Aktivitus har tagit hjälp av vår samarbetspartner Epassi för att sammanställa överskådlig fakta och insikter bakom hur anställda resonerar kring förmåners betydelse på arbetsplatsen. Studien undersöker personalförmåners roll i organisationer med över 50 anställda i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien. Den inkluderar insikter från 726 arbetsgivare och 2400 anställda och bygger på onlineundersökningar genomförda under mars-april 2024. Studien fokuserar på personalförmåner utöver lagstadgade förmåner och analyserar skillnader i perspektiv mellan arbetsgivare och anställda.
1. Anställdas syn på personalförmåner
Förmåners betydelse för anställning och tillfredsställelse:
Över 50 % av anställda anser förmåner vara avgörande när de överväger ett jobb.
43 % av svenska anställda skulle överväga att byta jobb för bättre förmåner, särskilt bland yngre generationer.
Förmåner påverkar starkt arbetsgivarens varumärke och medarbetarnas nöjdhet.
Populära förmåner:
Svenska anställda värderar fysisk hälsa, utbildningar och omfattande företagshälsovård högst.
Cykelförmånen är populärare än fordonsförmåner i Sverige, särskilt bland yngre.
2. Arbetsgivares investeringar och glappet mot anställdas behov
Förmånsbudgetar ökar:
63,5 % av svenska arbetsgivare planerar ökade investeringar 2025, särskilt inom utbildningar, mental hälsa och cykelförmåner.
Glappet mellan upplevda och faktiska behov:
Endast 39 % av svenska anställda är nöjda med sina förmåner, medan 65 % av arbetsgivarna tror att de är det.
Arbetsgivare överskattar sina insatser för att stödja välmående, särskilt mentalt och fysiskt välmående.
3. Välmående och engagemang
Investeringar i välmående lönar sig:
49 % av svenska anställda engagerar sig mer om arbetsgivaren investerar i deras välmående, vilket ökat engagemang enligt arbetsgivare.
Flexibla arbetstider och träningsmöjligheter är centrala för att stödja välmåendet.
Work-life balance:
67 % av svenska arbetsgivare anser sig ansvariga för medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv. Endast 41 % av anställda håller med.
4. Effekt av mobila förmånsappar
Populära lösningar:
85 % av svenska arbetsgivare erbjuder förmåner via mobilappar, en ökning från föregående år.
Appar uppmuntrar hälsosammare vanor och ökar nyttjandet av förmåner.
Generationsskillnader:
Gen Z använder appar mest och uppskattar centraliserade plattformar för förmåner.
Majoriteten av de anställda föredrar att alla förmåner samlas i en enda digital plattform.
Hälsoförebyggande arbete innebär att skapa och implementera strategier som förbättrar de anställdas fysiska och mentala välbefinnande, vilket i sin tur kan öka produktiviteten, minska sjukfrånvaron och skapa en mer hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Förebyggande hälsa innebär inte bara att ta hand om sjukdomar när de uppstår, utan att proaktivt förebygga problem genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd för livsstilsförändringar.
Här är några praktiska åtgärder för att arbeta med förebyggande hälsa på arbetsplatsen:
1. Främja fysisk aktivitet:
Erbjuda gym eller träningspass: Genom att tillhandahålla träningsfaciliteter eller subventionerade gymkort kan arbetsgivaren uppmuntra anställda att vara fysiskt aktiva.
Aktiva pauser: Skapa tid och möjlighet för korta rörelsepauser, promenadmöten eller ”walk and talk” istället för stillasittande möten.
2. Främja hälsosam kost:
Hälsosamma alternativ i cafeterian: Byt ut sockerrika snacks mot frukt, grönsaker och hälsosamma måltider.
Utbildning om kost och näring: Erbjud föreläsningar eller information om hur bra kost påverkar energi och produktivitet.
3. Mental hälsa och stresshantering:
Stödprogram för mental hälsa: Erbjud samtalsterapi eller rådgivning för anställda som behöver stöd, samt utbildningar om stresshantering och mindfulness.
Flexibla arbetstider: Möjliggöra flexibla scheman för att balansera arbete och privatliv, vilket kan minska stress.
4. Ergonomi och arbetsmiljö:
Ergonomiska arbetsstationer: Investera i höj- och sänkbara skrivbord, bra stolar och rätt belysning för att minska risker för belastningsskador.
Arbetsmiljöinspektioner: Regelbundet granska arbetsmiljön för att identifiera och åtgärda ergonomiska problem.
Ekonomiska vinster med förebyggande hälsa:
Minskad sjukfrånvaro: Insatser för hälsa kan leda till betydande minskningar i sjukfrånvaro. Enligt studier kan företag som investerar i hälsofrämjande program minska sjukfrånvaron med upp till 30%.
Ökad produktivitet: När anställda är friska och mår bra, presterar de bättre. Hälsoinsatser kan leda till en produktivitetsökning på 10–15%.
Lägre kostnader för sjukvård: Företag som aktivt arbetar med förebyggande hälsa kan sänka sina kostnader för sjukvård och sjukförsäkringar. Enligt vissa uppskattningar kan varje investerad krona i förebyggande insatser ge en avkastning på mellan 2 och 4 kronor.
Kalkyl – Så mycket kan företaget spara
Om ett företag lyckas minska sjukfrånvaron med 10 dagar per år för 20 anställda med en månadslön på 45 000 kr, kan den totala besparingen uppgå till drygt 1 miljon kronor. *
Ett annat exempel är kostnaden för ”sjuknärvaro”. Med detta menas att folk är på plats men inte producerar det som krävs. Nedsatt funktion kan bero på smärta, koncentrationssvårigheter relaterat till hög stress och gränsfall till utbrändhet, lågt VO2max och allmän psykisk ohälsa. För ett företag med 400 anställda, där varje anställd har en månadslön på 45 000 kr och 25% av dem har minskad produktivitet på grund av smärta, kan företaget förlora 30 000 arbetstimmar per år till ett totalt värde av 12 miljoner kronor.** Detta är en kostnad som kan reduceras med hälsoförebyggande arbete.
Slutsats:
Genom att investera i förebyggande hälsa på arbetsplatsen kan företag inte bara förbättra de anställdas välbefinnande utan också spara betydande summor pengar genom lägre sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskade sjukvårdskostnader. Det viktiga att inse är att det arbete som görs innan ohälsa uppstår är ENORMT mycket mer kostnadseffektivt jämfört med att ta till insatser när redan ohälsa finns.
”Den stora studien om personalförmåner 2024” undersöker synen på personalförmåner i Sverige, Finland, Italien och Storbritannien, med deltagare från företag med över 50 anställda. Studien genomfördes av Pole Star Advisory i samarbete med Epassi och bygger på svar från 726 ledande befattningshavare och 2400 arbetstagare.
Huvudfokus och resultat:
Anställdas uppfattning om personalförmåner: Det finns kulturella skillnader i hur förmåner används. I Norden använder de anställda oftast förmåner under egentid, medan i Italien prioriteras familjetid. Förmåner ses som viktiga vid val av nytt jobb, särskilt bland Gen Z, och kan till och med vara avgörande för om man tackar ja eller nej till ett erbjudande.
Arbetsgivarnas syn på förmåner: Arbetsgivarna i alla länder är medvetna om förmånernas betydelse för att attrahera och behålla talanger, men svenska och finska arbetsgivare är något mindre övertygade än sina italienska och brittiska motsvarigheter. Trots ekonomiska utmaningar planerar många arbetsgivare att öka sina investeringar i förmåner, särskilt inom utbildning, mental hälsa och cykelförmåner.
Glappet mellan anställda och arbetsgivare: En stor skillnad framkommer mellan arbetsgivarnas uppfattning och de anställdas nöjdhet med förmånerna. 65,9 % av de svenska arbetsgivarna tror att deras anställda är nöjda, medan endast 39,3 % av de anställda håller med. Svenska arbetsgivare överskattar även sitt stöd för medarbetarnas fysiska och mentala välmående.
Personligt välmående på arbetsplatsen: Att investera i anställdas välmående kan förbättra deras engagemang. Många svenska arbetsgivare ser detta som ett sätt att öka engagemanget, och denna tro har ökat sedan 2023. Flexibla arbetstider rankas högt av både arbetsgivare och arbetstagare, medan träning och hälsa är prioriterade områden för anställda.
Effekten av mobila förmånsappar: Förmånsappar blir allt mer populära, särskilt i Sverige, där 85 % av arbetsgivarna erbjuder förmåner via appar. Appar anses göra det lättare att utnyttja förmåner, och yngre generationer, särskilt Gen Z, är mest aktiva i att använda dessa. Det finns dock en ovilja bland nordiska anställda att dela personlig information för att förbättra app-upplevelsen.
Framtida utmaningar: Arbetsgivare står inför utmaningar kopplade till kostnadshantering och att tillgodose anställdas behov. Förändringar i skattepolitiken och hållbarhetskrav driver också utvecklingen, där många arbetsgivare efterfrågar mer hållbarhetsdata om förmåner.
Studien visar att personalförmåner är centrala för både arbetsgivarvarumärke och medarbetarupplevelse, särskilt bland yngre generationer. Arbetsgivare behöver anpassa sig till dessa förväntningar och förbättra kommunikationen kring förmåner för att öka medarbetarnas nöjdhet och engagemang.
På Aktivitus märker vi att konkurrensen ökar från digitaliseringen. Det mänskliga mötet hinns inte med eller blir för dyrt för den som skall betala för tiden. Detta är en utmaning för oss men samtidigt är det Aktivitus främsta USP. Det finns inget som slår en personlig relation när man jobbar med förändringsarbete, hälsa och coachning. För att underlätta för beslutsfattare så presenterar vi här ett gäng fördelar med det personliga mötet. Det är applicerbart på många situationer och tänkvärt i den tid vi lever nu när man inte ens lyfter telefonen utan drar ett mail eller ett DM istället. För att spara tid och/eller för att man själv har blivit en del i digitaliseringen…
1. Empati och relationer
Människor kan visa empati och förståelse på ett sätt som tekniken inte kan replikera fullt ut. När människor möts ansikte mot ansikte kan vårdgivare och patienter bygga starka relationer som skapar trygghet och ökar tilliten. Detta skapar en djupare förbindelse som motiverar patienter att följa sina hälsoplaner och känna sig sedda och förstådda.
2. Individualiserad respons
Även om AI och appar kan ge förslag baserade på statistik och data, saknar de den förmåga att fullt ut förstå människors unika omständigheter och känslomässiga behov. En mänsklig rådgivare kan göra subtila bedömningar och anpassa råd baserat på kontext, kultur och individuella preferenser, något som algoritmer har svårt att hantera utan omfattande data.
3. Kommunikation och feedback i realtid
Människor kan omedelbart tolka kroppsspråk, tonläge och emotionella reaktioner, vilket gör att kommunikation och feedback blir mycket mer dynamisk och anpassningsbar än i en app eller via AI. Om en patient uttrycker tveksamhet eller oro kan en mänsklig coach eller läkare omedelbart anpassa sin strategi, medan appar ofta följer en förutbestämd väg.
4. Etisk och moralisk bedömning
Människor har en djupare förståelse för etiska och moraliska aspekter av hälsa. En mänsklig vårdgivare kan väga in både emotionella och sociala faktorer när de ger råd om behandlingar eller livsstilsförändringar, vilket inte alltid kan integreras i AI-baserade system som fokuserar på effektivitet och resultat baserat på siffror.
5. Motivation och stöd
Det mänskliga mötet skapar möjlighet för emotionellt stöd, vilket kan vara avgörande för personer som går igenom svåra hälsoutmaningar. Att få stöd av en person som lyssnar, ger uppmuntran och håller individen ansvarig är ofta mycket effektivare än att bara interagera med en app eller en algoritm. Många människor känner sig mer motiverade när de får positiv feedback från en verklig person, särskilt i stressiga eller emotionella situationer.
6. Förmåga att hantera komplexa fall
Mänskliga vårdgivare kan hantera komplexa hälsosituationer som inte följer standardmönster. Appar och AI-baserade system är ofta designade för att hantera generaliserade fall, men när det kommer till komplexa eller ovanliga hälsotillstånd är en erfaren läkare eller specialist bättre på att bedöma alla aspekter, inklusive de som kan vara svåra att kvantifiera i data.
7. Kulturell och social anpassning
En mänsklig interaktion tar hänsyn till individens kulturella och sociala sammanhang. Detta är särskilt viktigt i vård och hälsa, där olika kulturer har olika syn på hälsa, sjukdom och vård. AI och appar kan ibland sakna den nyanserade förståelsen för dessa sociala och kulturella faktorer som är avgörande för att skapa förtroende och effektiv behandling.
Sammanfattningsvis erbjuder det mänskliga mötet unika fördelar som empati, individuell anpassning, komplex bedömning och moraliskt stöd, vilket gör det till en oumbärlig del av hälsoarbetet, särskilt i kombination med digitala lösningar. Det är genom att integrera mänsklig interaktion med teknologi som vi kan få de bästa resultaten för både vårdgivare och patienter.