personer med begränsad tid och ger snabba resultat.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus erbjuder VO2max-tester och tröskeltester för att skapa individuellt anpassade HIIT-program. Vi hjälper även till att balansera intensitet och återhämtning. Välj att boka tröskeltest samt VO2max och välj Aktivitus Membership Standard, Premium eller Supreme

7. Datadriven träningsteknik

Nyttan för individen: Med datadriven träning kan individer få detaljerad insikt i sina framsteg och identifiera områden som behöver förbättras. Detta ökar motivationen och optimerar resultaten.

Hur Aktivitus kan bidra: Vi analyserar data från olika källor, inklusive wearables och våra egna fysiologiska tester, för att skapa exakta och målbaserade träningsplaner. Välj Membership

Bra att bli andfådd vid träning

8. Träning för mental hälsa

Nyttan för individen: Träning minskar stress, ökar serotonin och förbättrar sömn, vilket leder till ökad mental hälsa och välbefinnande. Nummer åtta på träningstrender 2025.

Hur Aktivitus kan bidra: Vi erbjuder holistiska program som kombinerar fysisk aktivitet med mindfulness och återhämtning, vilket skapar en balans mellan kropp och sinne. Välj Aktivitus Hälsopaket eller Idrottspykologisk rådgivning

9. Funktionell träning

Nyttan för individen: Funktionell träning förbättrar styrka, balans och koordination, vilket gör vardagliga rörelser enklare och minskar risken för skador.

Hur Aktivitus kan bidra: Med biomekaniska analyser och individuella program hjälper vi kunder att förbättra sin funktionella kapacitet och prestation. Välj Styrka och funktionsanalys

Funktionell träning

10. Hälso- och wellnesscoachning

Nyttan för individen: Coachning ger stöd och vägledning för att skapa hållbara vanor som leder till bättre hälsa och livskvalitet.

Hur Aktivitus kan bidra: Våra coacher arbetar nära kunder för att sätta realistiska mål och skapa handlingsplaner som leder till långsiktiga resultat. Välj Hälsopaket

Genom att kombinera dessa trender med Aktivitus expertis och tjänster kan du förbättra din hälsa, prestation och livskvalitet på ett hållbart och effektivt sätt. Träningstrenderna för 2025 visar vägen mot en mer individanpassad och datadriven syn på hälsa och träning.

Träningstips

STYRKETRÄNINGEN SOM GÖR DIG SNABBARE

Posted on by Aktivitus
Styrketräning
08
nov

MED RÄTT TYP AV STYRKETRÄNING KAN DU ÖKA DIN FART PÅ LÖPNINGEN OCH PÅ CYKELN

Aktivitus har satt samman ett styrkeguide med ”4” som utgångspunkt för en löpare och en cyklist innehållandes både en 4-veckors tillvänjningsfas och en 4-veckors specialträningsfas. Guiden fokuserar på att bygga upp basstyrka i första fasen, medan andra fasen innehåller mer grenspecifik träning som förbättrar löp- och cykeleffektivitet, uthållighet och stabilitet. Vi kallar guiden 4 PLUS 4.


Styrketräning för en Löpare

Tillvänjningsfas (4 veckor)

Fokus: Grundläggande styrka, stabilitet och rörlighet. Träna två gånger per vecka, med lätt till medelhög vikt för att undvika skador och överbelastning.

Basövningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Knäböj – Bygger styrka i ben och rumpa, vilket är avgörande för löpkraft.
  2. Marklyft – För att stärka baksida lår och rygg.
  3. Plankan – För att stärka core och förbättra hållning.
  4. Utfall – För att bygga styrka och stabilitet i benen samt förbättra höftkontroll.

Löpningsspecifika övningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Step-up på låda – Stärker höftböjare och rumpa samt simulerar rörelsen i löpsteget.
  2. Tåhävningar – För att bygga styrka i vadmuskler, som är viktiga för löpsteget.
  3. Sidoutfall – För att stärka höftens och benens sidomuskler för stabilitet.
  4. Russian twists med vikt – För att stärka rotationen i bålen och öka stabiliteten under löpning.


Specialträningsfas (4 veckor)

Fokus: Explosivitet, uthållighet och grenspecifika rörelser. Öka vikterna något, och fokusera på kontroll och rörelsekvalitet. Träna två gånger per vecka.

Basövningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Enbens-knäböj på låda – Bygger styrka i enbensstabilitet och aktiverar stabiliserande muskler.
  2. Rumänska marklyft – Stärker baksida lår och sätesmuskler med fokus på kontroll.
  3. Sidoplanka med benlyft – För att stärka bål och höft på ett sätt som ökar stabiliteten i löpsteget.
  4. Utfall bakåt med rotation – För att aktivera bålrotation och stabilitet i höfter.

Löpningsspecifika övningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Höga knän i tempo (på plats eller med viktväst) – För att träna höftböjare och koordinationskontroll.
  2. Explosiva step-ups – För att bygga explosivitet i benen och simulera löprörelsen.
  3. Hoppande utfall – Bygger snabbhet och kraft i benen, viktiga egenskaper för löpning.
  4. Enbens-höftlyft – För att stärka baksida lår och rumpa, speciellt i enbensstyrka som liknar löpsteget.

Styrketräning för en Cyklist

Tillvänjningsfas (4 veckor)

Fokus: Grundläggande styrka och stabilitet. Träna två gånger per vecka med lätt till medelhög vikt och fokus på god teknik.

Basövningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Knäböj med hantlar eller skivstång – För att bygga styrka i ben och rumpa.
  2. Marklyft med kettlebell – För att stärka ryggen och baksidan.
  3. Plankan – För att stärka core och hjälpa cyklisten hålla en god position.
  4. Utfall framåt – För att bygga benstyrka och förbättra stabilitet.

Cykelspecifika övningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Enbens press på benpressmaskin – Bygger enbensstyrka, vilket förbättrar varje pedalvarv.
  2. Tåhävningar – För att stärka vaderna som används mycket i cykelrörelsen.
  3. Sidoutfall – Stärker höfter och bidrar till bättre stabilitet i sadeln.
  4. Rygglyft på matta – För att stärka ländryggen, vilket ger bättre hållning på cykeln.


Specialträningsfas (4 veckor)

Fokus: Explosivitet och uthållighet i rörelser nära cyklingens biomekanik. Öka vikterna något och arbeta med kontroll och funktionell styrka. Träna två gånger per vecka.

Basövningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Frontböj – För att stärka quadriceps och förbättra hållning och benstyrka.
  2. Good mornings – För att stärka rygg, rumpa och baksida lår.
  3. Sidoplanka med rodd – För att stärka core och axlar i en rörelse liknande cyklingens sidostabilitet.
  4. Utfall bakåt med viktskiva – För att utveckla stabilitet och styrka i benen.

Cykelspecifika övningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Explosiva enbens-pressar på benpressmaskin – För att träna kraft och snabba, kontrollerade rörelser likt pedaltramp.
  2. Wall sits med viktplatta – För att träna uthållighet i quadriceps, simulerar konstant benaktivitet under cykling.
  3. Höftlyft med fötterna på bänk – För att stärka sätesmuskler och baksida lår, viktiga muskler i varje pedaltramp.
  4. Russian twists på bänk – För att stärka bålen och öka cykelstabiliteten.

Rekommendationer för båda programmen

  • Vila och återhämtning: Återhämtningsdagar mellan styrkepassen är viktiga för att minska risken för överbelastning.
  • Progression: Öka vikterna gradvis, men prioritera utförande, teknik och kontroll.
  • Rörlighetsträning: Avsluta gärna passen med stretch för höfter, hamstrings, vader och bröst, då dessa muskler ofta blir stela hos både löpare och cyklister. Ta gärna en bastu efter för att ytterligare påskynda återhämtning.
Läs vidare
  • Styrketräningens effekter på hormonbalans hos medelålders män: Kraftigt höjda testosteronnivåer (läs mer…)
  • Generella hälsoaspekter av styrketräning: (Läs mer…)
Friskvård

SÅ MYCKET KAN DITT FÖRETAG SPARA MED HÄLSOFÖREBYGGANDE ARBETE 

Posted on by Aktivitus
Hälsoförebyggande arbete
25
okt

Hälsoförebyggande arbete innebär att skapa och implementera strategier som förbättrar de anställdas fysiska och mentala välbefinnande, vilket i sin tur kan öka produktiviteten, minska sjukfrånvaron och skapa en mer hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Förebyggande hälsa innebär inte bara att ta hand om sjukdomar när de uppstår, utan att proaktivt förebygga problem genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd för livsstilsförändringar.

Här är några praktiska åtgärder för att arbeta med förebyggande hälsa på arbetsplatsen:

1. Främja fysisk aktivitet:

  • Erbjuda gym eller träningspass: Genom att tillhandahålla träningsfaciliteter eller subventionerade gymkort kan arbetsgivaren uppmuntra anställda att vara fysiskt aktiva.
  • Aktiva pauser: Skapa tid och möjlighet för korta rörelsepauser, promenadmöten eller ”walk and talk” istället för stillasittande möten.

2. Främja hälsosam kost:

  • Hälsosamma alternativ i cafeterian: Byt ut sockerrika snacks mot frukt, grönsaker och hälsosamma måltider.
  • Utbildning om kost och näring: Erbjud föreläsningar eller information om hur bra kost påverkar energi och produktivitet.

metabola sydromet

3. Mental hälsa och stresshantering:

  • Stödprogram för mental hälsa: Erbjud samtalsterapi eller rådgivning för anställda som behöver stöd, samt utbildningar om stresshantering och mindfulness.
  • Flexibla arbetstider: Möjliggöra flexibla scheman för att balansera arbete och privatliv, vilket kan minska stress.

4. Ergonomi och arbetsmiljö:

  • Ergonomiska arbetsstationer: Investera i höj- och sänkbara skrivbord, bra stolar och rätt belysning för att minska risker för belastningsskador.
  • Arbetsmiljöinspektioner: Regelbundet granska arbetsmiljön för att identifiera och åtgärda ergonomiska problem.

Ekonomiska vinster med förebyggande hälsa:

  • Minskad sjukfrånvaro: Insatser för hälsa kan leda till betydande minskningar i sjukfrånvaro. Enligt studier kan företag som investerar i hälsofrämjande program minska sjukfrånvaron med upp till 30%.
  • Ökad produktivitet: När anställda är friska och mår bra, presterar de bättre. Hälsoinsatser kan leda till en produktivitetsökning på 10–15%.
  • Lägre kostnader för sjukvård: Företag som aktivt arbetar med förebyggande hälsa kan sänka sina kostnader för sjukvård och sjukförsäkringar. Enligt vissa uppskattningar kan varje investerad krona i förebyggande insatser ge en avkastning på mellan 2 och 4 kronor.

Kalkyl – Så mycket kan företaget spara

Om ett företag lyckas minska sjukfrånvaron med 10 dagar per år för 20 anställda med en månadslön på 45 000 kr, kan den totala besparingen uppgå till drygt 1 miljon kronor. *

Ett annat exempel är kostnaden för ”sjuknärvaro”. Med detta menas att folk är på plats men inte producerar det som krävs. Nedsatt funktion kan bero på smärta, koncentrationssvårigheter relaterat till hög stress och gränsfall till utbrändhet, lågt VO2max och allmän psykisk ohälsa. För ett företag med 400 anställda, där varje anställd har en månadslön på 45 000 kr och 25% av dem har minskad produktivitet på grund av smärta, kan företaget förlora 30 000 arbetstimmar per år till ett totalt värde av 12 miljoner kronor.** Detta är en kostnad som kan reduceras med hälsoförebyggande arbete.

Proaktivt hälsoarbete

Slutsats:

Genom att investera i förebyggande hälsa på arbetsplatsen kan företag inte bara förbättra de anställdas välbefinnande utan också spara betydande summor pengar genom lägre sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskade sjukvårdskostnader. Det viktiga att inse är att det arbete som görs innan ohälsa uppstår är ENORMT mycket mer kostnadseffektivt jämfört med att ta till insatser när redan ohälsa finns.

VILL DU VETA MER? BOKA DIGITALT MÖTE MED OSS

* IF Kalkylator
** Verksamt.se

 

Träningstips

METABOLA SYNDROMET – VAD ÄR DET OCH SÅ UNDVIKER DU DET

Posted on by Aktivitus
metabola sydromet
25
okt

DET METABOLA SYNDROMET

 

Vad är det metabola syndromet?

Det metabola syndromet, även kallat ”syndrom X” eller ”insulinresistenssyndrom”, är en samling riskfaktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Dessa faktorer inkluderar:

  • Övervikt/bukfetma: Fett runt buken är starkt kopplat till insulinresistens.
  • Insulinresistens: Kroppen svarar dåligt på insulin, vilket höjer blodsockernivåerna.
  • Högt blodtryck: Vanligt bland personer med metabola syndromet.
  • Höga blodsockernivåer: Kan leda till typ 2-diabetes.
  • Ogynnsamma blodfettnivåer: Höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol.

Det metabola syndromet ökar risken för allvarliga sjukdomar och är ofta kopplat till livsstilsfaktorer som dålig kost och inaktivitet. Hälsosam kost och motion är centrala för att förebygga och behandla syndromet. Regelbunden träning och viktnedgång kan förbättra insulinkänsligheten och minska bukfetma.

 

Vad påverkar det metabola syndromet?

Flera faktorer bidrar till det metabola syndromet:

  • Övervikt: Särskilt bukfetma ökar risken.
  • Insulinresistens: Leder till höga blodsockernivåer och ökad insulinproduktion.
  • Genetik: Ärftliga faktorer spelar en roll.
  • Livsstil: Stillasittande och ohälsosam kost är starkt bidragande.
  • Hormonella förändringar och stress: Kan påverka ämnesomsättningen negativt.
  • Sömnbrist: Kopplas till ökad risk för syndromet.

 

Hur vanligt är det?

Förekomsten av metabola syndromet ökar med ålder och är högre bland överviktiga, personer med högt blodtryck och i vissa geografiska områden.

metabola sydromet

 

Diagnos och behandling

Diagnosen ställs när minst tre av fem kriterier är uppfyllda, inklusive övervikt, högt blodtryck, högt blodsocker, höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol. Behandling inkluderar hälsosam kost, fysisk aktivitet, viktnedgång, begränsat alkoholintag och rökstopp.

 

Vad säger sjukvården?

Aerob fysisk aktivitet eller en kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet förbättrar de komponenter som utgör metabola syndromet.

Den aeroba fysiska aktiviteten bör utföras på måttlig till hög intensitetsnivå.

Omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa, minskat perifert motstånd i blodkärl och påverkan på det autonoma nervsystemet, minskad insulinresistens samt positiva effekter på trombogenes och hemostas är några av de positiva effekter som ses vid ökad fysisk aktivitet.

Den fysiska aktiviteten bör utformas individuellt och i dialog med patienten, och Fysisk aktivitet på recept kan användas som behandlingsmetod. Källa: Läkartidningen

Läs utökad text om Metabolt syndrom.

 

Vill du lära dig leva mer hälsosamt?
BESTÄLL PRESENTKORT HÄLSOPAKET LÄS MER OM HÄLSOPAKET
Träningstips

TEKNIKMISSTAGEN DU HELST VILL UNDVIKA I DIN SKIDÅKNING

Posted on by Aktivitus
18
okt

TEKNIKMISSTAGEN DU HELST VILL UNDVIKA I DIN SKIDÅKNING

Skidåkning är en extrem teknikgren där skillnaderna mellan de bästa och nybörjarna är enorm! Tillsammans med simning är skidåkning den uthållighetsport där det skiljer mest mellan bra och dålig teknik och ovanpå det material. Då förstår man hur det kan kännas så tung ibland och varför eliten åker så galet fort.

Stora träningsmängder verkar vara A och O inom teknikgrenar och utebliven träning gör samma sak fast tvärtom så att säga. Man tappar snabbt. förklaringen ligger i den extrema kravet på tajming, tyngdförflyttning, rörelseomfång och styrka. En avgörande faktor är naturligtvis konditionen (VO2max) men utan grenspecifik träning så har man ingen nytta av en stark motor. Däremot kommer den förr eller senare sätta en begränsning men först då du optimerat allt annat.

Luftmotstånd är en annan aspekt som nu skidåkarna börjat ta till sig, främst inspirerade från cykelsporten där farterna är högre och därmed mer avgörande hur man man skydda sig från vinden. Vid 5 m/s i åkhastighet i spåret sparar man 3-5% i energikostnad om man ligger bakom någon jämfört med framför. Och mer blir det om det ligger flera framför. Mer om detta i ett annat inlägg senare.

Aktivitus skidcoach i Falun, landlagsåkaren Anton Persson, delar här med sig av sina bästa tekniktips.

3 enkla tips för den klassiska åkaren

  1. Prioritera teknikträningen: För 95% av alla motionärer finns det enormt mycket tid att tjäna på att träna teknik. En anledning är för att få ut maximalt i spåret, den största anledningen kanske dock är för njutningens skull. Få saker slår att sträcka ut i diagonalen när tekniken klaffar.
  2. Träna tyngdöverföring: Samma tema som punkten ovan, men a och o när det gäller klassiska åkningen är att träna tyngöverföring. Bästa sättet är att köra utan stavar. Så lägg in 20-30 minuter av detta och det kommer göra underverk.
  3. Ha koll på utrustningen: Skinskidor har revolutionerat den klassiska åkningen. Många tänker att detta är helt vallningsfria skidor, detta stämmer inte. Med minimal insats kan du hålla stighuden ren och fin, vilket kommer förbättra både fäste och glid.

    Stakåkning teknik

3 enkla tips för stakåkaren

  1. Utmana er själva med ”attacken” i stakningen. I stakningen är huvudfokus att få med kroppsvikten i ett fall framåt. Många vågar inte lita på sig själva och istället för att falla framåt så hoppar man uppåt. Lägg in stigningslopp i er träning där ni successivt ökar tempot och fokuserar på detta.
  2. Prioritera styrketräningen. Att orka staka kan kännas lätt första minuterna på ett långlopp, verkligheten kommer dock oftast ikapp. Ett sätt för att skjuta denna tröskeln framåt är att träna styrketräningen i form av oldschool cirkelträning, gärna i kombination med ett kort stakpass i kuperad terräng.
  3. Testa på tröskelträning på Skierg. Tröskelträning har länge varit en stor grej inom cykel och löpning, inom längdskidåkningen har man länge saknat metoder att standardisera träningen vilket gör  att man ständigt får ”gissa” vilken intensitet man ska hålla för att hitta rätt på tröskelträning. Även för världseliten är detta svårt och testerna ute i fält visar oftast upp skyhöga laktat. Här har skiergen revolutionerat vardagen för världseliten inom långlopp där de flesta har järnkoll på vilken watt där man bör ligga för att få maximalt ut av träningspasset.

Misstagen du bör undvika

Här är några vanliga misstag som bör undvikas för att förbättra stakningen och maximera tekniken:

1. Felaktig kroppshållning

  • Misstag: Många skidåkare har en för upprätt hållning eller böjer sig för mycket framåt.
  • Korrigering: Ha en lätt framåtlutad position med blicken riktad framåt och håll en rak rygg. Fäll höfterna framåt snarare än att bara böja på ryggen.

2. För kort stakning

  • Misstag: En del åkare gör för korta och hastiga staktag.
  • Korrigering: Satsa på längre, mer effektiva drag. Se till att stavarna får tillräckligt med kontakt med snön och använd hela kroppen för att trycka igenom rörelsen.

3. Felaktig stavplacering

  • Misstag: Stavarna placeras för nära kroppen eller för långt ifrån.
  • Korrigering: Staven bör sättas i snön i höjd med, eller strax framför, skidans spetsar. Om stavarna placeras för långt bak blir kraftöverföringen ineffektiv.

4. Använda armarna för mycket

  • Misstag: Många nybörjare försöker staka enbart med armarna, vilket snabbt tröttar ut dem.
  • Korrigering: Använd hela kroppen i stakningen. Låt magen och ryggmusklerna göra mycket av jobbet. Vid kraftfull stakning ska coremuskulaturen bidra till att driva stavarna framåt.

5. Saknad av flyt i rörelsen

  • Misstag: Hackiga och ojämna rörelser, där stakningen inte blir ”flytande”.
  • Korrigering: Jobba på att få en jämn rytm i stakningen. Undvik att staka med små, stressade rörelser. Träna på att få en jämn och rytmisk teknik som gör att du kan utnyttja glidet maximalt.

6. Ineffektiv stavlängd

  • Misstag: För korta eller för långa stavar kan leda till ineffektiv stakning.
  • Korrigering: En bra tumregel för stavlängd vid klassisk teknik är att stavarna bör nå till ungefär axelhöjd. För skejt bör de vara något längre, men inte över huvudhöjd.

7. Fel i timing mellan stavisättningen och kroppens rörelse

  • Misstag: Timing mellan armar och kropp är fel, vilket leder till ineffektiv kraftöverföring.
  • Korrigering: Se till att staven sätts ner och kraften appliceras samtidigt som du fäller överkroppen framåt. Rörelsen ska ske i en samordnad sekvens, inte separat.

8. Underutnyttjande av benens kraft

  • Misstag: Många stakar med överkroppen men glömmer att använda benen för att skapa extra kraft och balans.
  • Korrigering: Se till att benen bidrar genom att trycka ifrån skidorna ordentligt och hålla en aktiv hållning som främjar kraftöverföringen från benen upp till överkroppen.

Att undvika dessa misstag och istället träna in rätt teknik hjälper till att förbättra uthållighet, kraft och effektivitet på längdskidor.

 

Träningstips

FEM EFFEKTIVA STYRKEÖVNINGAR FÖR SKIDÅKARE

Posted on by Aktivitus
FEM EFFEKTIVA STYRKEÖVNINGAR FÖR SKIDÅKARE
18
okt

FEM EFFEKTIVA STYRKEÖVNINGAR FÖR SKIDÅKARE

Här är fem effektiva styrketräningsövningar för längdskidåkning som du kan göra hemma, utan behov av avancerad utrustning:

1. Utfallssteg (Lunges)

  • Tränar: Benstyrka, stabilitet och balans (främst quadriceps, hamstrings, sätesmuskler).
  • Utförande: Ta ett stort kliv framåt och sänk dig ner tills ditt bakre knä nästan nuddar marken. Skjut ifrån med det främre benet tillbaka till stående position och upprepa med andra benet.
  • Varför: Utfallssteg bygger benstyrka och stabiliserar höft och knän, vilket är viktigt för skidåkningens staknings- och glidmoment.

2. Plankan med benlyft

  • Tränar: Bålstyrka, rygg och säte.
  • Utförande: Stå i planka på underarmarna. Lyft ett ben i taget sakta uppåt utan att tappa hållningen, och håll i några sekunder innan du sänker benet.
  • Varför: En stark bål är avgörande för kraftöverföring i både diagonalåkning och stakning, och den här övningen bygger stabilitet i hela kroppen

3. Höftlyft (Glute bridge)

  • Tränar: Sätesmuskler, baksida lår och nedre rygg.
  • Utförande: Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i marken. Lyft höfterna mot taket tills kroppen bildar en rak linje från knäna till axlarna. Sänk sakta ner igen.
  • Varför: Den här övningen stärker sätesmuskulaturen och baksida lår, som är viktiga för stabilitet och kraft i skidåkning.

4. Armhävningar (Push-ups)

  • Tränar: Bröst, armar och core.
  • Utförande: Håll en plankposition och sänk kroppen mot golvet med armarna böjda. Pressa upp igen. Kan göras på knäna om det behövs.
  • Varför: Armhävningar bygger överkroppsstyrka, särskilt i triceps och bröst, som är centrala för stakning i längdskidåkning.

5. Sidoplanka med höftlyft

  • Tränar: Sidobål, höfter och axlar.
  • Utförande: Ligg på sidan med stöd på underarmen och fötterna staplade. Lyft höften uppåt så kroppen blir rak. Sänk sakta ner och upprepa.
  • Varför: Sidoplankan stärker musklerna på sidan av bålen och höften, vilket bidrar till stabilitet och balans vid skidåkning.

Dessa övningar stärker hela kroppen och förbättrar uthålligheten, balansen och stabiliteten som krävs för längdskidåkning. De kan enkelt utföras hemma med kroppsvikten som motstånd!

Friskvård

DEN STORA STUDIEN OM PERSONALFÖRMÅNER 2024

Posted on by Aktivitus
14
okt

”Den stora studien om personalförmåner 2024” undersöker synen på personalförmåner i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien, med deltagare från företag med över 50 anställda. Studien genomfördes av Pole Star Advisory i samarbete med Epassi och bygger på svar från 726 ledande befattningshavare och 2400 arbetstagare.

Huvudfokus och resultat:

  1. Anställdas uppfattning om personalförmåner: Det finns kulturella skillnader i hur förmåner används. I Norden använder de anställda oftast förmåner under egentid, medan i Italien prioriteras familjetid. Förmåner ses som viktiga vid val av nytt jobb, särskilt bland Gen Z, och kan till och med vara avgörande för om man tackar ja eller nej till ett erbjudande.
  2. Arbetsgivarnas syn på förmåner: Arbetsgivarna i alla länder är medvetna om förmånernas betydelse för att attrahera och behålla talanger, men svenska och finska arbetsgivare är något mindre övertygade än sina italienska och brittiska motsvarigheter. Trots ekonomiska utmaningar planerar många arbetsgivare att öka sina investeringar i förmåner, särskilt inom utbildning, mental hälsa och cykelförmåner. 
  3. Glappet mellan anställda och arbetsgivare: En stor skillnad framkommer mellan arbetsgivarnas uppfattning och de anställdas nöjdhet med förmånerna. 65,9 % av de svenska arbetsgivarna tror att deras anställda är nöjda, medan endast 39,3 % av de anställda håller med. Svenska arbetsgivare överskattar även sitt stöd för medarbetarnas fysiska och mentala välmående.

  4. Personligt välmående på arbetsplatsen: Att investera i anställdas välmående kan förbättra deras engagemang. Många svenska arbetsgivare ser detta som ett sätt att öka engagemanget, och denna tro har ökat sedan 2023. Flexibla arbetstider rankas högt av både arbetsgivare och arbetstagare, medan träning och hälsa är prioriterade områden för anställda.
  5. Effekten av mobila förmånsappar: Förmånsappar blir allt mer populära, särskilt i Sverige, där 85 % av arbetsgivarna erbjuder förmåner via appar. Appar anses göra det lättare att utnyttja förmåner, och yngre generationer, särskilt Gen Z, är mest aktiva i att använda dessa. Det finns dock en ovilja bland nordiska anställda att dela personlig information för att förbättra app-upplevelsen.
  6. Framtida utmaningar: Arbetsgivare står inför utmaningar kopplade till kostnadshantering och att tillgodose anställdas behov. Förändringar i skattepolitiken och hållbarhetskrav driver också utvecklingen, där många arbetsgivare efterfrågar mer hållbarhetsdata om förmåner.

Studien visar att personalförmåner är centrala för både arbetsgivarvarumärke och medarbetarupplevelse, särskilt bland yngre generationer. Arbetsgivare behöver anpassa sig till dessa förväntningar och förbättra kommunikationen kring förmåner för att öka medarbetarnas nöjdhet och engagemang.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA SARA

 

Friskvård

SJU FÖRDELAR MED DET MÄNSKLIGA MÖTET INOM HÄLSOBEFRÄMJANDE ARBETE JÄMFÖRT MED DIGITALISERING, APPAR OCH AI.

Posted on by Aktivitus
Personliga mötet
11
okt

På Aktivitus märker vi att konkurrensen ökar från digitaliseringen. Det mänskliga mötet hinns inte med eller blir för dyrt för den som skall betala för tiden. Detta är en utmaning för oss men samtidigt är det Aktivitus främsta USP. Det finns inget som slår en personlig relation när man jobbar med förändringsarbete, hälsa och coachning. För att underlätta för beslutsfattare så presenterar vi här ett gäng fördelar med det personliga mötet. Det är applicerbart på många situationer och tänkvärt i den tid vi lever nu när man inte ens lyfter telefonen utan drar ett mail eller ett DM istället. För att spara tid och/eller för att man själv har blivit en del i digitaliseringen…

1. Empati och relationer

Människor kan visa empati och förståelse på ett sätt som tekniken inte kan replikera fullt ut. När människor möts ansikte mot ansikte kan vårdgivare och patienter bygga starka relationer som skapar trygghet och ökar tilliten. Detta skapar en djupare förbindelse som motiverar patienter att följa sina hälsoplaner och känna sig sedda och förstådda.

2. Individualiserad respons

Även om AI och appar kan ge förslag baserade på statistik och data, saknar de den förmåga att fullt ut förstå människors unika omständigheter och känslomässiga behov. En mänsklig rådgivare kan göra subtila bedömningar och anpassa råd baserat på kontext, kultur och individuella preferenser, något som algoritmer har svårt att hantera utan omfattande data.

mänskliga mötet

3. Kommunikation och feedback i realtid

Människor kan omedelbart tolka kroppsspråk, tonläge och emotionella reaktioner, vilket gör att kommunikation och feedback blir mycket mer dynamisk och anpassningsbar än i en app eller via AI. Om en patient uttrycker tveksamhet eller oro kan en mänsklig coach eller läkare omedelbart anpassa sin strategi, medan appar ofta följer en förutbestämd väg.

4. Etisk och moralisk bedömning

Människor har en djupare förståelse för etiska och moraliska aspekter av hälsa. En mänsklig vårdgivare kan väga in både emotionella och sociala faktorer när de ger råd om behandlingar eller livsstilsförändringar, vilket inte alltid kan integreras i AI-baserade system som fokuserar på effektivitet och resultat baserat på siffror.

5. Motivation och stöd

Det mänskliga mötet skapar möjlighet för emotionellt stöd, vilket kan vara avgörande för personer som går igenom svåra hälsoutmaningar. Att få stöd av en person som lyssnar, ger uppmuntran och håller individen ansvarig är ofta mycket effektivare än att bara interagera med en app eller en algoritm. Många människor känner sig mer motiverade när de får positiv feedback från en verklig person, särskilt i stressiga eller emotionella situationer.

Mänskliga mötet

6. Förmåga att hantera komplexa fall

Mänskliga vårdgivare kan hantera komplexa hälsosituationer som inte följer standardmönster. Appar och AI-baserade system är ofta designade för att hantera generaliserade fall, men när det kommer till komplexa eller ovanliga hälsotillstånd är en erfaren läkare eller specialist bättre på att bedöma alla aspekter, inklusive de som kan vara svåra att kvantifiera i data.

7. Kulturell och social anpassning

En mänsklig interaktion tar hänsyn till individens kulturella och sociala sammanhang. Detta är särskilt viktigt i vård och hälsa, där olika kulturer har olika syn på hälsa, sjukdom och vård. AI och appar kan ibland sakna den nyanserade förståelsen för dessa sociala och kulturella faktorer som är avgörande för att skapa förtroende och effektiv behandling.

Sammanfattningsvis erbjuder det mänskliga mötet unika fördelar som empati, individuell anpassning, komplex bedömning och moraliskt stöd, vilket gör det till en oumbärlig del av hälsoarbetet, särskilt i kombination med digitala lösningar. Det är genom att integrera mänsklig interaktion med teknologi som vi kan få de bästa resultaten för både vårdgivare och patienter.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA SARA

 

X