Broccoligroddar ger ökad fart och uthållighet

broccoli

Glukosinolatrika broccoligroddar skyddar mot oxidativ stress och förbättrar anpassningar till intensiv träning. Detta enligt en nyligen publicerad studie ledd av svenska forskarna och idrottsfysiologerna Filip Larsen och Mikael Flockhart.

Hård träning medför en ökad produktion av fria syreradikaler, så kallad oxidativ stress. Oxidativ stress är nödvändigt och ingår i den signalkedja som gör att kroppen svarar positivt på träning, men vid för hård träningsbelastning kan det bli en obalans mellan stress och förmågan att hantera stressen. Då kan effekterna av träning istället bli negativa. I en ny studie av Filip Larsen, Mikael Flockhart mfl. publicerad i Redox Biology undersöktes om ett dagligt intag av glukosinolatrika broccoligroddar kan minska de negativa konsekvenserna av en kortare överbelastningsperiod med intervallträning. Broccoligroddar stimulerar kroppens egna antioxidativa system, och kan därmed potentiellt öka toleransen mot hård träning genom att förbättra kroppens förmåga att hantera oxidativ stress.
 

Studien visar flera intressanta resultat. Efter en vecka med daglig intervallträning på cykelergometer tillsammans med intag av broccoligroddar ökade deltagarnas prestation vid ett maxtest jämför med när placebogroddar (alfaalfa) intogs. Lägre laktatvärden genom ett tröskeltestprotokoll uppmättes också, samt ett förändrat blodsockret hos deltagarna med minskade episoder med lågt blodsocker nattetid.

Kort sammanfattat:

Forskarna testade om broccoligroddar (GRS), som verkar antioxidativt, kan neutralisera överdriven oxidativ stress vid en riktigt hård träningsvecka och därmed potentiellt påverka anpassningarna till träning på ett positivt vis.

Resultat: GRS minskar laktat under ett tröskel-och maxtest, ökar prestation vid maxtest, ökar interstitiell glukos över dygnet och minskar episoder med lågt blodsocker, och ökar kapillär och interstitiell glukos under cykelarbete.

I watt räknat sågs en högerförskjuting av laktatkurvan (denna kan mätas via Avancerat test) motsvarande 15-20 watt i broccoli-gruppen jämfört med placebogruppen efter träningsperioden. Och detta då alltså utan att VO2max förändrats. Det motsvarar ca 10% förbättring på deltagarna och troligtvis ses samma förbättring i löpspåret!

Doserna som användes i denna studie var 150 gram färska groddar per dag uppdelade på intag vid två tillfällen.

 

Läs hela artikeln här

 

Mikael Flockhart
Mikael Flockhart

FLIP LARSEN
FLIP LARSEN

Läs hela artikeln här

 

OM BROCCOLIGRODDAR

Broccoligroddar beskrivs ofta som den nyttigaste grodden av de alla. Detta beror till största del av ämnet Sulforafan, som är en slags glukosinolat. Det är inte endast broccoligroddar som innehåller detta ämne, utan även andra kålsorter. Broccoligroddar fungerar superbra i en sallad, i smoothien eller på mackan. Smaken hör ni på namnet. Tycker man om broccoli är broccoligroddar något för dig. Utseendet kan beskrivas som en mix av alfalfa- och rädisgroddar. Näringsinnehåll Broccoligroddarna är precis som alla våra andra groddar fulla med vitaminer, antioxidanter och mineraler. Däremot är de konkurrensfria med ämnet sulforafan. Broccoligrodden innehåller 20-50 gånger mer sulforafan än en “vanlig” broccoli. Källa: Munka Grodden

Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR LÄS HELA STUDIEN

Så underlättar du för dig själv och andra i träningspusslet

Säg ja

Har du svårt att få din vardag att gå ihop? Hämta barn, jobba, städa, handla, laga mat, träffa polarna, hänga med familjen och slutligen träna ovanpå det. Vi har sammanställt några tips som är beprövade och som underlättar för dig i livet.

  • All träning är bättre än ingen träning. Sänk ambitionsnivån ibland. Har du inte ork och tid för det inplanerade intervallpasset så kör bara det du orkar och hinner.
  • Lär dina kompisar träna eller träna med dina kompisar. Se till så du omger dig med likasinnade. I den bästa av världar är dina bäst polare också dina träningspolare.
  • Träna med din respektive. Träna med din bättre hälft. Är ni för ojämna så skaffa elcykel, viktväst, trögrullade hjul, packväskor, ryggsäck, osv. Det går ganska enkel att jämna ut fysisk kapacitet. Och går det inte kan ni träna tidstyrda intervaller där ni tar er åt olika håll och sedan tillbaka till startpunkt igen.
  • Träna medan barnen tränar. Allt för många sportföräldrar står vid sidan av plan och låtsas vara intresserade av barnens träning. Snålblåst och regn i 90 min. Och ingen vågar riktigt erkänna det för man SKALL vara intresserad. Men, passa istället på ibland att dra din löptur eller gympass under tiden. Ingen kommer klandra dig. Allra minst du själv.
  • Minimera ställtid. Plötsligt dyker en oförutsedd lucka upp. Då skall du vara max 5 min från att sätta igång med ditt pass. Det innebär att du skall ha träningskläder redo på många olika platser. I bilen, på jobbet, hemma… Och är luckan väldigt liten behöver du inte byta om. Du får lika bra träningseffekt i civila kläder.
  • Planera. Är din vardag tillräckligt fylld kommer inte dina träningstillfällen dyka upp av sig själva. Du måste PLANERA i förväg på samma sätt som du planerar resten av din vardag.
  • Gör något fysiskt varje dag. En streak med fysisk aktivitet är bra. Du slipper funderar på OM du skall träna utan du får istället fundera på när och hur. Ett ställningstagande mindre. Och till träning räknas allt som är fysiskt ansträngande, oavsett om du bytt om eller inte.
  • Förankra dina mål och din plan med din familj. Alla i din närhet är införstådda med dina behov, dina mål och varför du gör som du gör.
  • Säg ALLTID ja till träning. När din bättre hälft frågar om det är okej att hon/han kör ett pass säger du ja. Då kommer du få samma svar tillbaka nästa gång du frågar.

AV: Mattias Lundqvist, fyrabarnsfar och svensk mästare i träningspussel

Fler hacks…

Fler hacks från Aktiv Träning

Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR

ATT MÄTA ÄR ATT VETA

Från risk till frisk

Jag brukar tjata om vikten av att mäta. Att mäta är att veta osv… Vi mäter för att veta utgångsläget och vi mäter för att följa utvecklingen. Vi mäter också för att se effekten och för att kunna räkna på vinsten.

Men, framför allt mäter vi för att en positiv utveckling har en väldigt motiverande effekt på individen vilket leder till fortsatt positiv utveckling av hälsan!

Bilden visar ett exempel på hur det kan se ut efter 12 månader med Aktivitus tjänst Life.
Vid tredje hälsotestet befann sig enbart 10% av medarbetarna i riskgrupp med högt blodtryck, att jämföras med 40% som var fallet 12 månader tidigare.
OM MÄTNING

Att mäta rätt är en grundläggande och avgörande aspekt inom olika områden av vetenskap, teknik, ekonomi och vardagslivet. Noggrann mätning är en väsentlig komponent för att uppnå pålitliga resultat och korrekt information. Oavsett om det handlar om att utvärdera fysiska storheter, bedöma prestationer eller fatta informerade beslut, är en korrekt och noggrann mätning avgörande.

En korrekt mätning innebär att resultaten är så nära den verkliga värdet som möjligt. Detta kräver användning av adekvata mätinstrument och en noggrann förståelse av mätprocessen. Felaktigheter i mätningar kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser.

För att mäta rätt är det viktigt att följa några grundläggande principer:

  1. Kalibrering: Mätinstrument måste vara kalibrerade mot kända standarder för att säkerställa att de ger korrekta avläsningar. Kalibrering innebär att jämföra instrumentets mätningar med en känd referens och justera det om det behövs.
  2. Noggrannhet och precision: Noggrannhet hänvisar till hur nära en mätning är det verkliga värdet, medan precision handlar om konsistensen i resultaten när mätningen upprepas. En mätning kan vara precision men inte noggrann om den avviker från det verkliga värdet, och vice versa.
  3. Undvikning av mätfel: Mätfel kan uppstå av olika skäl, såsom felaktig användning av instrument, yttre påverkan (temperatur, luftfuktighet etc.) och mänskliga fel. Genom att vara medveten om dessa potentiella felkällor kan man minska risken för felaktiga mätningar.
  4. Repeterbarhet och reproducerbarhet: En viktig aspekt av att mäta rätt är att resultaten ska vara repeterbara och reproducerbara. Det betyder att om samma mätning utförs av olika personer eller vid olika tillfällen, bör resultaten vara jämförbara och konsekventa.
  5. Användning av rätt enheter: Att använda rätt enheter för mätningar är avgörande för att undvika förvirring och felaktiga resultat. Att konvertera mellan enheter på rätt sätt är också viktigt för att säkerställa att mätningar är korrekta och meningsfulla.
  6. Statistisk analys: I vissa fall kan statistisk analys vara nödvändig för att bedöma osäkerheter och variationsintervall i mätresultaten. Detta ger en klarare bild av mätningens tillförlitlighet.

I slutändan handlar att mäta rätt om att vara medveten om metodik, noggrant följa riktlinjer och standarder, samt att vara medveten om de potentiella felkällorna. Oavsett om det är inom vetenskaplig forskning, industriella tillämpningar eller vardagsliga situationer är noggranna och korrekta mätningar avgörande för att fatta informerade beslut och dra tillförlitliga slutsatser.

 

KONTAKTA SARA LUNDQVIST, VD AKTIVITUS SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

 

Så mycket vatten skall du dricka per dag

Idag matas vi av information om hur viktigt det är att dricka mycket vatten. Trots det får sjukvården varje sommar in ett antal personer som drabbats av uttorkning. Framför allt i samband med fysisk aktivitet och värme. men vad händer egentligen i kroppen om vi får i oss för lite eller för mycket vätska?

Därför skall du dricka vatten

Vatten är vårt viktigaste livsmedel – utan vatten skulle vi inte överleva i mer än några dagar. Vattnet är en nödvändig beståndsdel i blodet och cellerna, det forslar bort slaggprodukter ur kroppen och hjälper magen att fungera som den ska. Vid vätskebrist kan vi få problem med att reglera kroppstemperaturen, och det kan leda till värmeslag.

Hur mycket vatten behöver man?

Cirka 1-5 till 2,5 liter per dag. Det finns ingen exakt siffra på vad som är lagom mycket vatten, eftersom många faktorer spelar in.  Vätskebehovet påverkas av bland annat kroppsvikt, hur varmt det är, vad man äter och om man har ansträngt sig fysiskt. När man har feber, kräks eller har diarré förlorar kroppen mycket vatten, och då behöver man också dricka mer. Även om du någon gång skulle råka dricka lite för lite eller för mycket vatten, får det sällan några allvarliga konsekvenser. Hos en frisk person kan kroppen anpassa sig genom att öka eller minska sina vätskedepåer och sin urinproduktion.


Kan man dricka för mycket vatten?

Om du har en kronisk sjukdom i hjärta eller njurar behöver du se upp med vattendrickandet. Då kan det nämligen finnas risk för övervätskning, att det ansamlas vatten i kroppen. Det kan i värsta fall leda till andningssvårigheter och vattenförgiftning.

Vattenförgiftning är ett allvarligt tillstånd som uppstår när man dricker mer vatten än vad kroppen hinner göra sig av med. Även en frisk person kan drabbas, om man på kort tid dricker stora mängder vatten, särskilt om man just har svettats mycket och därigenom förlorat viktiga salter. Tillståndet förekommer därför lite oftare hos dem som nyss har sprungit ett maraton eller liknande.

Symptom på vattenförgiftning är huvudvärk, illamående, kräkningar, hjärndimma och muskelsvaghet, samtidigt som urinen blir mycket utspädd och färglös.


Vad händer om man inte dricker tillräckligt?

När kroppen förlorar mer vätska än man får i sig blir man till sist uttorkad. Till en början kompenseras vätskeförlusten genom att kroppen utnyttjar de vätskedepåer som finns i celler och vävnader. När depåerna är uttömda börjar kroppens funktioner att försämras. Om inget görs för att återställa vätskebalansen kan uttorkningen leda till livshotande tillstånd som värmeslag och sviktande blodcirkulation. Barn, äldre och sjuka personer är de som är mest sårbara för uttorkning.

Vanliga tecken på vätskebrist

Tidiga tecken på att man börjar bli uttorkad är att man får huvudvärk och har svårt att koncentrera sig. Ju värre uttorkningen blir desto tydligare är symptomen:

  • Ökad törst.
  • Minskad urinproduktion. Vid svår uttorkning kissar man inte alls.
  • Mörkfärgad urin.
  • Muntorrhet.
  • Yrsel.
  • Matthet och svaghet.

Om uttorkningen går riktigt långt kommer symptom som förvirring och snabb puls. I det här läget behöver personen omedelbart komma under vård.

Håll koll på din vätskebalans

Ett enkelt sätt att ta reda på om du dricker tillräckligt är att kolla din urin. När man dricker lagom mycket brukar man behöva kissa 6 till 8 gånger om dagen, och urinen har samma färg som halm eller ljus honung. Om man kissar mer sällan än så, eller om kisset är mörkare gult, behöver man dricka mera vatten. Om man är trött eller förstoppad kan det också hjälpa att fylla på med mer vätska. Har man däremot färglös urin och ofta behöver gå och kissa, kan man dra ner lite grann på vattenintaget. Finns det samtidigt symptom som huvudvärk och muskelsvaghet kan det vara tecken på att man har för mycket vätska i kroppen i förhållande till mängden salter.

Du som arbetar länge ute i sol och hetta kan gärna byta ut en del av vattnet du dricker mot vätskeersättning. Därigenom ersätts de salter som du har förlorat via svetten. Samma sak gäller dig som tränar intensivt, särskilt om det råder värmebölja.

Här hittar du mer läsning om vad färgen på din urin betyder.

När behöver man söka vård?

Uppsök sjukvården om det är ett barn som visar tecken på vätskebrist eller om en äldre person har symptom som yrsel och förvirring. Har du själv huvudvärk och minskad urinmängd kan du försöka återställa vätskebalansen genom att dricka mycket vatten eller vätskeersättning.

Källa: Min Doktor, Hans Lindholm, läkare

Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR

Manual inför Vätternrundan – Tipsen som tar dig hela vägen in i mål

Tips inför Vätternrundan

Att cykla drygt 30 mil är ingen enkel sak, inte ens för professionella cyklister. Den längsta tävlingen som proffsen kör är Milano-SanRemo. Inte ens det loppet är över 30 mil. Och i mål ser man en del rejält utmattade cyklister som nog funderar på att byta sport en stund efter målgång. Att förbereda sig för det som komma skall gör att man optimerar sina chanser till att nå målet i Motala. Träning är A och O men sista veckan innan loppet gör inte några pass någon skillnad och då är det andra saker som räknas. Sömn, cykel, utrustning och energi och vätska.

Här presenterar Johan Hasselmark sina bästa tips inför Vätternrundan.  Lyssna noga då Johan är multisportare och extremtriathlet på världselitnivå så han vet vad han talar om när det gäller långa distanser.

 

 

Sömn

Då man ofta cyklar genom natten, sov bra nätterna innan. Kan man sova ut på fredag morgon är det inte fel. Har man svårt att sova länge är liggande vila väldigt bra även om man inte sover. Vila huvudet, dvs blunda och slappna av som alternativ till sömn. Undvik skärm, film etc. Bäst är givetvis att sova. När man är fysiskt aktiv med ett syfte/mål är det inga problem att köra igenom en natt utan sömn. Man bestämmer själv om man ska vara trött eller inte. Det finns kaffe i depåerna och koffein är inte helt fel att ta med. Vi har få mörka timmar och är det klar himmel blir det aldrig riktigt mörkt. Ljus och reflexer på cykeln skall finnas för att få starta.

Cykeln

Bra ljus fram och röd diod bak. (ev arbetslampa på hjälmen om man önskar det). Man kan använda mobiltelefonen som alternativ om man stannar i mörker. Föredrar man bra lampa på hjälmen är det en lösning.

Se till att din cykel är i bra skick:
– Väl fungerande bromsar
– Väl fungerande växlar
– Bra däck och slang
– Smord kedja
– Utrustning för att hantera 1-2 punkteringar (slang och verktyg)


Utrustning

Utöver hjälm, cykeltröja, cykelbyxor strumpor skor och cykel så packa ner:
Solglasögon (ett måste)
Rumpsalava/vaselin
Solkräm (viktigt!)
Armvärmare
Benvärmare
Vindväst
Undertröja
Vindjacka
Handskar
Buff/tunnare mössa som fungerar under hjälmen.

Bra att ha med i fickorna i övrigt:
Extra rumpsalva och solkräm
Personliga behov ex mediciner, extra linser etc.

johan-hasselmark


Energi och vätska

En person på ca 70-80kg behöver ca 80-100g kolhydrater per timme under cyklingen. Det motsvarar ca:
En påse bilar
3-4 gels
2-3 bars
2-3 bullar
1 portion lasagne
2 snickers
3-4 bananer
0,75-1l Cola

Inte tillsammans alltså utan detta är exempel på saker som innehåller 80-100 g kolhydrater. Ta med dina egna favoriter och fyll på i depåerna.

För dig som är rutinerad och stark cyklist är kolhydratbehovet inte lika högt. Är cykelförmågan lägre så är det bara att äta på. Finns ingen annan väg framåt. Räkna med 0,5-1l vätska i timmen eller mer (kommer att bli varmt).
När vätskeomsättningen är hög ökar saltbehovet. Tecken på saltbrist är att man är törstig, men när man dricker blir man kissnödig direkt och är fortsatt törstig. För att kunna dricka mycket och slippa kissa hela tiden, ät salt tilltugg eller salttabletter. Bästa sättet att hantera värmen.

Taktik

Även om man inte har något tidsmål så behöver man komma fram innan banan stänger. Det innebär att man inte kan stå stilla för länge i depåerna. Viktigast är att var och en startar tryggt och säkert och sen hjälps vi åt att komma in i cyklingen efter vart under vägen. Lugnt och fint!

 

Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR

Hjärtfrekvensvariabilitet – hemligheten bakom hjärtats orytm

Hjärtfrekvensvariabilitet - hemligheten bakom hjärtats orytm

HRV, eller hjärtfrekvensvariabilitet, är ett mått som används för att bedöma variationen i tidsskillnaden mellan hjärtslagen. Det innebär att hjärtat inte slår med en konstant hastighet, utan att det finns små variationer mellan varje slag.

Vad är HRV?

HRV är ett användbart verktyg inom hälsa och träning eftersom det ger insikter om autonoma nervsystemets funktion och hur kroppen reagerar på olika stimuli. För att tolka HRV-värden är det viktigt att förstå att högre HRV återspeglar en bättre balans och flexibilitet i det autonoma nervsystemet. Det innebär att kroppen har förmågan att anpassa sig till olika krav och stressorer på ett effektivt sätt. Å andra sidan, lägre HRV kan indikera en mindre flexibilitet och en möjlig obalans i det autonoma nervsystemet, vilket kan vara kopplat till stress och hälsoproblem.

Hjärtat styrs av ditt autonoma nervsystem (ANS), det vill säga den del som du inte kan styra. ANS har två delar som kallas det sympatiska och parasympatiska systemet. Det sympatiska systemet är aktivt när du är stressad. Det är den delen av nervsystemet som aktiverar alla varningssignaler. Det parasympatiska systemet är i sin tur lugnare och igång när du är avslappnad och inte är på väg att bli attackerad av rovdjur. När det sympatiska systemet är aktivt brukar pulsen öka och slå i mer regelbundet tempo. Det innebär att HRV sjunker.

När det parasympatiska systemet i sin tur är aktivt sjunker pulsen och slår för att uppfylla kroppens behov, men inte efter ett lika strikt schema som när det sympatiska systemet styr. Det innebär att HRV ökar. Därför är HRV en bra indikator på balansen mellan aktiviteten i de två systemen av det autonoma nervsystemet och är därmed en indirekt mätning av stress. Högre HRV innebär lägre belastning.

Hjärtfrekvensvariabilitet

Hur mäts HRV?

Data som används för att beräkna din HRV registreras av pulssensorn på klockans baksida (eller via pulsband). Den här sensorn använder reflekterat ljus för att detektera pulsvågens blodflöde när den pumpas av hjärtat och flödar genom blodkärlen. Det innebär att enheten tekniskt sett undersöker vågens variabilitet som väsentligen återspeglar pulsvariabiliteten i den här analysen och användningsscenariot.

Tolkning av HRV

För att tolka personliga HRV-värden kan man jämföra dem med tidigare mätningar för att identifiera eventuella förändringar över tid. Det är också viktigt att ta hänsyn till individuella faktorer såsom ålder, kön och fysisk kondition. Att samarbeta med en läkare eller specialist inom området kan vara fördelaktigt för att få en mer djupgående tolkning av HRV-värden och eventuella hälsoimplikationer.


HRV och träningsbelastning

Träningsbelastning kan påverka HRV på olika sätt beroende på individens träningsnivå och typ av träning. Efter en intensiv träningspass eller period kan HRV-värdena temporärt minska. Detta beror på den fysiologiska stressen som träningen innebär för kroppen. Men på lång sikt kan regelbunden träning förbättra HRV genom att öka den autonoma nervsystemets flexibilitet och minska stressnivåerna.


Stress och HRV

Stressbelastning är en faktor som starkt kan påverka HRV. Höga nivåer av kronisk stress kan leda till en minskning av HRV och en obalans i det autonoma nervsystemet. Det är viktigt att identifiera och hantera stress på ett hälsosamt sätt för att upprätthålla en god HRV och övergripande hälsa. Metoder som meditation, avslappningstekniker och regelbunden fysisk aktivitet kan vara användbara för att minska stress och förbättra HRV.

Sömn och HRV

Sömnkvaliteten spelar också en roll i HRV. En god natts sömn är avgörande för att återhämta kroppen och upprätthålla en balans i det autonoma nervsystemet. Otillräcklig eller dålig sömn kan påverka HRV negativt och öka risken för hälsoproblem. Det är viktigt att prioritera regelbunden sömn av god kvalitet för att främja en hälsosam HRV.

Wearables och HRV

Det finns en rad olika produkter på marknaden som mäter HRV. Garmin är en av dem och använder Firstbeat´s grundforskning om HRV. Det finns många olika statistiska metoder som beskriver HRV, men funktionen HRV-belastningstest i Garmin (som tidigare kallades för träningsbelastning) gör livet mycket enklare. Det visar belastningen på en enkel och tydlig skala från 0–100 som är utformad för att vara ett annat verktyg som bedömer och hur kroppen hanterar träningsbelastning och övrig stress. Exempel på klockor från Garmin med HRV-mätning. 

HRV status

Även HRV-status (enligt Garmin) ger en mycket bra bild av balans mellan träning, stress och sömn. Klockan mäter under 2-3 veckor inledningsvis upp normalvärden som sedan används som bas.

När din HRV-status är balanserad innebär det att ditt genomsnittliga HRV över natten under 7 dagar ligger inom ditt personliga standardintervall. En balanserad HRV-status anger vanligtvis att din kropp upprätthåller homeostas, en dynamisk biologisk jämvikt associerad med optimal funktion. En obalanserad HRV-status innebär att aktuellt 7-dagars medelvärde för HRV ligger utanför ditt personliga standardintervall. Observera att en obalanserad HRV-status kan vara antingen högre eller något lägre än ditt standardvärde.

Eftersom högre HRV-värden vanligtvis associeras med parasympatisk dominans i ditt autonoma nervsystem är det lätt att anta att högre alltid är bättre när det gäller bra återhämtning. Så är inte alltid fallet. Allt fler bevis visar på ett samband mellan onormalt höga HRV-värden med avseende på ditt personliga standardvärde och funktionell överdriven träning, särskilt när överträningen uppnås genom stora mängder fysisk aktivitet med låg intensitet. I dessa situationer arbetar ditt parasympatiska system hyperaktivt mot målet att återställa homeostas. Om ditt 7-dagars medelvärde för HRV faller påtagligt under standardvärdet omklassificeras din HRV-status från obalanserad till låg.

Ditt personliga standardvärde är dynamiskt och ändrar sig långsamt med tiden genom att följa trender i dina normala HRV-värden över natten. Om ditt personliga standardvärde hamnar under åldersbaserade standarder som associeras med god hälsa klassificeras din HRV-status som dålig. När detta inträffar visas inte längre ditt standardintervall. Detta för att undvika situationer där din HRV kan anses vara både balanserad och lägre än hälsosamma normer.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan HRV ge viktig information om kroppens balans, stressnivåer och återhämtningsförmåga. Genom att tolka HRV-värden tillsammans med andra relevanta faktorer, som träningsbelastning, stressbelastning och sömn, kan man få en bättre förståelse för sin övergripande hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att komma ihåg att HRV-värden kan variera mellan individer och att samråda med en professionell kan hjälpa till att tolka resultaten på ett mer personligt sätt.

Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR

SÅ BLIR DU HÖG AV TRÄNING – TIPSEN SOM FUNGERAR

Signalsubstanser spelar en avgörande roll i vårt humör, välbefinnande och hur vi känner oss. Serotonin, adrenalin, dopamin, noradrenalin och kortisol är några av de viktigaste signalsubstanserna som påverkar vår mentala hälsa och fysiska välbefinnande. Genom att förstå deras funktion och sambandet med fysisk träning och hälsa kan vi få en bättre insikt i hur vi kan förbättra vårt mående.

 

Serotonin

Serotonin är en signalsubstans som ofta associeras med glädje, lugn och välbefinnande. Det är involverat i reglering av sömn, aptit och stämningsläge. Träning kan öka nivåerna av serotonin i hjärnan och därmed förbättra vårt humör. Regelbunden fysisk aktivitet kan fungera som en naturlig metod för att öka serotoninproduktionen och minska risken för depression och ångest. Hög intensitet eller stor mängd ger bäst effekt. Upplevs inte träningen som ansträngande i någon form kommer inga ”kickar” infinna sig!

 

Adrenalin

Adrenalin är en signalsubstans som frisätts som en respons på stress eller fara. Det ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket och ger oss en ökad energinivå. Under fysisk träning frisätts adrenalin, vilket ger oss en känsla av upprymdhet och energi. Detta kan bidra till att förbättra vår uthållighet och prestationsförmåga under träning. Nervositet innan ett träningspass är ett bra tecken på att passet är tillräckligt utmanande för att frisätta adrenalin. Deltagande i ett lopp är en annan perfekt lösning för dig som söker en kick.

 

Dopamin

Dopamin är en signalsubstans som är kopplad till belöningssystemet i hjärnan. Det är involverat i motivation, belöning och känslor av tillfredsställelse. Träning frisätter dopamin, vilket ger oss en känsla av glädje och tillfredsställelse, ibland kallad ”träningshög”. Detta kan vara en av anledningarna till att träning kan vara beroendeframkallande för vissa människor. Genom regelbunden träning kan vi öka produktionen av dopamin och därmed förbättra vårt välmående och vår motivation att fortsätta träna. Återigen, passet måste tänja gränserna för att ge bra effekt på dina dopamin-nivåer. Du blir inte fysiskt beroende av ett pass som inte utmanar din fysik. Desto djupare du får gräva desto finare blir ”belöningen” när du klarat av ditt pass.

 

Noradrenalin

Noradrenalin är en signalsubstans som är involverad i stressresponsen och fokus. Under fysisk träning frisätts noradrenalin för att hjälpa oss att vara alerta, fokuserade och förbättra vår kognitiva funktion. Det kan bidra till att öka vår energinivå och koncentration under träning. Du blir ”ett med passet” och du lär dig fokusera på det du gör. Träning som gör det omöjligt att tänka på vardagen i övrigt är bra. Du är ”här och nu” annars går det överstyr. En sport som kräver full koncentration och är fysiskt utmanande är att föredra. Men även sporter utan fysiska krav kan fungera.

 

Kortisol

Kortisol är ett hormon som frisätts som svar på stress. Förhöjda nivåer av kortisol kan vara skadliga för vår hälsa och välbefinnande på lång sikt. Träning kan fungera som en stressavlastning och hjälpa till att minska nivåerna av kortisol i kroppen. Genom regelbunden träning kan vi balansera kortisolnivåerna och minska risken för negativa effekter av förhöjda kortisolnivåer, såsom sömnproblem, viktökning och känslomässig obalans. En hård arbetsdag med mycket stress bygger upp höga nivåer av både kortisol, noradrenalin och adrenalin som gör dig förberedd på ”flykt eller attack”. Ett träningspass ”ventilerar ur” kroppen och nivåerna återställs till det normala. Om du inte får användning av dina förhöjda nivåer blir det skadligt på lång sikt. Du gasar och bromsar på samma gång.

 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis spelar signalsubstanser som serotonin, adrenalin, dopamin, noradrenalin och kortisol en viktig roll i hur vi mår och känner oss. Genom regelbunden fysisk träning kan vi påverka produktionen och frisättningen av dessa signalsubstanser, vilket kan leda till förbättrat humör, minskad stress och ökat välbefinnande. Att inkludera fysisk aktivitet som en del av vår hälsosamma livsstil kan vara en effektiv strategi för att främja både vår fysiska och mentala hälsa. Läs vidare och fördjupa dig.

Kom dock igår att ”mellanmjölksträning” som inte kräver så mycket vilja, svett och tårar inte ger samma kickar som där du verkligen får gräva djupt i ditt mentala och fysiska inre!

Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR BOKA SOMMARDUBBELN

VAD SOM KRÄVS FÖR ATT PRESTERA PÅ TOPP I ETT ZWIFTRACE

VAD SOM KRÄVS FÖR ATT PRESTERA PÅ TOPP I ETT ZWIFTRACE

Att tävla på Zwift och motsvarande plattformar för virtuell cykling är väldigt populärt. Watt, puls, tider, segment och resultat presenteras i vilka format man önskar men vad händer egentligen i kroppen under ett race rent fysiologiskt? Alla som kört vet att man ibland får vända lungorna ut och in för att inte bli avhängd redan från start men vad krävs egentligen för att prestera i toppen på A-klassen hela vägen in i mål? Här presenterar vi fysiologiska data på Mattias Lundqvist med 773 Zwift-race i bagaget.

Vad händer egentligen i kroppen under en hård tävling på en virtuell plattform för cykling?

En gasanalys (VO2 och CO2) under ett lopp visar att den faktiska intensiteten är väldigt hög trots ryckigt körning och väldigt polariserad effektutveckling. Just detta specifika lopp (SZR Afterwork Party) kördes 10 varv på Bell Lap som är en 2 km långt varv i Zwift. Varvet Innehåller en kort lätt lutande uppförbacke (slakmota) och en ännu kortare nerförs backe på kullersten. I övrigt är det ett platt lopp. Backen tar car 20 sekunder upp och nerförsbacken tar runt 5 sekunder. Varvet tar runt 2 min och 20 sekunder i just detta race. För att sitta med med så liten energikostnad som möjligt skall man aldrig släppa klungan men inte heller försöka köra framför den i utbrytning. Mattias körde i detta race i klungan men hade samtidigt som mål att göra det jobbigt för andra så han körde hårt i backen och en bra bit därefter för att försöka decimera klungan och trötta ut andra. Det syns tydligt i samtliga grafer. På VO2 ser man att 3 ggr under loppet går syreupptaget upp mot 4,5-4,8 för att sedan i slutet på en fjärde peak nå över 5,0.

Mattias snitteffekt under loppets 24 minuter ligger på 311 watt vilket är 30-40 watt under FTP och ungefär relativt sett som en vanlig cykeltur till jobbet för en stressad pendlare men samtidigt spenderar Mattias 25% av loppet över 350 watt 15% över 400 watt vilket gör den så kallade normaliserade effekten så hög som till 338. Det KÄNNS mer än det syns alltså. Och det syns när man tittar på intensitet mätt i procent av max i syreupptagning. Mattias har ett snitt på 4,5 l/min under 24 min vilket motsvarar 90% av VO2max under hela loppet. Som en jämförelse kan nämnas att under ett klassiskt 4×4 pass brukar halva passet kunna räknas in på +90% av VO2max för en motionär som kör så hårt det går. Dvs 8 min. Mattias kasserar alltså in tre gånger så mkt tid på minst 90% av VO2max på SZR Afterwork Party denna fredag i mars.

Maxvärdet nås när Mattias försöker attackera med 1200 meter kvar till mål genom att få upp maximal fart i nerförsbacken och sedan hålla avstånd till klungan in i mål. 534 watt i en minut räcker inte denna gång utan Mattias blir ikappkörd 200 meter innan mål men det räcker till att nå 5,3 l/min i VOpeak och 5,04 VO2 filtrerat (72 ml/kg/min) under 30 sekunder.

Under hela loppet har Mattias ett snitt på fetoxidation på ca 30 gram/h trots en väldigt hög intensitet. Detta är en egenskap som är direkt avgörande på längre tävlingar där brist på inlagrade kolhydrater gör att ”väggen” nås allt för tidigt. Mattias är bevisat uthållig då han vunnit SM i MTB XCM H40 för två år sedan.

Taktik på Zwift, 10 sätt att optimera dina chanser att vinna ett race!

  1. Anmäl dig till lopp som passar din profil. Är du grym på kort spurt eller mer av en diesel?
  2. Förbered din “paincave” i förväg. Lämna den i det skick du vill hitta den nästa gång. Du kommer inte hinna leta efter prylar sannolikt. Värm upp i tid. Om loppet startar 19.00 sitter du på cykeln senast 18:50.
  3. Var mentalt inställd på att kör på MAX första 30-60 sekunderna. Det gör alla och det gör lika ont i benen på alla som på dig.
  4. Spara spara och spara. Lär dig vad som krävs som minst i w/kg för att inte bli avhängd.
  5. Åk inte jojo i klungan. Så fort du hamnar först kommer du kastas bakåt och få jobba hårdare för att ta dig tillbaka.
  6. Innan korta backar trampar du på extra i 5-10 sek och sedan släpper av in i backen och “surfar med” på din fart.
  7. Om du är i en grupp på max 5 pers på slutet kan det löna sig med kilometer-attack. Dina medtävlare kommer tvivla och “titta” på varandra. Du kan få det försprång som räcker för att hålla undan. Är ni större grupp fungerar aldrig denna taktik.
  8. I en klassisk spurt på 200-400 meter skall du långsamt öka farten ihop med klungan men samtidigt ligga så långt bak som möjligt. Med 200-300 meter kvar kör du max och kommer förhoppningsvis få “slangbellaefffekt” genom klungan. Man kan nästan aldrig vinna en spurt om man sitter först i en klunga när spurten dras igång. I bästa av världar startar du din spurt några sekunder före alla andra och då från “sista rulle”!
  9. 9,5 av 10 Zwiftrace avgörs genom en spurt. Så träna din spurt och lär dig spara kraft och åka med i klungan utan att spendera onödig energi så du är fräsch på slutet och framför allt inte avhängd… Spurten tränas bäst genom att öka din explosiva styrka samt din anaeroba uthållighet.
  10. Zwifts bästa PU (Powerup) är Aerohjälmen, den är nödvändig du om du skall vinna en spurt eller en lång kilometer-attack. Aerohjälmen ger dig 25% lägre luftmotstånd i 15 sekunder.
Läs mer om våra tester BOKA GRATIS RÅDGIVNING HÄR

TRÄNA UTOMHUS – HÄR ÄR TIPSEN PÅ DE BÄSTA ÖVNINGARNA

DET ÄR VÅR – TRÄNA UTOMHUS!

Att träna utomhus, särskilt i naturen, kan ha många fördelar för både kropp och själ. Att vara omgiven av grönska och frisk luft kan hjälpa till att minska stressnivåerna och förbättra det mentala välbefinnandet. Det är bevisat i ett flertal forskningsrapporter.

Kvalitet och variation är verkligen nyckeln till en smart träningsrutin, och genom att utforska olika alternativ utomhus kan du hålla träningen intressant och utmanande. Oavsett vad din utgångspunkt är kan du uppnå dina träningsmål genom en kombination av uthållighet, styrketräning, konditionsträning och flexibilitetsövningar.

Utegym växer upp som svampa och det är också en väg att gå men vi på Aktivitus vill gärna slå ett slag för just SKOGEN. Ut och klättra i träd, spring, hoppa och lek. Se hur barnen gör och har ni egna så häng på dem och lämna vuxensinnet och mobilen hemma! Så fortsätt att njuta av din träning i skogen och fortsätt att utmana dig själv att nå nya nivåer av träning och hälsa.

Fördelarna med att träna utomhus oavsett väder

  • Du får friskluft
  • Dagsljus
  • Du blir piggare
  • En högre endorfinproduktion (endorfiner = hormoner som gör dig glad och lycklig).
  • Du stärker ditt immunförsvar.
  • Virus och bakterier får inte fäste lika lätt utomhus och därför är det lättare att hålla sig frisk.
  • Minskad stress
  • Bättre sömn
  • Samt alla andra positiva hälsoeffekter du får av träning.

 

Vill du ha tips på bra övningar som inte kräver vikter, gym eller tonvis med utrustning?

Vi på Aktivitus förespråkar individuellt anpassad träning. Vi vill att du tränar på de sakerna du behöver. Där det gör störst skillnad och där det märks. Man vill gärna träna ”så som man brukar” men det resulterar ofta i monotona övningar och att du tränar på saker du redan är bra på.

Vill du ha ett individuellt anpassat styrkeprogram skall du boka tid på Aktivitus. Enklast för att utvärdera vad du faktiskt är i behov av är att du bokar 30 min Gratis Rådgivning. Du får då prata med en Aktivitus Coach som skräddarsyr en lösning utefter ditt behov och du får också inspiration i samtalet för övningar du kan göra.

 

PROAKTIVT HÄLSOARBETE GER STORA FÖRDELAR I DET LÅNGA LOPPET

Friskvård lönar sig

– Som arbetsgivare har du möjlighet att bli framtidens arbetsgivare redan idag genom kloka investeringar i dina medarbetares hälsa och genom att arbeta proaktivt istället för reaktivt. Detta säger Sara Lundqvist, VD på Aktivitus.

Av gammal vana genomför många bolag hälsoundersökningar på regelbunden basis. Vad är då syftet? För många är det att få en värdemätare hur bolagets sammantagna hälsostatus ser ut, för andra kan det vara att fånga upp personer med ohälsa för att sedan agera på den. I en del branscher är det lagstadgat med hälsotester.

Att mäta hälsostatus är bra men det reaktiva förhållningssättet lämnar mycket övrigt att önska, enligt Sara Lundqvist, VD på Aktivitus. Hon menar att man i stället bör göra hälsotester med syfte att skapa motivation till förändring och förbättring. Att aktivt ta ansvar för sina medarbetares hälsa genom att stötta dem och ta hänsyn till individuella skillnader och förutsättningar.

-På Aktivitus har vi en metod som bygger på 20 års erfarenhet av att coacha motions- och elitidrottare. Där handlar det om att göra en nulägesanalys (fysiologiska tester), sätta en individuell plan framåt (träningsupplägg) och följa upp regelbundet för att sedan göra nya tester och där påvisa förbättringar vilket leder till ökad träningsmotivation. Dessutom tillkommer tävlingar som den slutgiltiga prövningen och motivet till uppoffringarna.

– På samma sätt arbetar Aktivitus med företagshälsa. Vi gör regelbundna hälsotester där vi träffar varje medarbetare ute på arbetsplatsen som då får sin fysiska och psykiska hälsa uppmätt. Vid dessa tillfällen ingår också motiverande coaching med målformulering/plan och återkoppling på tidigare satta mål. Själva tävlingen är sedan arbetslivet och det så kallade livspusslet som blir roligare och enklare att hantera med god hälsa, kondition och styrka.

Detta proaktiva arbetssätt leder, enligt Sara Lundqvist, till förändring, dvs. förflyttning av individer från riskgrupp till friskgrupp, förbättring av kondition, blodtryck och blodfetter. Detta i sin tur leder till ökad stresstålighet, ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro. Det ger i sin tur företaget ökad lönsamhet och det erbjuds en mer attraktiv arbetsplats där inte bara lönen är ett förhandlingsmedel.

– Idag är det viktigt att jobba med ert varumärke som arbetsgivare – employer branding – och ett sätt att göra detta är att garantera att ni tar hand om era medarbetare på ett bra och hållbart sätt. Det är dyrt att nyrekrytera och dyrt att arbeta reaktivt så undvik det. På kort och lång sikt. Investeringen från bolaget är inte större än att arbeta reaktivt men vinsterna blir ofantligt mycket större!

#hälsoekonomi
#varsmart
#friskvårdiställetförsjukvård

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA SARA LUNDQVIST, VD AKTIVITUS

 

X