SVORDOMMAR KAN FÖRBÄTTRA FYSISK PRESTATION

En genomgång av fem forskningsstudier visar att svordomar under träning konsekvent förbättrade fysisk prestation.

Studiedetaljer

I samtliga fem studier ökade svordomar den fysiska prestationen. De mätbara förbättringarna gällde bland annat kraftutveckling, greppstyrka, antal armhävningar och uthållighet i olika isometriska övningar.

I testförhållandet med svordomar instruerades deltagarna att upprepa ett svärord de själva skulle kunna använda vid exempelvis en smärtsam händelse (som att slå i huvudet eller tån). I kontrollförhållandet fick de istället upprepa ett neutralt ord, exempelvis ett ord som beskriver ett bord eller som lät likadant och hade samma antal stavelser som svärordet.

Studierna inkluderade totalt 319 deltagare (184 kvinnor och 135 män), där de flesta kvinnor var universitetsstudenter.

Att svära, eller använda förbjudna ord, har länge varit en del av mänsklig kommunikation.

De exakta mekanismerna bakom svordomars positiva effekt på fysisk prestation är ännu inte helt klarlagda, men flera teorier finns. En av de mest framstående hypoteserna är att svordomar ökar psykologisk upphetsning, vilket kan påverka både mental och emotionell aktivering (exempelvis genom ökad spänning eller upphetsning). Studier visar att svordomar ökar känslomässig intensitet, och skapar en distinkt neural aktivitet jämfört med annan typ av tal.

Psykologisk upphetsning hänger ofta ihop med fysiologiska förändringar, såsom variationer i hjärtfrekvens och blodtryck vid emotionella stimuli.Därmed kan metoder som höjer psykologisk upphetsning även påverka fysisk prestation.

Lyssna på musik har till exempel visat sig påverka motivation, humör och känslan av kraft eller trötthet. På samma sätt kan svordomar skapa emotionella tillstånd som gör att en person anstränger sig mer under fysiska uppgifter, vilket i sin tur förbättrar prestationen.

En annan möjlig psykologisk mekanism bakom svordomars prestationshöjande effekt är ökad ”state disinhibition” – det vill säga att personen i fråga blir mindre återhållsam och kan prestera mer fritt och kraftfullt. Svordomar har kopplats till ökad riskbenägenhet, psykologiskt ”flow”, självförtroende och distraktion från trötthet.

Slutligen kan svordomar ha en smärtlindrande effekt (hypoalgesi), vilket skulle kunna bidra till förbättrad fysisk uthållighet. Flera studier visar att svordomar höjer smärttröskeln och ökar smärttoleransen, exempelvis genom att personer klarar av att hålla handen i isvatten under längre tid.

Aktivitus kommentar:

Detta är ett försök till en objektiv genomgång av fakta. Huruvida man skall ta lärdom av detta är en annan fråga. Att uppträda artigt, vänligt och  hänsynstagande och inkluderande är något vi förespråkar. Att sätta i system att använda svordomar under träning för att optimera prestation kommer antagligen uppfattas som stötande av andra. Du kommer troligtvis få negativa kommentarer av andra som är kontraproduktiva. Och som kommer göra att du tappar fokus. Du kommer kanske också genom detta spä på en negativ spiral som gör dig mindre roligt att umgås med, ffa under träning.  Och träningssällskap är bra, både för motivation och prestation. Troligtvis kommer du uppfattas som störande för allmänheten men folk kommer antagligen tro, eftersom dina svordomar kommer på ett konstlat sätt,  du har Tourettes Syndrom.

Ansvaret ligger till syvende och sist hos den enskilda individen.

VARFÖR MINSKAR VO2MAX HOS ÄLDRE IDROTTARE (OCH HUR DU KAN MOTVERKA DET)

MTB VO2max

VO2max, den maximala syreupptagningsförmågan, minskar naturligt med åldern. Men vad orsakar denna minskning, och vad kan du göra för att bromsa eller motverka den? Genom att förstå de fysiologiska och strukturella förändringarna som sker kan du anpassa din träning för att maximera din syreupptagningsförmåga långsiktigt.

– Enligt statistik på gruppnivå har äldre människor lägre VO2max men tittar man på individnivå har vi genom att följa våra adepter under tiotals år kunnat se att VO2max kan bibehållas med rätt typ av träning, säger Mattias Lundqvist , grundare på Aktivitus samt regerande svensk mästare på cykel i Herrar 50.


Faktorer som påverkar VO2max

VO2max beror på hur mycket syre kroppen kan ta in, transportera och utnyttja i arbetande muskler. Fyra huvudfaktorer påverkar denna kapacitet:

1. Hjärtminutvolym

Hjärtminutvolymen, mängden blod som hjärtat pumpar per minut, påverkas av:

  • Slagvolym: Minskad elasticitet i hjärtmuskeln och ökat motstånd i blodkärlen minskar slagvolymen.
  • Maxpuls: Den sjunker naturligt med åren, delvis på grund av försämrad elektrisk ledningsförmåga i nervsystemet.
  • Syreextraktion: Minskad blodgenomströmning i musklerna och färre mitokondrier leder till sämre syreupptag. En minskad arteriovenös syregradient innebär att mindre syre tas upp av musklerna, vilket kan bero på sämre blodflöde och minskad mitokondriell funktion.

2. Blodflöde till musklerna

Jämfört med yngre idrottare har äldre personer lägre blodflöde till skelettmuskler i vila, vid submaximal och maximal träning.

Studier visar att:

  • Blodflödet i vila kan vara upp till 25 % lägre hos äldre jämfört med yngre idrottare.
  • Vid submaximal träning kan blodflödet vara 25 % lägre.
  • Vid maximal ansträngning kan skillnaden uppgå till 29 %.

Blodflödet till stora muskelgrupper, såsom ben och höfter, minskar mer än blodflödet till mindre muskler som underarmarna. Detta har en direkt inverkan på uthållighet och kraftproduktion.

laktatmätning

3. Kapillärtäthet

En av de viktigaste anpassningarna vid uthållighetsträning är utvecklingen av kapillärnätverket runt muskelfibrerna. Hos äldre idrottare förblir kapillärtätheten generellt tillräcklig, så det är inte en primär faktor att rikta träningen mot.

4. Mitokondriell densitet och funktion

Mitokondrier är cellernas kraftverk och ansvarar för energiutvinning. Med åldern minskar antalet och funktionen av mitokondrier, vilket leder till lägre ATP-produktion och minskad uthållighet.

Studier visar att oxidativ kapacitet per mitokondrievolym minskar markant hos äldre idrottare, vilket leder till mindre effektiv energiproduktion.

VO2max


Träning för att bevara VO2max hos äldre idrottare

  • Zon 1 och Zon 2-träning: Låg- och medelintensiv uthållighetsträning stimulerar utveckling och underhåll av mitokondrier.
  • Styrketräning: Bygger och bibehåller muskelmassa, vilket gynnar mitokondriell densitet. Rekommenderat 2-3 ggr per vecka.
  • Högintensiv intervallträning (HIIT): Hjälper till att upprätthålla hjärtkapacitet och syretransport.

 


Livsstilsvanor för att bevara VO2max

  • Återhämtning: Viktigt att planera in tillräckligt med vila mellan hårda pass.
  • Sömn: 7-9 timmar per natt är avgörande för återhämtning.
  • Stresshantering: Minskad livsstress förbättrar sömn och immunförsvar, vilket leder till bättre träningsresultat.
  • Kost: Tillräckligt med kalorier, kolhydrater och protein (±1,6-2,0 g/kg kroppsvikt/dag) är viktigt för muskelmassa och mitokondriell funktion.
  • Viktkontroll: En sund kroppssammansättning prioriteras för att gynna syreupptagningsförmågan.

Sara Danielsson Lundqvist


Slutsats

VO2max minskar med åldern på gruppnivå, men genom smart träning och goda vanor och en hälsosam livsstil kan du bromsa denna minskning nästan helt upp till 50 års ålder. Fokusera på hård uthållighetsträning, styrketräning och återhämtning för att behålla en hög syreupptagningsförmåga och bibehålla en aktiv livsstil.

– En minskning på gruppnivå av VO2max beror troligtvis på att äldre människor inte tränar lika hårt, länge och ofta. Anledningen till det beror troligtvis på att skador hindrar dem, återhämtningen är begränsad och att motivationen inte finns längre för att utmana sig själv, menar Mattias Lundqvist.

– Så fokusera på dessa tre faktorer, träna säkert och i en skonsam sport som inte belastar strukturen så hårt i kroppen och som ger hög puls under lång tid. Egentligen allt annat än löpning. Löpning i sig är viktigt för bentätheten men den skall inte vara den enda konditionsträningen för en äldre person som vill bibehålla konditionen och som vill minimera skaderisken. Optimera återhämtning genom mycket sömn, bra mat, och ett lyckligt liv med bra socialt nätverk.

–  Samt hitta dina inre drivkrafter. Vad motiverar dig att ta i? Troligtvis räcker inte vetskapen om att du förblir frisk och kan leva längre utan det behövs mer en direkt motivation och andra utmaningar. Omge dig med snabba träningskompisar som du måste hålla en viss standard för att hänga med, anmäl dig till lopp som kräver MYCKET av dig, hitta små tävlingar i vardagen (bli INTE en farlig fartdåre i din cykelpendling inne i storstaden!!) mot dig själv och andra  och varför inte göra regelbundna tester av VO2max för att veta, avslutar Mattias Lundqvist.

Mattias Lundqvist

 

 

PULSBASERAD TRÄNING – EN EFFEKTIV METOD FÖR INDIVIDUELL TRÄNING

Pulsbaserad träning är en metod där intensiteten i träningen styrs av hjärtfrekvensen. Genom att använda en pulsmätare kan man anpassa träningen efter sin egen kropp och sina mål, vilket gör träningen mer effektiv och individanpassad.

Fördelar med att träna med puls

  1. Individuell anpassning – Eftersom varje persons hjärta arbetar olika effektivt, hjälper pulsbaserad träning till att säkerställa att träningen är optimal för den enskilda individen.
  2. Optimerad fettförbränning och uthållighet – Träning i rätt pulszon kan hjälpa till att maximera fettförbränningen eller förbättra den aeroba kapaciteten.
  3. Undvik överträning – Genom att ha koll på pulsen kan man undvika att träna för hårt och minska risken för skador och utmattning.
  4. Mätbara framsteg – Genom att följa pulsen över tid kan man se förbättringar i hjärtats effektivitet och uthållighet.

Nackdelar med pulsbaserad träning

  1. Individuella variationer – Två personer med samma maxpuls kan ha olika pulszoner på grund av skillnader i hjärtfunktion och konditionsnivå. Genom en Tröskeltest med laktatmätning kan man dock fastställa exakta fysiologiskt korrekta träningszoner.
  2. Yttre faktorer påverkar pulsen – Stress, sömn, vätskebalans och temperatur kan påverka pulsen och därmed träningens intensitet.
  3. Teknikberoende – En pulsmätare eller klocka krävs för att mäta och analysera pulsen, vilket kan vara en kostsam investering. Dock har tekniken kommit långt idag så en mätare för 1500:- kan räcka långt.

Individuella pulszoner och maxpuls

Även om två personer har samma maxpuls kan deras pulszoner skilja sig åt. Detta beror på individuella faktorer som hjärtats slagvolym, träningsbakgrund och genetiska förutsättningar. En person med större slagvolym kan arbeta mer effektivt vid en lägre puls än någon med mindre slagvolym. Desto bättre uthållighetstränad en person är desto högre upp och närmare maxpuls ligger träningszonerna.

Maxpulsen i sig varierar också mellan individer och påverkas främst av genetiska faktorer, snarare än träningsnivå. Den sjunker något med åldern men kan inte direkt påverkas genom träning. En vanlig uppskattning( som baseras på en stor grupp människor med stora individuella skillnader)  av maxpuls är formeln 220 minus ålder, men den kan variera med ± 30 slag per minut.

Varför sjunker arbetspuls och vilopuls vid träning?

När man blir mer vältränad sker flera fysiologiska anpassningar i hjärt-kärlsystemet:

  • Ökad slagvolym – Hjärtat blir starkare och kan pumpa mer blod per slag, vilket gör att det inte behöver slå lika ofta för att transportera syre.
  • Förbättrad syreupptagningsförmåga – Musklerna blir mer effektiva på att ta upp och använda syre, vilket minskar behovet av hög hjärtfrekvens.
  • Ökad kapillärbildning – Fler små blodkärl utvecklas, vilket förbättrar syretillförseln till musklerna och minskar belastningen på hjärtat.

Dessa anpassningar leder till en lägre vilopuls och en lägre arbetspuls vid samma träningsintensitet, vilket är tecken på en förbättrad kondition och hjärthälsa.

 

Sammanfattningsvis är pulsbaserad träning en effektiv metod för att optimera sin träning och förbättra sin hälsa. Genom att förstå hur puls fungerar och hur den förändras med träning kan man maximera sina resultat och träna på ett smartare sätt.

På Aktivitus har vi alltid förespråkat pulsbaserad träning då det tar bort den stress som kan uppstå då man blir fast vid fart eller watt. Med puls kan man istället styra träning med tid och faktisk intensitet. Man planerar och utvärderar sin träning i timmar och minuter i respektive pulszon och ser hur den totala träningsbelastningen i puls x tid samverkar med prestationsförmågan.

SÅ SNABBT TAPPAR DU KONDITION OCH STYRKA NÄR DU INTE TRÄNAR

Kondition och uthållighet

Så snabbt tappar du kondition och styrka när du inte tränar.

Ibland kan det vara nödvändigt att minska träningsmängden, vare sig det beror på skada, sjukdom eller en hektisk vardag. Lyckligtvis krävs inte mycket träning för att behålla din fysiska kapacitet, särskilt om du fokuserar på hög intensitet. Men hur snabbt tappar du kondition och styrka vid ett träningsuppehåll, och hur lite träning räcker för att bibehålla din nivå? Rent generellt gäller att ju mer kroppen är van att träna, dvs desto högre total träningsbelastning du är under, desto djupare blir fallet och desto snabbare blir fallet.

Kondition och träningsuppehåll

Om du är vältränad har du mer att förlora vid ett uppehåll. Studier visar att idrottare med hög maximal syreupptagningsförmåga (VO2-max) tappar mer av sin kapacitet än mindre tränade individer. Dock tar det vanligtvis 2–4 veckors uppehåll innan VO2-max börjar försämras.

  • Korta uppehåll (<4 veckor) kan minska VO2-max med 4–14 %.
  • Längre uppehåll (>4 veckor) kan resultera i en försämring på 6–20 %.

Hur påverkas prestationsförmågan vid träningsuppehåll

Prestationsförmågan påverkas av flera faktorer. Redan efter två dagars inaktivitet, exempelvis vid sängliggande efter ett benbrott, börjar blodvolymen minska. Efter en månad kan blodvolymen ha sjunkit med cirka 10 %, men därefter stabiliseras den. När blodvolymen minskar måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa ut blod till musklerna, eftersom slagvolymen också minskar. Utöver detta påverkas även musklernas storlek. Efter två veckors inaktivitet kan muskelmassan minska med ungefär 8 %. Samtidigt minskar antalet enzymer och kapillärer i musklerna, vilket ytterligare försämrar prestationsförmågan.

En positiv aspekt är dock att löpekonomin inte verkar påverkas av ett kortare träningsuppehåll. Studier visar att en paus på 14 dagar inte leder till någon försämring av löpekonomin.

Mitokondrier är cellernas energiproducerande enheter och spelar en central roll i uthållighet och prestationsförmåga. När du tar en paus från träning kan mitokondrierna minska både i antal och effektivitet. Forskning visar att:

  • Efter 1 vecka: Mitokondriernas aktivitet kan börja minska, men förändringarna är fortfarande relativt små.
  • Efter 2 veckor: Mitokondriell densitet och enzymaktivitet kan minska med 20–25 %. Detta innebär att musklernas förmåga att producera energi försämras.
  • Efter 3–4 veckor: Mitokondrievolymen kan minska med upp till 50 %, vilket leder till en tydligt försämrad uthållighet.
  • Efter flera månader: Utan träning återgår mitokondriehalten till nivåer som liknar en otränad persons.

Den goda nyheten är att mitokondrier kan byggas upp igen relativt snabbt vid återupptagen träning, särskilt med högintensiv intervallträning och uthållighetsträning. För mycket träning är inte heller gynnsamt för mitokondrier, så det gäller att hitta en balans.

Styrketräning

Styrka och muskelmassa vid träningsuppehåll

Muskler bryts ständigt ner och byggs upp, och kroppen strävar efter att behålla den muskelmassa som behövs för de dagliga aktiviteterna.

  • Total inaktivitet, som vid sängliggande eller gipsning, kan leda till en muskelförlust på 0,5–0,6 % per dag.
  • Muskelstyrkan kan minska med 0,3–4,2 % per dag vid fullständig inaktivitet.
  • Korta uppehåll på några veckor påverkar däremot sällan muskelstyrkan eller massan nämnvärt.

En studie visade att personer som tränade i cykler – sex veckor styrketräning följt av tre veckors uppehåll – ökade lika mycket i styrka och muskelmassa som de som tränade kontinuerligt i 24 veckor.


Nyckeln: Hög intensitet

Forskning visar att träning med hög intensitet är avgörande för att bibehålla styrka och kondition under perioder med minskad träningsvolym. Om du måste dra ner på träningen, prioritera att:

  • Lyfta tunga vikter eller träna till failure för att bibehålla styrkan.
  • Hålla träningsintensiteten så hög som möjligt för att bevara din VO2-max.
  • Genomföra minst två pass per vecka med oförändrad intensitet för att bibehålla uthålligheten.

plyometrisk träning

Hur lite träning krävs?

För yngre vuxna (20–35 år) kan så lite som ett set per muskelgrupp per vecka vara tillräckligt för att behålla styrkan, medan äldre personer (60–75 år) kan behöva 2–3 set per muskelgrupp och minst två pass per vecka.

När det gäller uthållighet har forskare funnit att:

  • Två högintensiva pass per vecka kan vara tillräckligt för att bibehålla kortvarig uthållighet (~4–8 minuters arbete).
  • För längre uthållighetsarbete (~1–3 timmar) är det viktigt att inte sänka intensiteten, även om volymen kan minskas med en tredjedel.


Vardagsaktivitet spelar roll

Din generella aktivitetsnivå påverkar också hur kroppen reagerar på träningsuppehåll. Ju mer aktiv du är i vardagen, desto mindre negativ inverkan har ett minskat träningsschema.

Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta studier är gjorda på motionärer snarare än elitidrottare. Forskning på elitfotbollsspelare har visat att deras fysiska kapacitet och kroppssammansättning försämras under säsongsuppehåll – trots att de fortsätter träna.


Sammanfattning

Om du behöver dra ner på träningen under en period, fokusera på att:

  • Bibehålla intensiteten, särskilt vid konditionsträning och styrketräning.
  • Träna minst två pass i veckan med hög intensitet.
  • Hålla dig aktiv i vardagen för att minimera förluster i styrka och kondition.

Genom att anpassa träningen smart kan du behålla din fysik även under perioder med mindre träning!

Läs mer!

https://www.aktivitus.se/2024/06/07/5-vanligaste-misstagen-i-din-traning-sa-undviker-du-dem/

https://www.aktivitus.se/2024/03/08/fysisk-traning-paverkar-din-mentala-halsa-positivt/

https://www.aktivitus.se/2024/02/28/sa-hart-maste-du-trana-for-att-fa-effekt/

https://www.aktivitus.se/2024/09/06/detta-hander-i-kroppen-nar-du-tranar/


KÄLLOR:

Bosquet L, Montpetit J, Arvisais D, Mujika I. Effects of tapering on performance: a meta-analysis. Med Sci Sports Exerc. augusti 2007;39(8):1358–65.

Zheng J, Pan T, Jiang Y, Shen Y. Effects of Short- and Long-Term Detraining on Maximal Oxygen Uptake in Athletes: A Systematic Review and Meta-Analysis. Biomed Res Int. 2022;2022:2130993.

Encarnação IGA, Viana RB, Soares SRS, Freitas EDS, de Lira CAB, Ferreira-Junior JB. Effects of Detraining on Muscle Strength and Hypertrophy Induced by Resistance Training: A Systematic Review. Muscles. juni 2022;1(1):1–15.

Mujika I. Intense training: the key to optimal performance before and during the taper. Scand J Med Sci Sports. oktober 2010;20 Suppl 2:24–31.

Ogasawara R, Yasuda T, Ishii N, Abe T. Comparison of muscle hypertrophy following 6-month of continuous and periodic strength training. Eur J Appl Physiol. april 2013;113(4):975–85

Spiering BA, Mujika I, Sharp MA, Foulis SA. Maintaining Physical Performance: The Minimal Dose of Exercise Needed to Preserve Endurance and Strength Over Time. J Strength Cond Res. 24 februari 2021

Bosquet L, Montpetit J, Arvisais D, Mujika I. Effects of tapering on performance: a meta-analysis. Med Sci Sports Exerc. augusti 2007;39(8):1358–65.

FYSISK TRÄNING PÅVERKAR DIN MENTALA HÄLSA I EN POSITIV RIKTNING

Aktivitus

Fysisk träning och mental hälsa är tätt sammankopplat. Mår kroppen bra mår knoppen bra är ett gammalt talesätt som faktiskt stämmer otroligt bra.

Fysisk träning har en betydande positiv inverkan på mental hälsa och välbefinnande. Här är fem sätt på vilka träning kan påverka mental hälsa positivt:

  1. Minskar stress och ångest: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska känslor av stress och ångest genom att frigöra endorfiner, kroppens naturliga ”lyckohormoner”, som ger en känsla av välbefinnande och lugn.
  2. Förbättrar humöret: Träning ökar produktionen av serotonin och dopamin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och minska risken för depression. Regelbunden träning kan även bidra till att hantera och förebygga depression.
  3. Ökar självkänslan och självförtroendet: Genom att uppnå träningsmål och förbättra fysisk prestation kan individen uppleva en ökning av självkänsla och självförtroende. Detta kan leda till ökad självacceptans och en positiv syn på sig själv.
  4. Förbättrar sömnen: Träning kan hjälpa till att reglera sömnmönster och förbättra sömnkvaliteten. Människor som regelbundet tränar tenderar att sova bättre och känna sig mer utvilade och energiska under dagen.
  5. Ökar kognitiv funktion och mental skärpa: Fysisk aktivitet stimulerar blodflödet till hjärnan, vilket kan förbättra kognitiva funktioner såsom koncentration, minne och inlärning. Regelbunden träning kan även minska risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar.

För att uppnå dessa fördelar är det rekommenderat att träna regelbundet, helst minst 3-4 gånger i veckan under minst 30 minuter åt gången. Träningsintensiteten och varaktigheten kan variera beroende på individens fysiska kondition och målsättningar, men generellt sett bör träningen vara tillräckligt ansträngande för att höja pulsen och öka andningen.

Fysisk träning har visat sig vara effektivt för att lindra olika former av psykisk ohälsa, inklusive depression, ångest, stressrelaterade tillstånd och ADHD. Genom att integrera regelbunden träning i sin livsstil kan människor uppleva betydande förbättringar i sin mentala hälsa och välbefinnande.

Läs fler tips för bättre hälsa här.

DETTA SKALL DU TÄNKA PÅ VID TRÄNING I KRAFTIG KYLA

träning i kyla

Fysisk träning i stark kyla kräver extra försiktighet för att undvika skador och obehag. Här är några viktiga saker att tänka på. Några helt självklara men tåls at upprepas medan andra lite mindre självklara men användbara och tänkvärda likväl. Genom att vara förberedd och lyhörd för kroppens signaler kan du träna säkert även i stark kyla.

1. Klädsel

  • Lager på lager-principen: Använd flera lager för att hålla värmen och samtidigt kunna justera klädseln vid behov.
    • Innerlager: Transporterar bort svett (syntetmaterial eller ull).
    • Mellanlager: Isolerar (fleece eller ull).
    • Ytterlager: Skyddar mot vind och fukt (vind- och vattentätt).
  • Skydda extremiteter: Använd mössa, vantar och varma strumpor eftersom händer, fötter och huvud förlorar värme snabbt.
  • Skydda ansiktet: Halsduk eller balaklava kan hjälpa till att värma inandningsluften.

2. Uppvärmning

  • Uppvärmning är extra viktig i kyla för att minska risken för skador. Börja med lågintensiva rörelser för att gradvis höja kroppstemperaturen.

3. Andning

  • Kall luft kan irritera luftvägarna, särskilt vid högintensiv träning. Andas genom näsan när det är möjligt, eller använd en halsduk eller mask för att värma upp inandningsluften.

4. Vätskebalans

  • Det är lätt att glömma att dricka i kallt väder, men du förlorar fortfarande vätska genom svett och andning. Håll dig hydrerad.

vinter träning
5. Förebygg förfrysning och hypotermi

  • Förfrysning: Kontrollera utsatta områden som fingrar, tår och ansikte för tecken på vita fläckar eller domningar.
  • Hypotermi: Avbryt träningen om du börjar skaka okontrollerat eller känner dig extremt trött eller förvirrad.

6. Anpassa intensiteten

  • Undvik att träna för hårt i extrem kyla. Vid högintensiv träning andas du snabbare och djupare, vilket kan kyla ner luftvägarna och öka risken för irritation.

7. Undvik svettning som kyler ner kroppen

  • Om du svettas för mycket kan kläderna bli fuktiga och förlora sin isolerande förmåga. Välj kläder som andas och anpassa intensiteten för att undvika överhettning.

8. Känn dina gränser

  • Lyssna på din kropp och avbryt träningen om du känner dig för kall eller om något känns fel.

9. Efter träning

  • Byt om till torra kläder så snart som möjligt för att undvika att bli nedkyld efter träningen.

    vinter träning

10. Fördjupning: Tre riskfaktorer vid träning i kyla

 

    1. Ökad risk för hälseneinflammation (Achilles paratendinit)
      I minusgrader blir smörjmedlet i senmembranen trögare, vilket ökar friktionen och risken för inflammation. Detta gäller sannolikt alla senor, men hälsenan är särskilt utsatt eftersom den belastas mest vid aktiviteter som löpning och skidåkning. För att minska risken är det viktigt att värma upp ordentligt innan träningen.
    2. Träningsinducerad astma och sammandragna luftrör
      Kyla kan utlösa problem med luftvägarna, särskilt vid ökad andningsfrekvens under träning. Den kalla luften stressar luftvägarna och kan orsaka sammandragningar och astmabesvär. Om du vet att du är känslig kan en värmeväxlare vara till stor hjälp, särskilt vid mycket kallt väder. Lungplus och Airtrim rekommenderar vi.
    3. Inflammationsrisk i luftvägarna
      Kall vinterluft är torr, och när du andas ut värme och fukt skapas en ogynnsam miljö i luftvägarna. Detta kan leda till irritation, inflammation och i värsta fall permanenta förändringar i luftrören. Vid riktigt kallt väder är det klokt att undvika högintensiv träning utomhus och istället välja inomhusalternativ som löpband eller träningscykel.

FETTFÖRBRÄNNING – SÅ FUNGERAR DET

FETTFÖRBRÄNNING

Fettoxidation och kolhydratoxidation är två olika metaboliska processer som kroppen använder för att producera ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. Fettoxidation innebär omvandlingen av fettsyror till ATP genom en process som involverar citroncykeln och elektrontransportkedjan. Kolhydratoxidation innebär omvandlingen av kolhydrater till ATP genom glykolysen, citroncykeln och elektrontransportkedjan.

Energi för muskelkontraktion

När vi tränar drar sig musklerna samman och detta kräver energi i form av adenosintrifosfat (ATP). Kroppens ATP-lager är små, vilket gör det avgörande att ha system som snabbt kan återbilda ATP.

De fyra viktiga energisystemen:

  1. Fosfokreatin (PCr)
  2. Glykolys och mjölksyraproduktion
  3. Kolhydratoxidation
  4. Fettoxidation

Aerobt vs anaerobt?

Glykolys kallas ofta anaerob kolhydratmetabolism, medan oxidation är den aeroba komponenten. En vanlig missuppfattning är att glykolys sker när det inte finns syre i muskelcellen. Även om syretillförseln är kopplad till dessa metabola processer, finns syre i cellen, vilket innebär att processen inte är anaerob i den meningen. Dock involverar glykolys inte syre direkt.

Dessa system skiljer sig i hur snabbt de kan producera ATP. Vid högintensiv träning är ATP-behovet mycket stort, vilket signalerar att glykolysen måste accelerera, vilket leder till ökad kolhydratanvändning.

Slutprodukten av glykolys är pyruvat, som fungerar som bränsle för aerob metabolism. Om för mycket pyruvat bildas och inte kan tas om hand av aerob metabolism, omvandlas en del till mjölksyra. Detta hjälper till att hålla pyruvatnivåerna låga så att glykolysen kan fortsätta. Mjölksyreproduktionen är alltså hjälpsam, även om den senare kan leda till försurning av muskeln, vilket kan påverka muskelns funktion och orsaka smärta.


Varför det inte finns någon ”omkopplare” till fettmetabolism

Aerob metabolism drivs av acetyl-CoA, som kan bildas från både kolhydrater och fett. I mitokondrierna omvandlas pyruvat till acetyl-CoA, som sedan används i citronsyracykeln (Krebs cykel).

Acetyl-CoA kan också bildas genom nedbrytning av fettsyror via fettoxidation. När kolhydrater och fett har brutits ner till acetyl-CoA gör processen ingen skillnad på dess ursprung.

Det finns alltså ingen ”omkopplare” som aktiveras innan kolhydrater eller fett omvandlas till acetyl-CoA. Dessa processer är alltid aktiva och producerar acetyl-CoA från båda källorna.

Vid hög intensitet produceras mer pyruvat, vilket leder till att mer pyruvat omvandlas till acetyl-CoA. Vid lägre intensitet, med mindre ATP-behov och större tillgång på fettsyror, kommer mer acetyl-CoA från fett.


Källor till kolhydrater och fett för metabolism

Kolhydrater och fett kommer från olika källor:

  • Kolhydrater: Lagrade i levern, musklerna eller från kosten. Glukos från levern och kosten transporteras via blodet till musklerna. Vid ökad intensitet ökar användningen av både plasma-glukos och muskelglykogen, men muskelglykogen är den största och snabbaste källan.
  • Fett: Fett lagras i musklerna som intramuskulära triglycerider (IMTG) eller i fettvävnad och transporteras som fettsyror via blodet till musklerna. Fett från kosten är en mindre viktig energikälla under träning eftersom det tar lång tid att nå blodcirkulationen.

Träningsintensitet reglerar fettmetabolism

Fettoxidation från blodfettsyror och IMTG ökar från låg till måttlig intensitet men minskar vid högre intensitet. Maximal fettförbränning (FatMax) sker ofta vid cirka 65 % av VO2max, men detta varierar mellan individer.

Det sker ingen ”växling” från kolhydrater till fett. Båda processerna pågår samtidigt, men deras bidrag förändras beroende på intensiteten och träningsgraden (uthållighetsanpassningen hos individen)

Bilden nedan visar en standardperson men genom träning kan en person låta fett bidra med större procentandel fett i någon form högre upp i intensitet. Energi från fett kan ligga på 10 Kj/min upp till 90 % av VO2max på en Ironman-atlet till exempel.

Fefförbränning


Träningszoner kopplade till metabolism

På Aktivitus sätter vi dina träningszoner utefter vilken typ av förbränning som pågår. Därav kan två personer med samma maxpuls få helt olika träningszoner. Och en person kan få olika träningszoner i olika grenar på grund av att personen är olika tränad grenspecifik. Zon 2 innebär tex träning upp till det vi kallar aerob tröskel och den sammanfaller också med maximal fettförbränning på de allra flesta individer. En uthållighets-tränad person har ofta en väldigt bred Zon 2 då den personen kan använda fett som energikälla högt upp i intensitet. Och en otränad kan ibland ha en obefintlig Zon 2 då fettomsättning stannar av tidigt. Ffa innan personen kommer upp i något som kan liknas vid löpning. Zon 2 kan alltså innebära promenad för många.


Slutsatser om fettmetabolism

  • Det finns fyra energisystem som används samtidigt hela tiden.
  • Träningsintensiteten och ATP-behovet styr valet av energisubstrat.
  • Muskelglykogen levererar energi både via glykolys och oxidation.
  • Kolhydratanvändningen (plasmaglukos och muskelglykogen) ökar gradvis med intensiteten.
  • Muskelglykogen är den viktigaste energikällan vid hög intensitet.
  • Fettoxidation ökar från låg till måttlig intensitet och minskar vid hög intensitet.
  • En uthållighetstränad person kan använda fett vid betydligt högre intensitet än en mindre tränad.
  • Laktatkoncentration i blodet samt mängd koldioxid vid utandning ger en direkt indikation på val av energikälla.
  • Fett kommer från plasma (främst fettvävnad) och muskelns egna fettlager (IMTG).
  • Det finns ingen ”omkopplare” som gör att kroppen går från kolhydrat- till fettmetabolism eller tvärtom.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11782653/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14750010/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15212756/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14748459/

PERSONALFÖRMÅNER – HUR VIKTIGA ÄR DEM EGENTLIGEN?

Personalförmåner

Aktivitus har tagit hjälp av vår samarbetspartner Epassi för att sammanställa överskådlig fakta och insikter bakom hur anställda resonerar kring förmåners betydelse på arbetsplatsen. Studien undersöker personalförmåners roll i organisationer med över 50 anställda i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien. Den inkluderar insikter från 726 arbetsgivare och 2400 anställda och bygger på onlineundersökningar genomförda under mars-april 2024. Studien fokuserar på personalförmåner utöver lagstadgade förmåner och analyserar skillnader i perspektiv mellan arbetsgivare och anställda.

1. Anställdas syn på personalförmåner

  • Förmåners betydelse för anställning och tillfredsställelse:
    • Över 50 % av anställda anser förmåner vara avgörande när de överväger ett jobb.
    • 43 % av svenska anställda skulle överväga att byta jobb för bättre förmåner, särskilt bland yngre generationer.
    • Förmåner påverkar starkt arbetsgivarens varumärke och medarbetarnas nöjdhet.
  • Populära förmåner:
    • Svenska anställda värderar fysisk hälsa, utbildningar och omfattande företagshälsovård högst.
    • Cykelförmånen är populärare än fordonsförmåner i Sverige, särskilt bland yngre.cyklist

2. Arbetsgivares investeringar och glappet mot anställdas behov

  • Förmånsbudgetar ökar:
    • 63,5 % av svenska arbetsgivare planerar ökade investeringar 2025, särskilt inom utbildningar, mental hälsa och cykelförmåner.
  • Glappet mellan upplevda och faktiska behov:
    • Endast 39 % av svenska anställda är nöjda med sina förmåner, medan 65 % av arbetsgivarna tror att de är det.
    • Arbetsgivare överskattar sina insatser för att stödja välmående, särskilt mentalt och fysiskt välmående.

3. Välmående och engagemang

  • Investeringar i välmående lönar sig:
    • 49 % av svenska anställda engagerar sig mer om arbetsgivaren investerar i deras välmående, vilket ökat engagemang enligt arbetsgivare.
    • Flexibla arbetstider och träningsmöjligheter är centrala för att stödja välmåendet.
  • Work-life balance:
    • 67 % av svenska arbetsgivare anser sig ansvariga för medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv. Endast 41 % av anställda håller med.välmående och engagemang

4. Effekt av mobila förmånsappar

  • Populära lösningar:
    • 85 % av svenska arbetsgivare erbjuder förmåner via mobilappar, en ökning från föregående år.
    • Appar uppmuntrar hälsosammare vanor och ökar nyttjandet av förmåner.
  • Generationsskillnader:
    • Gen Z använder appar mest och uppskattar centraliserade plattformar för förmåner.
    • Majoriteten av de anställda föredrar att alla förmåner samlas i en enda digital plattform.Mobilappar

5. Framtida utmaningar och hållbarhet

  • Kostnader och skattepolitik:
    • Arbetsgivare efterfrågar förändringar i skattepolitiken för att möjliggöra ökade investeringar.
    • Hållbarhetsdata efterfrågas alltmer för att informera beslut kring förmåner.
  • Anpassning till nya generationers krav:
    • Gen Z ställer högre krav på flexibilitet, användarupplevelse och hållbarhet kopplat till personalförmåner.

Slutsatser

  • Personalförmåner är avgörande för att attrahera och behålla talanger, men arbetsgivare behöver bättre förstå anställdas behov.
  • Investeringar i hälsa, välmående och digitala lösningar stärker engagemang och arbetsgivarvarumärke.
  • Framtida utmaningar inkluderar hållbarhet, skatteregler och att möta kraven från en alltmer teknikorienterad arbetsstyrka.

Källa: EPASSI Den stora studien om personalförmåner.

Personalförmåner

LADDA NER SAMMANFATTNING AV STUDIEN OM PERSONALFÖRMÅNER 2024
Aktivera JavaScript i din webbläsare för att slutföra detta formulär.
Ta emot Aktivitus Nyhetsbrev?

TRÄNINGSTRENDER 2025

Träningstrender 2025

TRÄNINGSTRENDER 2025

Hälsa och träning fortsätter att vara i fokus när vi ser fram emot 2025. Vi kollar i spåkulan och kan konstatera att folk kommer anlita Aktivitus även 2025! I varje fall om man skall tro American College of Sports Medicine som varje år publicerar en välunderbyggt lista. Nedan presenteras tio träningstrender 2025 från listan och hur de kan gynna dig som tränar, samt hur Aktivitus kan stötta dig på varje område. Vi känner oss perfekt positionerade!

1. Bärbar teknik

Nyttan för individen: Bärbar teknik, som smartklockor och fitnessband, gör det enklare än någonsin att hålla koll på fysisk aktivitet, hjärtfrekvens, sömn och stressnivåer. Tekniken ger omedelbar feedback och motiverar till dagliga hälsosamma vanor.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus erbjuder avancerade fysiologiska tester och hjälper till att analysera data från bärbar teknik. Genom att kombinera insikter från enskildas data med vår expertis kan vi skapa skräddarsydda träningsplaner som maximerar effekten av den bärbara teknologin. Välj Membership Premium eller Supreme.


2. Mobila träningsappar

Nyttan för individen: Träningsappar erbjuder flexibilitet och tillgång till träningsprogram var som helst, när som helst. De flesta appar inkluderar guider, videor och återkoppling som hjälper användaren att hålla sig på rätt spår. Nummer två på träningstrender 2025.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus kan hjälpa individer att välja rätt appar baserat på deras behov och mål. Vi erbjuder också konsultation för att integrera dessa verktyg i en helhetsstrategi för hälsa och prestation. Välj Gratis rådgivning eller  Välj Membership Premium eller Supreme.


3. Träningsprogram för äldre vuxna

Nyttan för individen: För äldre vuxna kan träningsprogram förbättra rörlighet, balans och muskelstyrka, vilket minskar risken för fall och kroniska sjukdomar. Träning främjar även mental hälsa och social interaktion.

Hur Aktivitus kan bidra: Med anpassade program och tester kan Aktivitus hjälpa äldre att träna säkert och effektivt. Vi erbjuder mjuka starter och fokuserar på funktionell träning som stödjer dagliga aktiviteter. Välj Aktivitus Life.

Mattias Lundqvist


4. Träning för viktminskning

Nyttan för individen: Träning för viktminskning bidrar inte bara till att minska kroppsfett utan förbättrar även kardiovaskulär hälsa, energinivåer och självförtroende. En kombination av kondition och styrketräning ger de bästa resultaten.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus erbjuder hälsotester och metabola tester för att identifiera den mest effektiva träningsstrategin. Vi stöttar med kontinuerlig uppföljning och justeringar för att säkerställa framgång. Välj Aktivitus Life eller  Aktivitus Iform


5. Traditionell styrketräning

Nyttan för individen: Styrketräning bygger muskler, stärker skelettet och ökar basalmetabolismen. Det är en viktig del av ett balanserat träningsprogram och bidrar till långsiktig hälsa. Nummer fem på träningstrender 2025.

Hur Aktivitus kan bidra: Med våra styrketester och teknikanalyser hjälper vi kunder att optimera sina styrketräningspass. Vi erbjuder även personlig coachning för att förbättra teknik och minimera skaderisk. Välj Aktivitus Iform

Styrketräning


6. Högintensiv intervallträning (HIIT)

Nyttan för individen: HIIT är effektivt för att öka kondition och fettförbränning på kort tid. Det är perfekt för personer med begränsad tid och ger snabba resultat.

Hur Aktivitus kan bidra: Aktivitus erbjuder VO2max-tester och tröskeltester för att skapa individuellt anpassade HIIT-program. Vi hjälper även till att balansera intensitet och återhämtning. Välj att boka tröskeltest samt VO2max och välj Aktivitus Membership Standard, Premium eller Supreme


7. Datadriven träningsteknik

Nyttan för individen: Med datadriven träning kan individer få detaljerad insikt i sina framsteg och identifiera områden som behöver förbättras. Detta ökar motivationen och optimerar resultaten.

Hur Aktivitus kan bidra: Vi analyserar data från olika källor, inklusive wearables och våra egna fysiologiska tester, för att skapa exakta och målbaserade träningsplaner. Välj Membership

Bra att bli andfådd vid träning


8. Träning för mental hälsa

Nyttan för individen: Träning minskar stress, ökar serotonin och förbättrar sömn, vilket leder till ökad mental hälsa och välbefinnande. Nummer åtta på träningstrender 2025.

Hur Aktivitus kan bidra: Vi erbjuder holistiska program som kombinerar fysisk aktivitet med mindfulness och återhämtning, vilket skapar en balans mellan kropp och sinne. Välj Aktivitus Hälsopaket eller Idrottspykologisk rådgivning


9. Funktionell träning

Nyttan för individen: Funktionell träning förbättrar styrka, balans och koordination, vilket gör vardagliga rörelser enklare och minskar risken för skador.

Hur Aktivitus kan bidra: Med biomekaniska analyser och individuella program hjälper vi kunder att förbättra sin funktionella kapacitet och prestation. Välj Styrka och funktionsanalys

Funktionell träning


10. Hälso- och wellnesscoachning

Nyttan för individen: Coachning ger stöd och vägledning för att skapa hållbara vanor som leder till bättre hälsa och livskvalitet.

Hur Aktivitus kan bidra: Våra coacher arbetar nära kunder för att sätta realistiska mål och skapa handlingsplaner som leder till långsiktiga resultat. Välj Hälsopaket


Genom att kombinera dessa trender med Aktivitus expertis och tjänster kan du förbättra din hälsa, prestation och livskvalitet på ett hållbart och effektivt sätt. Träningstrenderna för 2025 visar vägen mot en mer individanpassad och datadriven syn på hälsa och träning.

STYRKETRÄNINGEN SOM GÖR DIG SNABBARE

Styrketräning

MED RÄTT TYP AV STYRKETRÄNING KAN DU ÖKA DIN FART PÅ LÖPNINGEN OCH PÅ CYKELN

Aktivitus har satt samman ett styrkeguide med ”4” som utgångspunkt för en löpare och en cyklist innehållandes både en 4-veckors tillvänjningsfas och en 4-veckors specialträningsfas. Guiden fokuserar på att bygga upp basstyrka i första fasen, medan andra fasen innehåller mer grenspecifik träning som förbättrar löp- och cykeleffektivitet, uthållighet och stabilitet. Vi kallar guiden 4 PLUS 4.


Styrketräning för en Löpare

Tillvänjningsfas (4 veckor)

Fokus: Grundläggande styrka, stabilitet och rörlighet. Träna två gånger per vecka, med lätt till medelhög vikt för att undvika skador och överbelastning.

Basövningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Knäböj – Bygger styrka i ben och rumpa, vilket är avgörande för löpkraft.
  2. Marklyft – För att stärka baksida lår och rygg.
  3. Plankan – För att stärka core och förbättra hållning.
  4. Utfall – För att bygga styrka och stabilitet i benen samt förbättra höftkontroll.

Löpningsspecifika övningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Step-up på låda – Stärker höftböjare och rumpa samt simulerar rörelsen i löpsteget.
  2. Tåhävningar – För att bygga styrka i vadmuskler, som är viktiga för löpsteget.
  3. Sidoutfall – För att stärka höftens och benens sidomuskler för stabilitet.
  4. Russian twists med vikt – För att stärka rotationen i bålen och öka stabiliteten under löpning.


Specialträningsfas (4 veckor)

Fokus: Explosivitet, uthållighet och grenspecifika rörelser. Öka vikterna något, och fokusera på kontroll och rörelsekvalitet. Träna två gånger per vecka.

Basövningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Enbens-knäböj på låda – Bygger styrka i enbensstabilitet och aktiverar stabiliserande muskler.
  2. Rumänska marklyft – Stärker baksida lår och sätesmuskler med fokus på kontroll.
  3. Sidoplanka med benlyft – För att stärka bål och höft på ett sätt som ökar stabiliteten i löpsteget.
  4. Utfall bakåt med rotation – För att aktivera bålrotation och stabilitet i höfter.

Löpningsspecifika övningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Höga knän i tempo (på plats eller med viktväst) – För att träna höftböjare och koordinationskontroll.
  2. Explosiva step-ups – För att bygga explosivitet i benen och simulera löprörelsen.
  3. Hoppande utfall – Bygger snabbhet och kraft i benen, viktiga egenskaper för löpning.
  4. Enbens-höftlyft – För att stärka baksida lår och rumpa, speciellt i enbensstyrka som liknar löpsteget.

Styrketräning för en Cyklist

Tillvänjningsfas (4 veckor)

Fokus: Grundläggande styrka och stabilitet. Träna två gånger per vecka med lätt till medelhög vikt och fokus på god teknik.

Basövningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Knäböj med hantlar eller skivstång – För att bygga styrka i ben och rumpa.
  2. Marklyft med kettlebell – För att stärka ryggen och baksidan.
  3. Plankan – För att stärka core och hjälpa cyklisten hålla en god position.
  4. Utfall framåt – För att bygga benstyrka och förbättra stabilitet.

Cykelspecifika övningar (2-3 set x 12-15 reps)

  1. Enbens press på benpressmaskin – Bygger enbensstyrka, vilket förbättrar varje pedalvarv.
  2. Tåhävningar – För att stärka vaderna som används mycket i cykelrörelsen.
  3. Sidoutfall – Stärker höfter och bidrar till bättre stabilitet i sadeln.
  4. Rygglyft på matta – För att stärka ländryggen, vilket ger bättre hållning på cykeln.


Specialträningsfas (4 veckor)

Fokus: Explosivitet och uthållighet i rörelser nära cyklingens biomekanik. Öka vikterna något och arbeta med kontroll och funktionell styrka. Träna två gånger per vecka.

Basövningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Frontböj – För att stärka quadriceps och förbättra hållning och benstyrka.
  2. Good mornings – För att stärka rygg, rumpa och baksida lår.
  3. Sidoplanka med rodd – För att stärka core och axlar i en rörelse liknande cyklingens sidostabilitet.
  4. Utfall bakåt med viktskiva – För att utveckla stabilitet och styrka i benen.

Cykelspecifika övningar (3 set x 8-12 reps)

  1. Explosiva enbens-pressar på benpressmaskin – För att träna kraft och snabba, kontrollerade rörelser likt pedaltramp.
  2. Wall sits med viktplatta – För att träna uthållighet i quadriceps, simulerar konstant benaktivitet under cykling.
  3. Höftlyft med fötterna på bänk – För att stärka sätesmuskler och baksida lår, viktiga muskler i varje pedaltramp.
  4. Russian twists på bänk – För att stärka bålen och öka cykelstabiliteten.

Rekommendationer för båda programmen

  • Vila och återhämtning: Återhämtningsdagar mellan styrkepassen är viktiga för att minska risken för överbelastning.
  • Progression: Öka vikterna gradvis, men prioritera utförande, teknik och kontroll.
  • Rörlighetsträning: Avsluta gärna passen med stretch för höfter, hamstrings, vader och bröst, då dessa muskler ofta blir stela hos både löpare och cyklister. Ta gärna en bastu efter för att ytterligare påskynda återhämtning.
Läs vidare
  • Styrketräningens effekter på hormonbalans hos medelålders män: Kraftigt höjda testosteronnivåer (läs mer…)
  • Generella hälsoaspekter av styrketräning: (Läs mer…)
X