HOPPA HOPPREP OCH SPRING SNABBARE

Träna spänst, styrka och explosivitet är sådant som friidrottarna gör hela dagarna, i kombination med stretching. Men du som springer på motionsnivå men vill tjäna några extra sekunder. Hur ofta tränar du detta med handen på hjärtat? En lösning kan vara att plocka fram ett hopprep !

Så här kommer något som du absolut skall ta till dig och fundera lite på. I en studie från 2020 av Garcia-Penillos et al. i International Journal of Sports Physiology and Performance kom man fram till att endast 5 min träning med hopprep 2-5 ggr i veckan gav resultat i form av ökad fart för motionslöpare med 10km pers på runt 50 min.

Studien gick ut på att låta halva försöksgruppen värma upp med 5 min hopprep innan löpträningen och den andra gruppen träna samma löpning men utan hopp innan passet. Första fyra veckorna genomfördes jämfotahopp och resten av perioden kördes enbenshopp vart annat pass. Totaltid med hopp blev först två veckorna 10 min, vecka tre till sex 15 minuter och vecka sju till tio 20 minuter. Studien är helt klart intressant och liknande resultat byggs också upp av en meta-analys i Journal of Sport Science från 2021.

Vad innebär hoppa hopprep för dig?

Studien visar på signifikant ökad snabbhet på 3 km för hoppgruppen och ingen signifikant skillnad på kontrollgruppen. 3 km kan ju verka kort men det finns ett mycket starkt samband enligt Aktivitus erfarenhet genom våra egna tester i fart på 3 km, fart på 10 km och 21 km. Studien visade dessutom ingen ökning av VO2max som skulle kunna förklarat fartökningen på den relativt korta sträckan vilket tyder på att förbättringen borde finnas på alla distanser. Styvhet i foten som förbättrades är starkt kopplat till förbättrad löpekonomi dessutom. Hopprep eller inte är ju frågan och antagligen räcker det i början att hoppa jämfota försiktigt tills den värsta träningsvärken försvunnit och därefter öka upp med hopprep för att göra det roligare och mer utmanande.

Hur går du vidare med hopprep?

Troligtvis kommer effekten avta och förbättringar utebli efter 10 veckor utan någon ökning av svårighetsgarden. Så därefter kan mer avancerade plyometriska övningar introduceras i träningen. Hopp från höjd upp på höjd, mångsteg, hopp i trappa på ett eller två ben, och kanske även tyngre explosiva övningar på gymmet med skivstång. Dynamisk stretching är också nästa steg om din rörlighet är dokumenterat ej fullgod. Rekommendationer på spänst och hoppövningar med löpteknikgurun Fredrik Zillén.

Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

Landsvägscykling på tävlingsnivå kan för många verka obegripligt. Varför ligger cyklister i en stor klunga? Vi reder ut detta och mycket annat nu med anledning av att cykelsäsongen startat upp. Både för dig som cyklar men också för oss alla som ser på cykel på TV.

Varför håller landsvägscyklister i utbrytningarna inte hela vägen? Varför blir det nästan alltid en stor klungspurt på de platta etapperna på de stora etapploppen? Hur kan en motionär cykla Vätternrundans 30 mil med 45 km/h i snittfart? Varför lägger de stora teamen hundratals miljoner på forskning i vindtunnlar och på velodromer? Hela det taktiska spelet i cykelsport på landsväg grundas i fysikens lagar. Det hela stavas AERODYNAMIK.

En nyligen publicerad studie i Journal of Wind Engineering and Industrial Aerodynamics visar intressanta och visserligen redan undersöka resultat på besparingarna i kraft och energi som cyklister får i en klunga. Dessa besparingar är till och med större än tidigare antaganden. Studien beskriver också ”dragforces” i olika mindre grupper. Tex lagtempo på 3-4 cyklister där ”dragforce” nästan halveras från första cyklist till tredje cyklist.

Man fann oväntat lågt luftmotstånd om man ligger ”in the middle of the pack”. Ligger man i ”sweetspot” är luftmotståndet ca 5% av luftmotståndet för en cyklist som drar/cyklar ensam. Det kan också översätts som att den relativa hastigheten på cyklisterna i ”sweetspot” är 4,5-3,2 gånger lägre än cyklisterna i täten på klungan.

Detta är alltså förklaringen till att ingen helst vill/orkar ligga först i en klunga och att det praktiskt taget är omöjligt att bli avhängd ur en stor klunga om det är platt förutsatt at den är tätt packad. Detta är också hemligheten bakom varför det går att cykla Sub7 på Vättern med en grupp som är samkörd och kan ligga tätt utan att någon behöver vara elitcyklist.

Går det uppför finns det ytterligare krafter som påverkar och då är det en fördel att vara lätt. Men det är en annan historia.

På Aktivitus tar vi alltid fasta på fakta och forskning och i våra grupplösningar för Sub-grupper på Vätternrundan ingår föreläsningar och praktisk träning i klungkörning med erfarna coacher. Där ingår också kravanalys kontra gruppens kapacitet och hur gruppen skall fördela sina resurser för att nå uppsatt mål.